Bilden överst – som föreställer en man iförd Virtual Reality-glasögon som äter middag med en vacker kvinna – har orsakat en hel del debatt på internet. Och på goda grunder. Den kommer nämligen från Samsungs marknadsföring för Gear VR och används för att illustrera en kort artikel med rubriken “Using Samsung Gear VR to revolutionize the restaurant experience”, som går att läsa på en av Samsungs egna bloggar.
Artikelns poäng är att Virtual Reality gör det möjligt att skapa en helt ny typ av upplevelse, där man till exempel kan äta förrätten i trädgården på sitt franska eller italienska landställe och huvudrätten serveras i ett slags luftficka under vattnet så att man kan se fiskar och delfiner simma omkring under tiden man äter. Allt i den virtuella verkligheten.
Bilden utlöste som sagt skarpa reaktioner på internet. En webbplats frågar artikelförfattaren hur mannen över huvud taget får in maten i munnen när han inte kan se den, en annan kommenterar att det mest tankeväckande är att vi – med eller utan VR-glasögon – uppenbarligen inte inser hur galet vi kan bete oss av ny teknik.
Hur förtjusta vi än är i ny teknik och nya elektronikprodukter här på redaktionen så kan vi inte göra annat än att instämma.
Samsung är inte annorlunda än de flesta andra stora teknikföretag, så vi är tämligen övertygade om att bilden i fråga har passerat flera stadier och har godkänts av flera olika mellanchefer, projektledare och marknadschefer innan den fick användas. Och att ingen vid något tillfälle har dragit i nödbromsen bekräftar bara de kritiska rösternas viktigaste poäng: att förtjusningen över ny teknik ibland gör oss helt blinda för en viktig sanning:
Tekniken finns för vår skull, inte tvärtom.
Du är en missbrukare
Vem har inte sett ett förälskat par sitta mitt emot varandra på en restaurang utan att säga ett ord till varandra eftersom de båda har sina blickar fastklistrade på sina mobilskärmar? Vem har inte själv suttit med näsan i mobilen trots att det funnits andra, levande människor som gått att prata med bredvid?
Det är lika sorgligt att tänka på som att konstatera att barn har blivit en ovanligare syn på gator och lekplatser eftersom de tillbringar nästan all sin fritid med att spela datorspel.
Vi har blivit lika kollektivt beroende av våra elektroniska aparater som en narkoman är beroende av sitt knark, och det gör oss känslokalla och socialt handikappade.
Hur många vänner du än har på Facebook så är du inte social bara för att du tillbringar tid med att läsa deras uppdateringar och att beundra deras matbilder. Och bara för att du har fått ett nätverk av vänner runt om i världen genom att spela World of Warcraft så kan det inte ersätta din bäste vän som du kan vara öppenhjärtig med när ni träffas i den verkliga världen och går och tar en öl eller ett glas vin.
Inte för att det är något fel med vare sig Facebook, World of Warcraft, eller för den delen Virtual Reality – vi tycker faktiskt att VR är något av det mest spännande som har hänt i elektronikindustrin på åratal – men det måste finnas en gräns, och den gränsen går precis där tekniken blir en nödvändig förutsättning för hur man kommunicerar och interagerar med andra människor.
Det vore förskräckligt om det slutade med att Samsungs bild en verklig verklighet.
