Produkter i detta test

Alla älskar att gå på bio. Stort och snyggt, och det gäller inte bara den enorma bilden. Ljudet på bio är något speciellt. Stor, mäktig dialog. Det öronbedövande mullret när draken Smaug sprutar sina infernaliska eldsflammor, nästan så att vi känner hettan dallra i salongen. Den mäktiga musiken som griper tag i oss och aldrig släpper. Ljudlandskapet är utbrett framför oss, så att vi sugs in i handlingen och hålls kvar genom hela filmen.

Surroundljudet är en viktig del av bioupplevelsen. För att återskapa det hemma behövs högtalare av god kvalitet som är placerade runt oss, och dessutom gott om kraft från en hemmabioförstärkare som klarar av att återskapa den krävande dynamiken i filmens ljudspår. Oavsett om filmen ligger på en Blu-ray-skiva eller strömmas från nätet.

Hemma i vardagsrummet har vi en lyx som man dessutom inte får på bio: nämligen att få en lika omslutande känsla när vi tittar på våra favorit-TV-serier. Många av dem har nämligen surroundljud. Tänk bara att titta på Game of Thrones och House of Cards med äkta bioljud! Klockren dialog och spektakulära ljudeffekter. Tvättäkta biokänsla med vanliga TV-program är något som alla bör få uppleva.

Krav
Jämfört med stereomusik, där upplösning och detaljering är det viktigaste, handlar hemmabio mer om större krav på kraftresurser och att kunna leverera dem snabbt. För att hänga med på det som händer, när det klingar i svärden mellan alver och orcher till grandios orkestermusik samtidigt som dvärgarna störtar fram i tunnor nedför forsen. Eller när draken Smaugs tunga, basrika röst mullrar i rummet. Därför kan en hemmabioreceiver för femtusen kronor ofta spela högre och kraftigare än en stereoförstärkare för samma pengar, samtidigt som man i stället gör avkall på de finaste detaljerna. Av samma skäl låter inte en hemmabioförstärkare lika finkänsligt med stereomusik. Den komplexa utklingningen av ett piano, det spröda klirret från en harpa. Visst funkar det, men det låter inte lika lättflytande och upplöst som med en stereoförstärkare.

Lagom pris
En hemmabioreceiver för drygt 5 000 kronor kan ge en hel del av ljudupplevelsen vi är vana vid från biosalongen. I den här prisklassen börjar nätdelarna att bli tillräckligt stora för att orka driva fem eller sju högtalare plus en aktiv subbas. Avkodningen av digitala ljudsignaler är bra nog för att måla upp en ljudbild med ett rent och bra ljud. Detta är ett slags magisk prisnivå. Längre ner i pris, runt 3 000 kronor, finns det för lite kraft och för mycket förvrängning för att ljudet ska bli särskilt underhållande. Man behöver nämligen lika många komponenter inuti en billig receiver, vilket betyder att en del av beståndsdelarna måste plockas från den lägsta hyllan.

De bästa receivrarna i 5 000-kronorsklassen lyckas dessutom göra ett riktigt bra jobb med musik, eftersom detaljnivån är mycket bättre. Har du större golvhögtalare lär du dessutom uppskatta de större kraftresurserna och den bättre kontrollen – framför allt i basen.

Om du är en riktig finsmakare och vill kunna dundra loss ofta och vill ha en fin upplösning på alla ljudnivåer, kan du tjäna på att gå upp ännu ett snäppt i pris. Lägger du dubbelt så mycket är du garanterad de bästa ljudupplevelserna, oavsett om det är fem eller sju högtalare som ska drivas. Men det är alltså kring 5 000–6 000 kronor som det roliga börjar på allvar, och nu tänker vi ta reda på hur nära toppklassen de här receivrarna kan komma.

Videokretsar
En hemmabioförstärkare ska inte bara återskapa filmljud och musik. Den behöver bra videokretsar också eftersom bildsignalen ska överföras från Blu-ray-spelaren och sedan vidare ut till TV:n. Nu för tiden är det viktigt att HDMI-ingångarna klarar alla upplösningar ända upp till 4K Ultra HD, som är morgondagens HD-videoformat. Vissa receivrar kan skala upp video till den här upplösningen, så att video med vanlig HD-upplösning också skickas ut i 4K. Detta är dock inte särskilt viktigt eftersom de flesta 4K-bildvisare (TV-apparater och projektorer) gör det jobbet utmärkt på egen hand. De nyaste receivrarna har standarden HDMI 2.0 som kan överföra 4K-video med 60 bildrutor i sekunden. Vissa (Onkyo) har dessutom stöd för HDCP 2.2, som kan bli den nya standarden för kopieringsskydd och som i så fall behövs för att överföra 4K-video genom receivern. Det är däremot lite osäkert exakt vad som blir standarden för 4K-videomaterial från Hollywood.

Nätverk
Något som många anser är viktigt nu för tiden är nätverksfunktionalitet. Vi vill kunna strömma musiken som ligger lagrad på mobiltelefonen eller en nätverksdisk utan att behöva koppla in en kabel. Det betyder att hemmabioreceivern måste vara ansluten till hemnätverket. Gärna trådlöst, men en nätverkskabel är stabilare. Det enklaste sättet att strömma musik är om receivern har inbyggt Spotify Connect och gärna också AirPlay. Med Spotify Connect spelar du musik från Spotify-appen på mobilen, om du prenumererar på Spotify som ger dig 30 miljoner låtar direkt från mobilen.

Apples AirPlay är en annan metod att enkelt överföra allt ljud från mobilen, då får du ljud från nästan alla dina appar till anläggningen. Enkel och smidigt! Lika enkelt är att använda Bluetooth, fast då med något sämre ljud, och det är inte alla receivrar som har detta.

Använd mobilen som fjärrkontroll
Genom att koppla receivern till hemnätverket får man en bonus genom att kunna använda mobiltelefonen som fjärrkontroll. Alla receivrar i detta test har en egen mobil-app som kan laddas ner till telefonen eller surfplattan.

Testdeltagarna
Till detta test har vi fått tag på fyra receivrar. Denon AVR-X2100W skulle också ha varit med, men hann dessvärre inte fram i tid. Den nya HDMI 2.0-standarden tog tid på sig att bli färdig, vilket har inneburit att årets hemmabioförstärkare kom något senare än vi hade hoppats.

Så testade vi
För att kunna skilja på receivrarna i surround kopplade vi dem till vårt 7.1 THX-referenssystem från Procella, som består av P6-satelliter och en P10-subbas.

Musik i stereo har vi testat med de briljanta highend-högtalarna Vienna Acoustics Liszt (test i detta nummer!), som är stora, basrika och upplösta och som kan skilja agnarna från vetet. Det bör påpekas att vare sig Procella-systemet eller Vienna-högtalarna är särskilt krävande belastningar, så det går utmärkt att koppla dem till även billiga förstärkare och ändå få ett bra intryck.

Till film har vi använt oss av ”Hobbit: Smaugs ödemark” och musik i surround har vi testat med den strålande jazzplattan ”Quiet Winter Night” med Hoff Ensemble, utgiven på 2L. Musik i stereo har varit lite av varje, både pop, rock och klassiskt.