Torque t402v är en speciell hörlursmodell. För det första är öronkuddarna utbytbara och det följer med två par: ett som täcker hela örat och ett mindre som vilar utanpå örat. Kuddarna sätts fast med en kvadratisk magnet och ger olika basrespons beroende på vilket håll de sitter. Sammanlagt fyra baskonfigurationer: mycket bas, mer bas, ännu mer bas och mest bas! En kabel ingår, som har mikrofon och fjärrkontroll för att svara i telefon och styra musiken.

Valfriheten visar sig dock vara mer irriterande än hjälpsam. För det första misstänker jag att folk förmodligen vet om de vill ha stora eller små öronkåpor, och väljer rätt hörlur efter det. Jag tror inte heller att man kommer att byta från små till stora, och vice versa, i olika situationer. Dessutom är magneterna inte riktigt kraftiga nog, så att kuddarna lätt trillar av när man tar av sig lurarna.

 

Ljudet

Med inställningen ”mest bas” är det alldeles för mycket av det goda, och till och med hård och elektronisk musik blir för dunkel. Kate Boys ”Northern Lights” har mer än nog bas även med den minsta inställningen. Och till och med då har Torque mest bas av alla testdeltagare. Det kunde ha varit häftigt, men basen är väldigt färgad och maskerar mellanregistret. Det gör att röster och instrument aldrig kommer ut riktigt ordentligt, ljudet öppnar sig aldrig helt och hållet.

Cello och gitarr låter instängt, det går inte att skönja mycket luft i ljudbilden. Det innebär i sin tur att ljudlandskapet är för litet. Det saknas klanglager och nyanser. Vilket är synd, för det finns ganska så gott om liv i mellanregistret. En festlig fyllevisa om ett uppbrott som Nathaniel Rateliffs ”S.O.B.” smäller till bra i handklappningen i början. Men det hjälper inte när låten ändå inte fängslar mig.

Med tanke på de fyra inställningarna skulle vi ha velat att en av dem gav en jämn och välbalanserad bas. Så att det fanns något som passade för varje smak. t402v passar för basfanatiker som inte bryr sig så våldsamt mycket om ljudkvalitet.

Också i detta test: