Jamo C603

Jämn och fin vinner

Utan att vara bäst i någon disciplin visar sig Jamo C603 vara en välbalanserad kompromiss som klarar det mesta på ett bra sätt.

Jamo högtalare ser ut som de står uppochned, eftersom diskanten sitter under baselementet. Om detta görs på rätt sätt kan det öka fokuseringen genom att ljudvågorna från de två elementen träffar örat mer exakt än vid konventionell placering.

C603 tillhör de mer kompakta i klassen och passar därför fint i en bokhylla. Eller så kan de hängas upp på väggen med fästena som ingår, eller ställas på ett par stativ. Tänk på att basporten sitter på baksidan, vilket kan innebära en dominerande och odefinierad bas om högtalarna inte kommer ut tillräckligt långt från bakväggen. Alternativt kan portarna täppas igen med ett par skumgummiproppar.

Ljudet
Akustisk musik låter synnerligen skapligt med Jamo. De låter inte lika ljust som med Audio pro eller Podspeakers, men samtidigt mindre mörkt än med KEF och JBL. Balansen är rent allmänt mycket bra. Röster klingar ut fint och pianot låter nästan lika bra som hos de bästa. De ljusaste tangenterna klingar inte lika luftigt som med Podspeakers, men Jamo har ett trovärdigt mellanregister som gagnar alla instrument. Triojazz låter bättre än med JBL och KEF, men också lite mer monitoraktigt än med XTZ och Podspeakers.

Med Mozart gör Jamo musiken mer levande än både JBL och KEF. C603 låter öppet och återger violinerna mer trovärdigt, med mer rymd runt varje instrument. Det finns på det stora hela inte mycket att klaga på.

Jämfört med Yamahas dyra referens Soavo-2, avslöjas dock att Jamo har en lite mörkare och mattare klangbalans. På detta område får C603 sig besegrad av Podspeakers och XTZ, som klangmässigt ligger närmare referensen.

Men pop och rock låter väsentligt bättre med Jamo än med de små The Drop. Det finns mer bas, och det är nödvändigt för sådan musik. Vad är väl Nine Inch Nails om man inte hör basgitarren eller känner suget från bastrumman? Inte mycket.

Jamo ger inte en lika suggestiv och massiv ljudbild som XTZ, KEF och JBL, men ligger inte långt efter. Och Jamo har mer jämna kvaliteter på all slags musik. Så om vi skulle ta med oss ett högtalarpar hem så skulle det vara Jamo C603.

Läs alla artiklar i 1 månad för 49 kr

Få tillgång till alla plus-artiklar samt hela testarkivet.
Ingen bindningstid
Vill du beställa tidningen? Klicka här Redan prenumerant?

Också i detta test:

Sammanfattning

XTZ 93 WMT

Bra, bättre, billigast?

Kristallklart mellan-/diskantregister och stram bas
Kräver kraftig förstärkare

JBL ES30

Rock‘n‘ roll!

På känt manér bjuder JBL:s högtalare på pigga basrytmer och genomgående bra ljudryck och dynamik. En högtalare som är som gjord för populärmusik!

Tuff bas Spelar högt
Saknar akustisk finess

Audio Pro Avanti A.10

Pytteliten hårding

Audio Pro kan det där med små högtalare, det har de bevisat vid upprepade tillfällen. Avanti 10 låter superbra i med tanke på sin storlek – och annars också!

Musikaliskt och engagerande ljud
Tunn i basen

KEF IQ3

Kompakt och unik?

KEF knep segern i förra numrets test av kostsamma golvhögtalare. Kan lilleputtmodellen IQ3 hävda sig lika väl mot nya konkurrenter?

Stor ljudbild Fyllig bas
Aningen mörk och instängd klang

Podspeakers The Drop

En liten droppe räcker

De droppformade plasthögtalarna från Podspeakers verkar inte särskilt förtroende-ingivande när man lyfter på dem. Men plugga in dem till förstärkaren och bli förvånad!

Mycket dynamiskt mellanregister Livlig med akustisk musik
Saknar bas

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.