TEST: JBL Authentics 200

På 70-talet levererades de klassiska JBL-högtalarna med en karaktäristisk grill. Som kallades för Quadrex på grund av mönstret med utskurna fyrkanter i skumgummit. Den nya Authentics-serien har samma mönster i grillen, men annars finns det inte många likheter.

Authentics-serien består av tre trådlösa bordshögtalare, visserligen med stereoljud, och även Quadrex-grillar, men det är också allt.

Den allra minsta heter Authentics 200 och är lagom stor nog för en köksbänk eller en IKEA-hylla, men den är inte bärbar. Högtalaren har inget inbyggt batteri och måste kopplas till 230 volt. Om man vill ha en bärbar högtalare från JBL får man lägga till en tusenlapp för den lite större Authentics 300, eller välja en JBL Charge 5.

Authentics 200 tillhör JBL:s senaste generation trådlösa högtalare. Det betyder att den kombinerar Bluetooth 5.3 och WiFi. Alltså kan man välja hur man streamar musik till den. Väljer man WiFi kan man streama direkt från mobilen i högre kvalitet, annars går det att koppla in nätverket direkt med en Ethernet-kabel.

Högtalaren stöder även parning med flera högtalare, med antingen Bluetooth eller WiFi, samt har både AirPlay 2 och Google Chromecast.

Röststyrning via Google och Alexa finns också.

Hemlig baseffekt

Högtalaren är gjord av återvunna material både utvändigt och invändigt. Det finns ingen plast i förpackningen, utom ett par tejpbitar. Som är färgade med sojafärg.

Ljudet styr man från ovansidan av högtalaren, eller JBL One-appen, som också används för att para ihop flera högtalare, uppdatera firmware och justera EQ – visserligen bara bas, mellanregister och diskant, så den kan knappt kallas för en EQ. Tonkontroller tycker jag vi kallar dem. Bas/diskant går även att längst upp på högtalaren.

Om man försiktigt lirkar bort den svarta Quadrex-grillen så ser man en 5-tums bas flankerad av två 25-millimeters diskanter. Vad man inte ser är den ovala basradiatorn som ser till att basen överstiger högtalarens storlek i volym. Den är passiv, men märks tydligt när man skruvar upp volymen.

Fyllig och balanserad

Den må vara liten, men den låter inte så när man sätter på musiken. Det första man lägger märke till är hur fylligt klangen är. Basåtergivningen är inte precis tight och superdefinierad, men den gör ett godkänt jobb med rytm och driv och eftersom man kan skruva ner basnivån är det lätt att anpassa balansen i ljudet efter högtalarens placering.

JBL hävdar att Authentics 200 själv anpassar ljudet genom en form av kalibrering varje gång man sätter på den. I så fall är kalibreringen väl dold, för ljudbilden blev mycket bättre när jag använde tonkontrollerna i appen.

En liveinspelning av Weather Report (New York 1976) lät verkligen live i den lilla högtalaren. Lite förvrängning smög sig in när jag skruvade upp volymen, men inte värre än att det går att leva med. Högtalaren kanske inte levererar alla klangfärger, och pianot i Keith Jarrett trios Bluenote-konserter låter lite platt och anemiskt, men bas och trummor skapar ett bra driv i rummet.

Med Monica Zetterlunds Here’s to Life i appen målade högtalaren upp en stor ljudbild med fin vokalklang. Det finns inte lika mycket djup i ljudbilden som med en Audio Pro C5, som jag dessutom tycker är bättre fokuserad, men det finns mer tryck och dynamik hos JBL.

Slutsats

Authentics-serien från JBL har inget mer med klassikerna att göra än de karaktäristiska Quadrex-grillarna. Authentics är inte ens autentiska, men de gör ett övertygande jobb med att låta som om de är det. Ljudet är klassiskt JBL, på sätt och vis. Den minsta i serien – Authentics 200 – hade med fördel kunnat ha batteridrift, och ett handtag, det hade gjort den ännu mer användbar. Men ljudet är över all förväntan och det går att koppla högtalaren till hemnätverket. Det gör Authentics 200 tillräckligt användbar för de allra flesta, som knappast blir besvikna över ljudkvaliteten.