JBL:s senaste soundbar Bar 5.0 MultiBeam är en liten krabat och det ingår inte heller någon subwoofer. Den har samma bredd som en 32-tums TV och tar därmed upp kampen direkt med den klassledande Sonos Beam. Som kostar lika mycket. Men till skillnad från Sonos-högtalaren går det inte att köpa någon subwoofer till Bar 5.0.
Bar 5.0 har en HDMI-ingång som stöder 4K-video med HDR (även Dolby Vision) och HDMI-utgången som kopplas till TV:n har dessutom en utökad ljudreturkanal (eARC) som stöder högupplöst ljud ut från TV:n.
Rumskalibrering
Liksom Sonos Beam har Bar 5.0 inbyggd rumskalibrering, så att högtalaren automatiskt anpassar ljudet eftet rummet. Med Sonos görs det här i appen, men med JBL måste man hålla inne HDMI-knappen på fjärrkontrollen i 5 sekunder. Släng inte bruksanvisningen, med andra ord!
Även om JBL inte kan skryta med Sonos multiroom-funktion så har Bar 5.0 MultiBeam inbyggt Chromecast, som då också kan styras med enkla funktioner från en Google Home- eller Nest-smarthögtalare. Till exempel starta en låt och höja eller sänka volymen. Den har också både Alexa Multi-Room Music (MRM), Apple AirPlay 2 och Bluetooth, så det finns större möjligheter.
Anslutningen till Wi-Fi-nätverket görs enkelt med Google Home-appen eller Hem-appen på iPhone. Man kan också använda ethernet-kabel.
Liksom-surroundljud
Bar 5.0 MultiBeam är väldigt enkelt att sköta när det gäller ljudinställningar – det finns nämligen inga. Det enda man kan göra är att aktivera eller inaktivera ”smart mode”, som är vad JBL kallar sitt liksom-surroundljud. Använd gärna detta till film, särskilt filmer med Dolby Atmos, eftersom det ger lite extra känsla. Även om jag inte skulle vilja påstå att det skapar någon känsla av ljud uppifrån – eller något speciellt surroundljud – så drar det ut ljudbilden snyggt mot sidorna och även lite uppåt. Det känns alltså som om rymden i ljudbilen är större än normalt.
Jag gillar också att använda surroundljudet när jag lyssnar på klassisk musik, så att orkestern får lite större platsa att vältra sig i. Men med annan musik, framför allt om den har trummor och basgitarr, föredrar jag att stänga av surroundeffekten. Rent stereoljud ger bättre rytm och timing.
Ljudkvaliteten
Efter att ha blivit lite besviken på den välklädda Samsung HW-S67T – även känd som HW-S66T om man väljer svart färg i stället för ljusgrå – blev jag positivt överraskad när JBL ansvarade för ljudet. Dialogen i Ready Player One låter betydligt större, det stora grabbarna har klart mer ”hår på bröstet” i den actionfyllda, semi-datoranimerade filmen. Det saknas lite luft allra längst upp, men sammanhållningen är fin. Basen är färgad och maskerar mellanregistret en del, vilket hörs särskilt tydligt på huvudpersonens väninna Helen Harris stora och starka avatar Aech. Det mullrar för mycket.
Sedan aktiveras rumskalibreringen och högtalaren skickar ut lite testsignaler som den mäter responsen på. Allt blir genast prydligare. Basen är mer naturlig, men utan att tappa sin fyllighet. Det är ganska bra med tryck när King Kong kommer upp från bron och krossar Art3mis alias Samantha Cooks motorcykel. Underhållningsfaktorn är mycket högre här än med Samsung-högtalaren.
Musik i stereo låter också mycket mer engagerande med JBL. Popmusik har mer rytm, mellanregistret är större och mer naturligt. Jag nämnde klassisk musik, som bör ha surroundljud aktiverat. Men jag glömde att nämna att detta ändå inte är den här soundbar-högtalarens favoritgenre. Klassiskt behöver mer upplösning, även om det är okej tryck i de större mässingsinstrumenten. Men helt naturligt låter det aldrig. Å andra sidan vore det ju konstigt om en billig soundbar skulle kunna få ut maximalt ur musiken som är svårast att återskapa.
Jag tycker att JBL Bar 5.0 MultiBeam låter mer sprudlande och energisk än Sonos Beam med både film och musik, men den är samtidigt snäppet mer grovkornig och mindre luftig i toppen. Sonos Beam är också mer linjär i basen – även om den inte har så mycket av den. Beam är bättre i de flesta discipliner. Men också lite tråkigare.
Slutsats
JBL Bar 5.0 MultiBeam är en väldigt enkel soundbar att hantera. Koppla in den, anslut den smidigt till wifi-nätverket och kolla på film eller lyssna på musik. Den stöder både Chromecast, AirPlay 2 och Bluetooth.
Den är så fyllig i basen att man inte saknar någon subwoofer och om man aktiverar den inbyggda rumskalibreringen så försvinner mycket av färgningen som annars kan vara irriterande. Dialogerna öppnar sig mer och ljudbilden blir lite större.
När liksom-surroundljudet är aktiverat låter filmljud högre, men även om Dolby Atmos stöds så får man inte direkt något intryck av ljud ovanifrån. Man märker bara lite av den virtuella effekten, å andra sidan är Atmos inte ett måste i den här klassen.
En förvånansvärt kapabel soundbar som bara hade behövt det där lilla sista för att verkligen vara en fullträff.
Ljud & Bild tycker
Stort, fylligt ljud med massor av bas även utan subwoofer. Väldigt enkel att använda. Automatisk kalibrering. Färgad bas. Rent allmän lite grovt ljud. Virtuellt Dolby Atmos-ljud fungerar bättre på papperet än i praktiken. Går inte att koppla in subwoofer.
Riktpris: 4500 kr
Specifikationer
- Bredd som skärmstorlek: 32 tum
- HDMI: 1 in, 1 ut (ARC)
- Digitalingång: Optisk
- Analogingång: Nej
- Nätverk: Wi-Fi, ethernet
- Trådlöst: Chromecast, Apple Airplay 2, Alexa Multi-Room Music (MRM), Bluetooth (SBC)
- Röststyrning: Alexa och Google Assistant (indirekt via Chromecast)
- Subwoofer: Nej
- Mått: 68 x 10 x 5 cm
- Färg: Grå
- Webb: jbl.com
Kan inte låta bli att tänka på JBL 9.1 recensionen. Den blev nästan sågad(?). Den är väl bättre än denna? Men så har vi det med priset. Många som jag, fick tag i en 9.1 på Black friday för nästan halva ordinarie priset. Hade det varit annat betyg om 9.1 hade haft det som ordinarie pris? 😉