annons
annons
annons
annons

Test av Mark Levinson No 534

Brutalt kraftpaket

Glöm alla specifikationer, den här måste man uppleva för att förstå.

Ljud & Bild tycker

  • Skoningslös dynamik med stålkontroll och finess, en sällsynt kombination.

  • Blytung och svindyr.

annons

Man kan inte alltid läsa sig till hur bra något är. Åtminstone inte när det gäller förstärkare. För hur lätt är det att höra lite mer förvrängning eller ett par fler watt? Det beror på, som de lärde brukar säga, men det är ingen exakt vetenskap att bedöma ljudet från en förstärkare. Men en del kan man läsa sig till. Som att Mark Levinsons nya No 543 utsätter ryggen för fara med sin vikt på strax under 50 kilo.
Det blir man inte klok på, så vi pluggade in förstärkaren i referensanläggningen i vårt största testrum och hoppades på att gilla vad vi hörde.
Och det kan jag säga att vi gjorde.
No 534 tillhör Mark Levinsons senaste generation förstärkare. Den har väldigt hög bias-ström till utgångssteget, vilket betyder att den kör med så kallad klass A-drift en bra bit upp i effekt. På ren svenska betyder det att förstärkaren orsakar mindre förvrängning när den inte kör med full belastning.
Mark Levinson berättar för övrigt att No 534 är utrustad med deras kaskadkopplade kombination av två transistortyper (JFET och BJT) som ger mindre förvrängning och bättre linjaritet över en större bandbredd. Låter det som gammalgrekiska? Kanske det, men beviset hör man när man lyssnar.

Tufft och raffinerat
Naturligtvis finns det ännu dyrare, ännu kraftigare och ännu tyngre förstärkare där ute. Några av dem är säkert bättre än den här, fast knappast mycket bättre.
För tänk dig bandet Tinariwen från Sydafrika som med sina olika slagverks- och stränginstrument målar upp en färgrik ljudbild med toner i alla nyanser. Med fint fundament ovanpå en komplex rytmstruktur. Sådant som är lite svårt att få ett grepp om första gången man hör musiken.
Men här är det stålkontroll direkt från första taktslaget. Trummorna dundrar ut i rummet och förstärkaren lyckas få de smala Raidho XT-2 att låta som ett PA-system som är uppskruvat ända till 11.
På samma gång hör du nyanserna i musiken. Detsamma gör du när Marianne Thorsen och Trondheimsolistene spelar Mozart. Bländande öppet och levande smyger sig musiken ut i rummet, så att man nästan känner tonerna från stråkarna blåsa försiktigt över håren som reser sig på armarna.
Chet Baker live är en fängslande upplevelse, där ljudet från den gamla inspelningen skapar en helt annan stämning än 2L:s fulländade inspelningsteknik på Mozart-skivan. Den hesa trumpeten rasar genom luften och basens mjuka tyngd masserar både hörselgångar och ryggslutet på ett skönt sätt.
Det är svårt att sätta fingret på klangkaraktären. Den finns liksom inte. Förstärkaren låter varken varmt eller kallt. Den är snarare upplöst, genomskinlig och fokuserad, med musiken utvecklad i en bred ljudbild, där den dynamiska kontrasten är felfri.
Ett par Ayre MX-R låter varmare och har en något djupare ljudbild och en Audio Research GS150 bländar lyssnaren med sin silkeslena och viktlösa ljudbild, men utan riktigt samma baskontroll som No 534 har så rikligt av.

Kontroll
Priset verkar kanske avskräckande för en 250-wattare, men man kan inte studera specifikationer som fan läser bibeln. Då missar man kvaliteterna hos en förstärkare som Mark Levinson No 534. En av de mest välljudande vi har testat. Den låter vackert, har fantastisk kontroll och är mer än tillräckligt kraftig för de flesta högtalare vi kan komma på.

Fakta

Mark Levinson No 534
Stereoeffektförstärkare
2 x 250 watt i 8 ohm, 500 watt i 4 ohm
Balanserad dual mono-konstruktion
Vikt: 48,5 kg

Tillverkare:
Mark Levinson
Pris:
231.000,-
annons
annons
annons
annons