Linn Kiko

Linn för folket

Det är populärt med allt-i-ett lösningar, men en del är mer allt-i-ett än andra. Linns nya Kiko-system hör onekligen till de mest flexibla.

Numera dyker det upp fler och fler apparater som ska klara både strömning, tv-ljud, dvd, blu-ray och vad du vill. Behovet har inte minst uppstått på grund av det faktum att folk gärna vill ha en enkel lösning för att kunna spela alla de olika former av mer eller mindre med varandra inkompatibla ljudbärande media som ett modernt hem översvämmas av.

Det betyder dockningsstationer, kablar, AirPlay, bluetooth och diverse mer eller mindre lyckade lösningar för att få ut främst musik från bärbara enheter ut på en anläggning. En annan sak är det faktum att ju plattare en tv blir desto värre låter den, och därför vore det en fördel att också kunna få ut tv-ljudet på något som i varje fall låter relativt förnuftigt. Jag tycker det borde vara obligatoriskt för en tv-säljare att demonstrera hur en tv faktiskt låter innan de säljer den. Och hjälpa kunden till en förnuftig ljudlösning samtidigt.

En lösning kunde exempelvis vara den nya Linn Kiko. Och när en etablerad high-end-tillverkare som Linn med onekligen en hel del respekt kring sitt namn satsar på en sådan här typ av apparat måste den väl vara bra. Eller.

Design
Ett annat krav är WAF-faktorn (Wife Acceptance), eller mer modernt SAF-faktorn (Spouse, eller samlevare, Acceptance). Det går ofta inte att komma med några stora, svarta golvstående högtalare eller en fullbredds receiver i typisk design.

Lifestyle-tillverkare som B&O och Bose hör till dem som lagt lite tankar på att åstadkomma tilltalande lösningar. I mitt tycke är dock Linn Kiko både snyggast – och bäst…

Kiko består av en receiverenhet och ett par högtalare. Båda i läckert svängda skal som kan fås i flera olika färger. Riktigt snyggt, och receivern kan även stå på högkant. En knapp för av/på är allt, sedan kan man faktiskt nästan glömma apparaterna. Fjärrkontrollen och dator/surfplatta/smartmobil klarar resten.

Det går ett par rätt tjocka kablar mellan receivern och högtalarna, vilket egentligen är den enda designinvändningen jag har. I gengäld finns det en teknisk finess med det. I receivern sitter en förstärkarenhet till varje högtalarelement, så i kabeln går faktiskt två separata högtalarledningar. Man använder Neutrik Speakon-kontakter, vilket gör det hela idiotsäkert att koppla. Effekten anges till 33 watt RMS, men vilken typ av förstärkning och hur effekten är fördelad på de totalt fyra högtalarelementen (framåtriktad bas/mellanregister och diskant, plus uppåtriktad basport) har inte gått att få reda på innan deadline.

I övrigt krävs bara en nätkabel och en nätverkskabel. I motsats till många andra enheter som ska kopplas till hemnätverket kör Kiko inte trådlöst utan kopplas in med kabel. Det tar raskt bort en massa potentiella nätverksproblem men kräver som sagt en kabel till nätverksroutern. Har man långt avstånd till sin router, kan jag rekommendera att man skaffar en adapterlösning som kan köra en nätverksslinga via elnätet. Själv har jag god erfarenhet med en lösning från Netgon, men det finns flera andra.

Datorn råder
På baksidan finns förutom nätverksingång även tre HDMI in och en ut samt analog audio och digital S/PDIF- samt Toslink-ingång. Det borde räcka för väldigt mycket.

Linn har flera program på sin hemsida som gör både installation och drift till en barnlek. In med programmen på din dator, och du är snabbt igång och spelar. Och det ska erkännas, mycket mer flexibelt kan det inte bli.

