test: Samsung UE55HU6905

Samsung är ett märke som länge har varit känt som trendsättare inom TV-design och deras välvda 8-serie är en av de populära nykomlingarna i år. Men den billigare HU6905 får vi tåla en lite mindre banbrytande design. Den är tjockare än de dyrare Samsung-modellerna, särskilt längst ner där högtalarna sitter. Byggkvaliteten är dock helt kurant för den här prisklassen, med en stilig sockel i borstad metall-imitation. Anslutningarna är också bra: HU6905 stöder den senaste HDMI-standarden (2.0) och kan dessutom uppgraderas längre fram med en så kallad One Connect-box.

Användning och finesser
HU6905 utnyttjar att Samsung har gjort ”hemläxan” när det gäller användarvänlighet. Fjärrkontrollen och menyerna är logiskt uppbyggda och TV:n guidar oss genom de första inställningarna på ett enkelt sätt.

Är det smart-TV du vill ha så är Samsung bland de bästa i klassen. Smartportalen Smart Hub har ett rikligt innehåll av appar som Netflix (med 4K-stöd), Viaplay, SF Anytime, HBO Nordic, Spotify, Skype – för att bara nämna några.

TV:n stöder alltså Netflix med 4K, fast vi hade lite problem med wifi-stabiliteten på vårt testexemplar. Detta förklarades av ett möjligt software-fel som höll på att förbättras. För att vara på den säkra sidan rekommenderar vi att man använder kabelbunden internetanslutning (ethernet) med den här modellen.

Bildkvalitet
Samsung-skärmen har en LCD-panel med 4K-upplösning där kantmonterade lysdioder (LED) står för belysningen. Vi får snabbt bekräftat att Samsung-panelen inte tillhör de mest kontrastrika. Mörka scener återges med ett typiskt tydligt blåaktigt färgskär och man får inte någon riktigt stor djupkänsla. Betraktningsvinkeln är ganska så snäv och man behöver inte flytta långt ut mot sidan innan bilden bli väldigt blek. På den här punkten får HU6905 se sig besegrad även av många Full-HD-modeller i samma prisklass.

TV:n har däremot inga problem med att få 4K-material att se snyggt och propert ut. Matad med videosignaler från en 4K-PC lyckas den få fram förbluffande mycket detaljer från Timescapes-filmen. Här kan man sitta nära skärmen utan att se någon antydan till synliga bildpunkter eller rutmönster. Bilden har dock en tendens att bryta upp en smula när det är mycket rörelser eller ny information i inspelningen.

Blu-ray hanteras också bra, men återigen framstår inte färgåtergivningen som särskilt imponerande. Filmläget känns blekt och vi föredrog faktiskt det mer överdrivna standardläget för att få lite sprutt på färgerna. Uppskalningen av videomaterial med standardupplösning (SD) är inte heller Samsungs starka sida: vår arkivinspelning av ”The Bodyguard” såg ganska gräslig ut, med mycket synlig bildkomprimering och ojämn färgåtergivning.

Ljudkvalitet
Att TV:n är lite ”tjock” med rent teoretiskt bättre plats för högtalarna har inte hjälpt ljudkvaliteten nämnvärt. Ljudet har OK fyllighet men är väldigt diffust till följd av att ljudet sprids nedåt och bakåt.

Slutsats
Sammantaget är detta en TV som ser imponerande ut med 4K-material men tappar lite med materialet som är mest tillgängligt just nu, nämligen Blu-ray och HDTV. Plåster på såren är den fina smart-delen och att den stöder Netflix 4K som automatiskt är en inträdesbiljett till 4K-underhållning.

Också i detta test: