KEF iQ50

Liten kämpe

Pyttelilla iQ50 är KEF:s minsta golvhögtalare och räcker nästan inte över knähöjd. Men ljudet är större än man anar…

KEF gillar att bevisa att små högtalare kan utmana större på många områden. Visserligen har de en av världens största och dyraste högtalare, KEF Moun, på sitt samvete också, men de var en av de första tillverkarna som började konstruera små bokhyllehögtalare. Och nu har de tagit sig tid att ge den prisvärda iQ-serien en ansiktslyftning.

iQ50 står i stark kontrast till Audio Pros Wigo 160 både när det gäller storlek och utseende. De svenska fyrkantiga linjerna är utbyta mot ett mer elegant, mjukt rundat kabinett och arsenalen består av betydligt färre element. En liten femtummare tar sig an basen, medan resten av frekvensregistret återges av KEF:s speciella Uni-Q-koaxialelement, där diskanten sitter monterad i mitten av mellanregistret. Detta innebär att ljudet sprids från exakt samma punkt, vilket orsakar färre tids- och fasförskjutningar än normalt.

Ljudkvalitet
iQ50 har med andra ord mycket gemensamt med den mer kostsamma toppmodellen i XQ-serien, QX40, som imponerade stort på oss tidigare i år. Ljudmässigt är det inte heller någon tvekan om släktskapet, iQ50 har mycket av samma öppenhet i mellan- och diskantregistret som sin större kusin. Den direkta skillnaden mot Audio Pro är att ljudbilden är mer exakt och fokuserad och att man lätt kan ana musikernas placering. Instrument och röster klingar ut friskt från de små högtalarna och ger en realistisk känsla av fysisk närvaro.

Ett par svagheter finns det naturligtvis. Bas-återgivningen kommer inte i närheten av det tunga fundament som Audio Pro kan leverera. Kyrkorglar och andra instrument med djupa bastoner återges med större realism av Wigo 160. Det är inte heller någon som helst tvekan om att röster, i synnerhet manliga, får mer pondus och tryck av de svenska högtalarna.

Men det bör påpekas att iQ50 minsann också kan ”rocka loss”, för basen är förvånansvärt kraftig och exakt i förhållande till dess storlek. Högtalarna tål dessutom hög volym utan att kasta in handduken. Jämfört med Audio Pro är det också tydligt att KEF-högtalarna får fram fler detaljer, särskilt från ljusa stränginstrument och kvinnoröster, där Wigo 160 låter lite ihåliga och instängda. Så även om de stora högtalarna har mer kraft får de se sig besegrade av minstingarna när det handlar om precision och teknik!

Slutsats
Man ska inte döma hunden efter håren. KEF iQ50 är visserligen små men de har ett piggt ljud som fungerar utmärkt till både musik och film, tack vare mellan- och diskantregistrets fina fokus. Basåtergivningen är dessutom stram och välbalanserad och gör att högtalarna kan engagera med all slags musik. Vi har hört tuffare och mer energiska högtalare för de här pengarna, men ska du ha nämnvärt bättre ljud så får du hosta upp fler tusenlappar. iQ50 kan tveklöst rekommenderas.

Läs alla artiklar i 1 månad för 49 kr

Få tillgång till alla plus-artiklar samt hela testarkivet.
Ingen bindningstid
Vill du beställa tidningen? Klicka här Redan prenumerant?

Också i detta test:

Sammanfattning

Helan eller Halvan?

Audio Pro Wigo 160

Stor och tuff

Audio Pros nya högtalare ger mycket kubik för pengarna och har en särdeles tuff bas.

Fylligt och kraftfullt ljud Utsträckt och exakt djupbas
Aningen milt diskant- och mellanregister

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Audun Hage

(f. 1981): Redaktionschef. Audun anställdes som journalist på Ljud & Bild 2004 och har spelat en aktiv roll i utvecklingen av L&B som tidning och webbplats. Audun är extremt kvalitetsmedveten och känd för sina kräsna öron och skarpa ögon. Som redaktionschef håller han ett öga på allt som journalisterna skriver. Han ansvarar också för Ljud & Bilds TV-tester.