Medan alla andra testdeltagare har större syskon är CM9 störst i sin familj. Precis som sig bör för en toppmodell är CM9 naturligtvis proppfull av kända B&W-varumärken. Mest uppenbart är det gula mellanregisterelementet i Kevlar, av samma typ som B&W bestyckar modellerna i den dyra 800-serien. Diskanten i aluminium har också Nautilus-anor, och baselementen har membran av en blandning av Kevlar och papper.

CM9 är definitivt snygga att titta på med sina höga och smala kabinett, och de formligen ryker av kvalitet. Valet mellan wengé, rosenträ och svart pianolack betonar att CM-högtalarna är avsedda för designintresserade. Kontrasten mellan gula och svarta membran, borstade metallbeslag och spegelblank pianolack gör detta till en högtalare du inte kan undgå att lägga märke till. Men CM9 kan också få en ganska så diskret framtoning om du sätter på tygfronten, som fästs med hjälp av dolda magneter.

Ljudkvalitet
Detta är testets största högtalare och det hörs på ljudet. Här infinner sig gåshuden direkt, från första tonen! CM9 målar upp en storslagen ljudbild är samtidigt ytterst exakt när den målar upp instrument och röster. Om vi skulle beskriva ljudkvaliteten med ett enda ord så måste det bli ”smooth”. B&W-högtalarna har ytterst få brister eller fel och klangkaraktären är mycket neutral, utan att något speciellt frekvensregister sticker ut.

Detta är med andra ord en tvättäkta hifi-högtalare som kan tillfredsställa kräsna lyssnare. Diskanten är mycket finkornig och återger massor av detaljer, utan att vara för ljus eller påfrestande som vi har uppfattat en del tidigare generationer B&W-högtalare. Mellanregistret är också enastående bra, det återger röster på ett fylligt och realistiskt sätt utan tecken till färgning.

Basåtergivningen från engelsmannen är stram och väldefinierad, men kan kännas en smula ståndaktig, särskilt om vi jämför med det råa trycket från JBL och PSB. CM9 är däremot mycket lättare att ha med att göra för alla som vill ställa sina högtalare nära väggen eller ha dem i ett mindre rum. Konkurrenterna får en lite uppblåst och oprecis bas när de placeras på detta sätt. CM9 klarar sig betydligt bättre och bevarar en fin klangbalans även när de står tätt intill bakväggen.