Linn har till och med en lösning – utan egentlig AirPlay – som gör att dina AirPlay-baserade enheter ser Kiko som en mottagare och det är bara att skicka signalen dit. Under testen hade jag roligt med både YouTube och tv-mottagning på min iPad med ljudet trådlöst ut via Kiko. Och via datorn kan du t.ex. spela hela ditt iTunes-bibliotek, en massa radio och all annan musik du har liggandes på datorn, externa diskar eller din NAS, programmet Kinsky kan faktiskt ordna det mesta. Det är också välfungerande med annat än Linns produkter …

Hur låter det då?
Well, det beror på hur vi ser på det. Om man ser på det strikt ljudmässigt, så kan jag lätt fixa en – eller flera – lösningar för samma pengar som låter klart bättre om vi ser det i rent hifi-mässiga termer. Men – det ska inte läsas som att Kiko låter dåligt.

Kiko har ett väl balanserat ljud som verkar skräddarsytt för att den just ska klara av att spela allt möjligt med god behållning för lyssnaren. Det är tillräckligt öppet för att välupplöst musik ska klinga riktigt fint med både relativt stor ljudbild och gott om detaljer. Men, det är också tillräckligt anpassat för att lågupplöst musik inte ska låta för fult.

Kiko stod för underhållningen under ett par kvällar med besök, och det var genomgående uppskattande ordalag från gästerna. Hela upplevelsen med både det att man faktiskt kunde spela vad som helst när som helst och att det dessutom lät riktigt bra, parat med att det är en fysiskt läcker liten anläggning gjorde folk intresserade. Vad är det för något? Har aldrig hört talas om Linn! Cool! – var bara en kommentar.

Me like
Det enda lilla problem jag hade var ett par drop outs medan jag provade Kiko på nätverket uppe i min sommarstuga. Men det är något som stugans (rätt dåliga) nätverk dras med generellt och inget som Kiko kan göra något åt. Kiko kom dock snällt tillbaka igen av sig själv varje gång – vilket man inte kan säga om min (trådlösa) SlimDevices som normalt står för all radio och lite till däruppe.

Kiko har varit ett nöje att arbeta med. Det känns som om man ofta får en extra bonus – flera gånger tänker man: nå, det kan den faktiskt också klara av! För en ”normal” konsument med behov av både flexibilitet, snygghet och en klart godkänd ljudupplevelse är Kiko helt enkelt en härlig liten apparat.

Linn och deras strömningar
Skotska Linn är en av de klassiska high-end-firmorna, en firma som det länge var en speciell kult omkring som upprätthölls av rätt fanatiska fans. Under många år drevs Linn av Ivor Tiefenbrun, som gärna kastade ur sig provokationer och hela tiden försökte utmana de vedertagna sätten att se på hifi. Numera är det sonen som driver firman.Det hela började med att Tiefenbrun ville förbättra sin Thorens-grammofon som han menade hade en del brister som gick att åtgärda. Det resulterade i den klassiska skivspelaren LP12, som kan köpas än idag. Skivspelaren finns i olika uppgraderingsgrader och kostar från drygt 20 000 till 7–8 gånger mer, beroende på utförande.Sedan följde pickuper och tonarmar, förstärkare och högtalare, cd-spelare och kablar.

Linn var bland de allra första att helt sluta med att ha cd-spelare på programmet. Detta trots att man hade en av de häftigaste och mest välljudande spelare man överhuvud taget kunde få tag på när beslutet togs. Men framtiden låg någon annanstans, strömning vad det man skulle satsa på, ansåg man hos Linn.

Man valde att göra en öppen lösning för hur det hela skulle fungera. Det betydde att deras första streamers i princip kunde styras med vilken dator som helst. Det var bara det att det på den tiden inte fanns några bra program att styra med, det var klumpiga lösningar som var ytterst frustrerande att använda när det nu faktiskt lät väldigt bra om apparaterna.

Men Linn fortsatte oförtrutet med att utveckla sina strömningslösningar. Och, tiden har hunnit ifatt, vilket betyder att Linns smarta öppna lösningar numera gör att deras apparater är fantastiskt flexibla att arbeta med.

Läs alla artiklar i 1 månad för 49 kr

Få tillgång till alla plus-artiklar samt hela testarkivet.
Ingen bindningstid
Vill du beställa tidningen? Klicka här Redan prenumerant?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

Sven Bilen


Senaste artiklar: