Det råder ingen som helst tvekan om att ljudet lyfts flera snäpp om man går upp från 5 000–6 000 kronor för en hemmabioreceiver till det dubbla. Alla testdeltagare har mer av allt och kombinerar utrustning med ljudkvalitet på ett helt annat vis. Plötsligt får basregistret ett helt annat fundament och det går att driva även stora högtalare utan att kippa efter andan. Och äntligen får vi ett utsökt ljud i såväl stereo som surround!

När man kombinerar ljudkvalitet med funktioner som gör det möjligt att skräddarsy ljudbilden optimalt efter rummet är det Yamaha RX-A1020 som tar plats på tronen. Höjdkanalerna integreras bättre än hos de andra och även utan dem är ljudbilden stor och har en imponerande stram och fast basåtergivning. Fjärrkontroll-appen är helt överlägsen och strömmar man musik via AirPlay eller Music Play får man tillgång till hela den digitala musiksamlingen på ett enkelt sätt.

Strax efter kommer Onkyo TX-NR818. Den har också en imponerande bas, men kanske ännu lite mer dynamik i mellanregistret. Den saknar egentligen ingenting, bortsett från det där lilla extra som Yamaha har. Behöver du däremot både avancerad bildbehandling och kanonljud så kan du inte hamna fel med Onkyo. Vi saknar AirPlay och en fjärrkontroll-app som är gjord särskilt för surfplattor.

Pioneer SC-LX56 ligger inte långt efter Onkyo. Den har en otroligt dynamisk och snabb spelstil med en neutral klangkaraktär. Den är dessutom ensam i testet om att ha 9.1 kanaler (reklamen säger 9.2 men de två subbasutgångarna är inkopplade till samma kanal).

Pioneer-receivern har gott om funktioner, inklusive AirPlay, och en bra fjärr-app till smartmobiler – plus en särskild app för iPad. Minus i kanten för ett hörbart brum från transformatorn. LX56 är också lite tunnare i klangen än Onkyo och Yamaha, vilket är värt att tänka på när man matchar den med högtalare.

Till sist har vi Denon AVR-3313 och Marantz SR6007. De är bra receivrar som bara saknar en smula jämfört med de allra bästa. Båda låter fint, Marantz har lite luftigare övertoner och Denon ett något fylligare mellanregister. De saknar bara kraft och dynamik. De ljudmässiga skillnaderna är marginella, helt enkelt för att de båda i grund och botten är samma apparat. Samma komponenter på insidan, samma kretskort och samma menysystem. Anledningen till att ljudet inte är likadant är att fintrimningen mot slutet är gjord av olika företag. Både AVR-3313 och SR6007 är enkla att använda men saknar de mest avancerade funktionerna. Fjärr-apparna är en smula enkla, vi vill gärna se mer avancerade i framtiden – gärna särskilda till surfplattor.

Också i detta test:

Fem hemmabioreceivrar