TEST: Bang & Olufsen Beolab 8

Bang & Olufsen följer troget sitt eget recept. Vilket får betraktas som bra. Modellerna förändras inte med slumpmässiga modetrender utan uppdateras kontinuerligt under många år – eller årtionden.

Beolab 8 är däremot helt ny. Så ny att vi är det första mediet i Norden som har fått möjligheten att testa den.

Beolab 8 är den minsta modellen i Beolab-serien, som består av aktiva högtalare till fullvuxna stereo- eller surroundanläggningar. De skiljer sig från Beosound-modellerna, som är självständiga bordshögtalare som inte kräver ett stereopar.

Faktum är att Beolab 8 har en fot i båda lägren, eftersom en enda högtalare kan fungera som bordshögtalare på samma sätt som Beosound 2 eller Beosound Balance, som båda kostar ungefär lika mycket. Beolab 8 är däremot en ren monohögtalare, medan både Beosound 2 och Beosound Balance har någon form av stereoeffekt eller rumsligt ljud.

En trofé

Med sin cylindriska form, rundade botten och kabinett i guldpläterad aluminium (finns även i silver och svart) ser Beolab 8 ut som ett slags pokal eller trofé. Högtalaren levereras med en cirkulär fot för placering på ett bord eller en bänk. Det ingår metallskivor i svart, silver och guld som läggs på foten. Stativ för golvplacering och fästen för väggmontering finns också att köpa. Frontgallret finns i tre färgvarianter av eklister samt i tyg.

Ovansidan av högtalaren är täckt av svart glas och touchpanelen för val av källa och volym syns när handen närmar sig högtalaren. Utöver detta kan Beolab 8 naturligtvis också styras med Bang & Olufsens mobil-app (Android och iOS) och med Bang & Olufsens egna fjärrkontroller (ingår ej).

Oavsett placering ska stativet monteras med ett Y-format plastfäste som klickas fast på baksidan av högtalaren. Det sitter tillräckligt stabilt, men det är lite förvånande att se en så primitiv lösning på en högtalare som på alla andra sätt är så fulländad i sitt val av material och utförande.

På baksidan hittar man tre RJ-45-portar, två av dem till Ethernet och den tredje till Bang & Olufsens eget Powerlink-system. Det finns också en USB-C-port som kan användas för att överföra ljud, men de flesta kommer nog uteslutande att använda högtalarna trådlöst via Wi-Fi, AirPlay 2 eller Chromecast. Eller för den sakens skull Bluetooth trots de kvalitetsbegränsningar det medför. Tidal Connect och Spotify Connect finns också inbyggt

300 watt totalt

Bakom gallret av ek hittar man tre högtalarelement: en 5-tums bas, ett 3-tums mellanregister och en liten 15-mm diskantdome. Basen drivs av en 200-watts klass D-förstärkare och mellanregister och diskant har vardera 50 watt till sitt förfogande. Åtminstone i topparna – innan de inbyggda sensorerna varnar signalprocessorn att det är dags att sänka volymen.

Beolab 8 är utrustad med ett system som B&O kallar för adaptiv bas-linjarisering, vilket innebär att högtalaren vid låga ljudnivåer har en linjär frekvensåtergivning ner till 28 Hz. Detta kräver en betydande boost i basen. I takt med att volymen skruvas upp minskas basförstärkningen så att det lilla baselementet inte överbelastas. Bang & Olufsen uppger att ett par Beolab 8 kan leverera ett maximalt ljudtryck på 104 dB, men att den maximala nivån i basregistret bara är 90 dB.

Beolab 8 har så kallad Beam Width Control, vilket innebär att högtalaren kan bli mer eller mindre riktad. Detta var ett system som introducerades i den 25 gånger dyrare Beolab 90. Beolab 90 innehåller 18 element som pekar åt alla håll. Men hur fungerar det i en relativt vanlig trevägshögtalare? Enligt produktchef Casper Christensen, som ansvarar för Beolab-högtalarna, sker det genom att man manipulerar delningsfrekvensen mellan elementen, eftersom ett mindre element har bättre ljudspridning vid en viss frekvens – och vice versa. På så sätt kan Beolab 8 göras mer eller mindre rundstrålande med ett tryck i appen.

Enkel installation

Testexemplaren levererades med bordsstativ. För att få upp dem i lämplig höjd och samtidigt få ett bredare perspektiv än vad TV-bänken klarade av placerades de på mina vanliga högtalarstativ. Detta skulle kanske inte uppskattas av designavdelningen, men fungerade.

Installationen är föredömligt enkel. Anslut den första högtalaren till elnätet och låt mobil-appen upptäcka den. När högtalaren är inne på det trådlösa nätverket utför högtalaren själv den automatiska rumskorrigeringen. Båda högtalarna var installerade och anslutna som ett stereopar på mindre än 15 minuter.

Precis som andra aktuella Bang & Olufsen-högtalare kan Beolab 8 spela musik via Tidal Connect och Deezer. Spotify Connect stöds också, men eftersom Spotify fortfarande inte erbjuder streaming i hifi-kvalitet är det mindre relevant. Om urvalet inte räcker så kan man streama trådlöst från sin mobiltelefon med Chromecast och Apple AirPlay 2. Bluetooth stöds naturligtvis också.

Så låter Beolab 8

Det är lätt att underskatta en liten högtalare som ser ut som en golvvas, men till skillnad från sina motsvarigheter i samma prisklass är Beolab 8 avsedd för att användas för stereolyssning.

Som vanligt med Bang & Olufsen-högtalare är ljudbilden behaglig och har en tendens till att dra år det varma hållet. Inte bullrande eller mörkt – bara varmt och mysigt. Föredrar man en annan ljudbalans kan man ställa in det i appen.

Brett eller fokuserat ljud?

Med ljudspridningen inställd på Narrow i appen har Beolab 8 ett riktigt tjusigt stereoperspektiv och ett lika tjusigt djup i ljudbilden. Ska man sätta fingret på något så hade man kunna önska att ljudet kom ut friare ur högtalarna.

Med spridningen inställd på Wide breddas ljudbilden. Det ger en behaglig känsla av rymd, men samtidigt förloras precisionen i djupperspektivet. För bakgrundsmusik och lättare pop kan detta vara avslappnande. Men högtalarna spelar mycket mer hifi i Narrow-läget.

Ljudstyrkan begränsas av naturliga skäl av storleken på baselementet och kabinettet. Bang & Olufsen rekommenderar att Beolab används i rum som är upp till 50 kvadratmeter stora. I mitt 25 kvadratmeter stora vardagsrum saknades det inte ljudtryck, även om basen i Right Hand Man från ”Hamilton” inte kändes lika mäktig och tempeltrummorna i Zhao Congs Moon Light On Spring River saknade kropp.

Jag använder ofta Disturbeds cover av Sound of Silence som ett stresstest för högtalare och förstärkare. I låtens sista halva blandas en full orkester med sång och akustisk gitarr. Och i de allra flesta fall tappar elektroniken andan och blandar ihop allt till en enda röra av ljud.

Men inte Beolab 8. Den stora dynamiska förlösningen uteblir, men gitarr och sång är tydliga i ljudbilden. Det beror förmodligen på att Beolab 8 är en aktiv högtalare med separata förstärkare till de tre högtalarelementen. Så medan basen utkämpar en tapper kamp – och räddas från överbelastning av DSP:n – spelar mellanregistret och diskanten obesvärat och rent.

Konkurrenter

Beolab 8 är de avgjort billigaste stereohögtalarna från Bang & Olufsen och kostar bara drygt hälften så mycket som Beolab 18. Och de låter helt oklanderligt. Men det finns alternativ som ger ett mer nyanserat ljud. Till exempel kostar Dynaudio Focus 20 XD ungefär lika mycket. Eller så kan man köpa en bra streamingförstärkare som Lyngdorf TDAI-1120 och kombinera den med passiva kompakthögtalare: Buchardt Audio S400 MKII, PMC Prodigy1 – alternativen är många.

Slutsats

Beolab 8 är en intressant produkt som tilltalar både stereolyssnare och de som bara letar efter en attraktiv bordshögtalare. Med Bang & Olufsen-mått är den faktiskt riktigt billig. Den spelar både högt och djupt – och alltid behagligt. Komforten är i toppklass – och byggkvaliteten ännu högre. Om du redan har ett hem fyllt med B&O och letar efter ett par bakhögtalare är det inget att fundera på. Men det finns en värld utanför Struer i Danmark också och visst kan man hitta aktiva trådlösa högtalare med ännu bättre ljud för samma pengar. Eller för den delen köpa en hel anläggning med passiva stereohögtalare och en bra streamingförstärkare.