: Ken Kreisel DXD-808

Mycket vill ha mer, heter det ju, och är det något vi ljudfantaster aldrig kan få nog av så är det BAS. De djupa, pulserande basfrekvenserna spelar en viktig roll för känslan, oavsett om man lyssnar på musik eller tittar på film. Och ingenting, inte ens de största golvhögtalarna, kan mäta sig med basåtergivningen du får från en rejäl aktiv subbas.

Musikens frekvenser
Även om en aktiv subbas är som manna från himlen för oss som gillar ljud med tryck i, kan den vara en helvetisk uppenbarelse för alla andra inom den närmaste radien – i synnerhet grannarna. De mäktigaste subbasarna är kapabla att producera bas som sätter hela rummet – för att inte tala om hela huset eller kvarteret – i gungning!

Bas handlar emellertid om mycket mer än bara jordbävningar och filmexplosioner. En basåtergivning av hög kvalitet ger dig också bättre musikaliska upplevelser, en större rumskänsla och en mer naturtrogen återgivning av i stort sett alla musikinstrument – inte bara kyrkorglar.

I själva verket kan både sångröster (tenor, baryton, bas), många blåsinstrument (trombon och basklarinett) och stränginstrument (gitarr, cello och harpa) spela toner som sträcker sig ned till registret vi räknar som djupbas, alltså 20–100 Hz.

För att återge dessa låga toner med övertygande kraft måste du antingen ha enorma stereohögtalare eller en rejäl subbas. Vissa går så långt att de köper både och! Och det är främst till dessa kompromisslösa basälskare som månadens testföremål vänder sig.

Kreisels kreationer
Amerikanen Ken Kreisel, eller ”Dr Bas” som vi också kallar honom, har chockat ljudvärlden upprepade gånger med sina jordbävningsframkallande och hårdslående subbasar. Förra året blev vi väldigt imponerade över hans senaste skapelse, DXD-12012 (eller MX-5000 mk3 som den professionella beteckningen lyder), som gav bas man både kunde höra och känna, utan ”mullret” och missljuden som ofta är en bieffekt av tung bas. Den gav helt enkelt en sällsynt kombination av kraft och finess för pengarna.

Samtidigt lanserade Kreisel ett intressant koncept han på tvättäkta amerikansk marknadsföringsengelska (!) kallar för BALANCED 3D HIGH VELOCITY PUSH-PULL-PULSAR DEEP BASS PRESSURE WAVEFRONT Technology™. Principen är enklare än den låter: man köper flera subbasar – uppemot fyra stycken – och staplar dem på varandra för att få högre ljudtryck och bättre dynamik, plus en jämnare frekvensgång i rummet.

DXD-808
Efter testet av DXD-12012 visste vi att en enda Kreisel-subbas kunde leverera nog med bas för att tillfredsställa vem som helst, möjligtvis med undantag av de värsta basfantasterna. Så när den europeiska importören undrade om vi inte ville prova med fyra stycken, tackade vi naturligtvis ja med en gång!

När stapeln med subbasar dök upp utanför dörren var det emellertid inte DXD-12012 utan dess mer kompakta lillebror DXD-808 som hade anlänt. I den är de fullvuxna 12-tummarna utbytta mot 8-tummare som sitter i ett väsentligt mindre kabinett. Konstruktionsprincipen är dock identisk, och detsamma gäller de inbyggda förstärkarna på 2 x 375 watt. DXD-808 har Kreisels karaktäristiska Push-Pull-konfiguration där den ena basen pekar utåt och den andra inåt, kopplade i motfas så att magnetsystemens rörelser utjämnar varandra och minskar den harmoniska förvrängningen.

Ensam subbas söker sällskap
Även om det var lockande att slänga upp alla subbasarna på en gång så valde vi att börja försiktigt och bekanta oss med vad en enda DXD-808 hade att erbjuda. Och det är imponerande ett sådant välljud denna förhållandevis kompakta baslåda klarar av att bjuda på. Med Patricia Barbers ”Modern Cool” i blu-ray-spelaren uppvisar DXD-808 ett stoiskt lugn och en djup kontroll över trummor och kontrabas. Basåtergivningen är utpräglat stram och rapp, utan den sega och odefinierade bas man ofta hittar i klassens minsta subbasar. Samtidigt finns det betydligt med kraft bakom anslagen – inte lika mycket som med en fullvuxen SVS-subbas, men fullt i klass med andra kompakta alternativ från exempelvis Sunfire och Velodyne.

DXD-808 har en rapp och taktfast basrespons och följer all slags musikaliska krumsprång utan eftersläpningar. En annan positiv egenskap är att basen är ovanligt välnyanserad och detaljerad, och den behöver inte hög volym för att låta tydligt. Det innebär att den passar fint att ha tillsammans med allt från mindre stativhögtalare till stora golvmodeller.

