Det som var pricken över i för KEF i förra testet var det enormt klara och homogena mellanregistret, som fick instrument och röster att sprudla av liv. Mycket av detta beror på det speciella Uni-Q-koaxialelementet, som har diskanten monterad i mitten av mellanregistret. IQ3 har en billigare variant av samma princip, och kan därför utnyttja samma fördelar: När diskant- och mellanregister kommer från samma punkt når de också öronen samtidigt. I den stora XQ40:s fall gav detta en mycket exakt och fokuserad ljudbild. Så frågan är om den betydligt billigare IQ3 förmår ge samma upplevelse?

Ljudet
Inte helt och hållet, tyvärr. Det första vi hör är att KEF-högtalarna inte är lika distinkta i övertonerna som Podspeakers. Det gör att särskilt kvinnliga röster hamnar lite längre bak i ljudbilden och inte slår lika friskt emot oss. IQ3 har däremot betydligt mer tyngd i basen, vilket ger trummor och basgitarr ett helt annat driv. Ändå är det något med The Drops sammanhållning som gör att de engagerar mer när musiken inte tar alltför mycket plats. Lågmäld vismusik från artister som Diana Krall eller Katie Melua låter mer underhållande med Podspeakers, trots att KEF har en fylligare basåtergivning.

En kontroll mot referenshögtalaren avslöjar också att KEF är en aning för mörka i klangen. Med körmusik är det svårt att urskilja rösterna från varandra och de ljusaste stämmorna får en odistinkt karaktär. Jämfört med referensen är IQ3 väldigt oklar i övergången mellan mellanregister och diskant – vilket är en smula förvånande eftersom detta är en av de dyrare KEF-modellernas bästa egenskaper. När vi spelar stenhård rock lyckas IQ3 däremot svänga förvånansvärt bra för att vara en engelsman. Under förutsättning att inspelningen är av hög kvalitet, för dåliga och hårt komprimerade inspelningar oinspirerande.

KEF:arna kräver också en del arbete med placering för att ge ett bra resultat. IQ3 har en frontmonterad basport och kan därför ställas nära bakväggen. I vårt lyssningsrum fick vi dock bäst balans ungefär 30 cm ut på golvet. Högtalarna är dessutom tämligen tungdrivna och därför kräsna på vilken förstärkare de paras ihop med.