Foto & Video Hi-fi Hemmabio Högtalare Hörlurar TV

test: Panasonic Lumix S Pro 70-200mm F4 OIS

Skarp och stabil telezoom

Den första telezoomen till Panasonics fullformatkameror håller vad den lovar på nästan alla områden.

Av / 2019-07-25 - 15:25
Panasonic Lumix S Pro 70-200mm F4 OIS
Lasse Svendsen

Med kameror som riktar sig till professionella fotografer, eller erfarna amatörer, måste Panasonic Lumix S-serien ha ett brett utbud av objektiv. Det här, till exempel, är ett av tre Lumix S-objektiv.

Det är ett väldigt bra sådant också, och visar att Panasonic, Leica och Sigma menar allvar med L-alliansen. Som är ett samarbete där de tre tillverkarna delar kamera- och objektivteknik som passar Leica SL:s L-fattning – som helt enkelt heter L-Mount.

För fotografer som köper Panasonic Lumix S1R, S1 eller S1H betyder det att alla objektiven från de tre märkenas L-mount passar till kameran. Detta gäller elva Sigma-objektiv med fast brännvidd, från 14 till 135 mm, och åtta Leica-objektiv.

Utöver de tre befintliga Lumix S-objektiven: 50mm f1.4, 24-105mm f4 Macro OIS samt det här: Pro 70-200mm F4 OIS.

Vädertätat

Det finns en annan zoom med samma fattning, Leicas Apo Vario-Elmarit-SL 90-280mm f2.8-4. Den är handgjord i Tyskland och är tre gånger så dyr – och får Lumix-objektivet att framstå som rena fyndet.

Det är det egentligen också.

Om man inte vill vänta på en ännu dyrare 70-200/2.8 så är det den här zoomen man ska sätta på sin Lumix S-kamera. Liksom alla ovan nämnda objektiv är det skräddarsytt för spegellösa fullformatkameror med L-Mount och även om Panasonic inte har märkt zoomen med Leica så finns det inget att säga om kvaliteten.

Den 18 cm långa zoomen väger nästan ett kilo och kan knappast kallas kompakt och lätt, men balanserar väl på en Lumix S1. Inuti har den vädertätade optiken en integrerad bildstabilisator. Som tillsammans med Lumix S-kamerornas inbyggda bildstabilisator kompenserar för upp till –6 exponeringssteg i fem axlar.

Till zoomen ingår motljusskydd, ett löstagbart stativfäste och en fokus clutch. Där man drar fokusringen ett steg mot kameran för att fokusera manuellt. Det finns inga programmerbara knappar eller brytare. Den enda knappen är av/på för bildstabilisatorn.

Foto: Lasse Svendsen

Konstruktion

På insidan är det ganska så proppfullt. Panasonic har fått plats med 23 (!) linselement, placerade i 17 grupper. Bland dem finns ett asfäriskt element, ett ED-element och tre UED-element (U Extra-low Dispersion). Med olika slipning, krökning och antireflexbeläggning, som eliminerar ströljus, kromafel, sfärisk aberration och samlar ljuset så optimalt som möjligt.

Nio avundade bländarlameller ska ge en mjukare teckning av defokuserade bakgrunder.

Autofokus

Eftersom det här är en typ av zoomobjektiv som ofta används för att fotografera vilda djur, sport och action är det en fördel med blixtsnabb och felfri autofokus. Skarp optik är fint, men om bilden inte är i fokus så spelar det ingen roll.

Vårt testexemplar hade en tidig mjukvaruversion, och på Lumix S1R och S1 fick jag varierande resultat med autofokusen. Objektivet fokuserar snabbt och nästan ljudlöst, men hade ibland svårt med fokusspårningen. Panorering fungerade utmärkt, men med föremål som kom hastigt rakt framifrån trevade autofokusen sin fram en del innan den lyckades fokusera. Sådant brukar rätta till sig med mjukvaruuppdateringar, och kamerans avancerade maskininlärning gör bara autofokusen ännu bättre.

Bildestabilisatorn ger upp till sex stegs kompensation på en Lumix S1. Foto: Lasse Svendsen

Jämn skärpa

Rent optiskt är zoomen så bra som man kan hoppas på i den här prisklassen. Det finns väldigt lite förvrängning, oavsett brännvidd, och inga synliga kromafel eller astigmatism. Även sfärisk förvrängning är välkontrollerad, och med motljusskyddet som ingår är det inte heller någon risk för ströljus eller ghosting.

Skärpan är väldigt hög rakt igenom, nästan oavsett bländare. Vid 70 mm och full bländare avtar hörnskärpan marginellt och skärpan är som jämnast och bäst mellan f5,6 och f11. Detsamma gäller 135 mm, men där är hörnskärpan bättre, det är först vid 200 mm som den avtar märkbart. Vid 200 mm är den bäst mellan f5,6 och f8, men fortfarande bra vid f11.

Skillnaderna är så marginella att de inte har någon praktisk betydelse. Det finns inte heller mycket vinjettering vid full bländare, vilket säger oss att Panasonic inte behöver någon hjälp av Leica för att göra felfri optik.

Slutsats

Panasonics första telezoom för fullformat är en lyckad konstruktion både tekniskt och mekaniskt. Optiska prestanda är genomgående höga, med utmärkt skärpa och mycket bra kontrast utan de vanliga fel vi ofta ser i objektivtest. Zoomen är relativt stor och tung, och autofokusen får jobba lite för att hänga med när det går undan, men den inbyggda bildstabilisatorn fungerar perfekt i tandem med kamerans, vilket gör den här telezoomen oerhört användbar.

Karakter
Panasonic Lumix S Pro 70-200mm F4 OIS

Ljud & Bild tycker

Vansinnigt skarpt på alla brännvidder, stabilt byggd med mycket bra bildstabilisering. Kostsamt, stort och tungt. Fokusspårningen kan ha svår att låsa i en del fall.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vill du läsa hela artikeln?

Med LB+ Total får du tillgång till ALLT innehåll på Ljud & Bild och LB Home

Redan prenumerant? Logga inn.

Vill du ha tillgång till enbart Ljud & Bild eller LB Home?

Klicka här för att beställa Ljud & Bild

Klicka här för att beställa LB Home

Extrem skärpa i behändigt format

Kameran som aldrig blir omodern

Kommer sent, men välförsedd, till festen

Kompakt och kompetent telezoom

De bästa instant-bilderna

Flygande dubbeldäckare

Kamera med artificiell intelligens

Kör om konkurrenternas kameror

Fullformatkamera för liten budget

Fenomenalt användbar kameradrönare

En perfekt kompromiss

En varg i fårakläder

Ljud & Bild
Rulla till toppen