Den största aha-upplevelsen kom när jag satte DXD-808 i mitt eget vardagsrum tillsammans med Hegel-elektronik och Linn Akurate 242-högtalare. Linn-högtalarna är typiska strama och korrekta hifi-högtalare som mår bra av lite draghjälp i den djupaste änden av basregistret. Ljudet har dock lätt att tappa rytm när man kombinerar dem med en subbas, då blir resultatet en trög och odefinierad bas där det mesta låter som om basisten trakterar sina strängar med ullvantar.

Så var inte fallet med DXD-808. Efter lite fintrimning av nivåkontrollen och delningsfrekvensen satt till 50 Hz fick jag en jämn övergång där subbasen harmonierade väldigt bra med basen från högtalarna. Mycket beror säkert på det slutna kabinettet som ger en jämnare frekvensgång med flackare avrullning i djupbasen än typiska basreflexkonstruktioner, och inte minst att push-pull-principen bidrar till att reducera oönskade resonanser från kabinettet.

DXD-808 drämmer till fint även när vi byter ut musiken mot halsbrytande actionfilm, men det blev snabbt uppenbart att den inte kan mäta sig med den större modellen DXD-12012. Jag hade Tjernobyl-scenen från Transformers 3 färskt i minnet från testet av storebrodern, och även om 808:an har en bra punch och nivå i den övre delen av djupbasen så har den inte samma skjuts i 20–40 Hz-regionen. Av allt att döma kan inte ens Ken Kreisel trotsa fysikens lagar, och två 8-tummare kan inte mäta sig med den råa kraften från två 12-tummare i ett nästan dubbelt så stort kabinett.

Är du redo för en dubbeldäckare? – 2 x DXD-808
Nästa steg blev därför att prova med en extra subbas, och jag började med en typisk ”stereo-placering” med en subbas bredvid varje högtalare. En sådan placering brukar ge ett homogent ljud som slätar ut ojämnheterna i rummet och eventuella timingproblem som kan uppstå om man har en enda subbas. Och mycket riktigt: basen blev klart bättre definierad och fyllde rummet på ett bättre sätt, samtidigt som det blev svårare att lokalisera varifrån basljuden kom.

Därefter försökte vi med en placering som följde Kreisels rekommendationer till punkt och pricka. Alltså en ”dubbeldäckare” där subbas nummer 2 vänds uppochned och skruvas fast i subbas nummer 1, och hela stapeln ställs i ett hörn. Denna princip har två fördelar: genom att ställa baslådorna ovanpå varandra i hörnet maximeras djupbasens rumsförstärkning, samtidigt som de fyra baselementen spelar parvis mot varandra och därför utjämnar vibrationer från tornet.

Och det var då det började hända intressanta saker! Förvånansvärt nog kunde vi höra precis samma ljudmässiga fördelar som med ”stereo-placering”, fast basen blev ännu stramare och mer väldefinierad, med förbättrad timing och punch. Kreisel-duon lyckades faktisk trolla fram en bas som var bättre både kvantitativt och kvalitativt än att ställa dem på olika ställen. Kalkylen 1 + 1 är definitivt mer än 2 i det här fallet!

Kan då två DXD-808 mäta sig med en DXD-12012? Inte riktigt, är vår erfarenhet. Även om fyra baselement ger oerhört bra dynamik och punch saknar vi lite av det råa tryck som storebror har i djupbasen när man tittar på film. Två stycken DXD-808 är däremot ett ypperligt alternativ för mindre anläggningar och rum som har begränsad golvyta och om du vill ha högre precision än vad exempelvis en cylinder från SVS kan erbjuda.

Quad Maximus – 4 x DXD-808
Så har det äntligen blivit dags för den ultimata kombinationen, en så kallad ”quad stack”. Principen är likadan som med två subbasar, fast nu har vi fyra stycken där varannan vänds uppochned. Staplade på varandra utgör de ett seriöst bastorn med sammanlagt åtta baselement och 3 000 watts förstärkareffekt!

Det låter naturligtvis lika galet tungt som man skulle kunna tro. Sätt på scenen från Terminator Salvation där vår hjälte Sam Worthington stöter på en T600. Kreisel-stacken sätter genast hela omgivningen i gungning! Smattret från maskingeväret träffar oss mitt i bröstet och skakningarna känns i hela kroppen. Och när den tunga järnklumpen rasar ner på Terminatorn känns det nästan som om golvet i testrummet ska ge vika.

På samma gång är det överraskande hur civiliserad subbas-stapeln kan låta med musik så länge man inte löper amok med volymkontrollen. Basen är så stram och ren att den knappt märks i lugnare musikaliska passager. Ljudbilden blir dock påtagligt tunnare när vi stänger av subbasarna, vilket visar hur viktigt det är med ett ordentligt basfundament.

Slutsats
Ken Kreisel DXD-808 är en mycket potent, kompakt subbas. Och ju fler desto bättre: med Duo- eller Quad-konfiguration kan du få en djupbas av absolut referensklass! Jag är dock ändå tveksam till att DXD-808 är rätt utgångspunkt för stapling, eftersom du får mycket extra ljudtryck om du utgår från DXD-12012 redan från början. Och om man ända ska stapla subbasar från golv till tak spelar väl den extra storleken inte så stor roll?