Sennheisers HDB 630 bygger på Momentum 4, som börjar bli lite till åren. HDB 630 har adaptiv brusreducering, 42-millimeters element och en snarlik konstruktion – men är alltså ändå ingen Momentum 5. De lägger sig nämligen i ett högre segment, med en ljudkvalitet som riktar sig mot krävande musikfantaster och ett namn som för tankarna till HD 600-serien. Batteritiden på 60 timmar är samma som i Momentum 4, och fortfarande långt över de flesta konkurrenternas.
När jag packar upp HDB 630 slås jag av hur ordinära de ser ut. De har samma formspråk som Momentum 4, men det grå tyget har bytts ut mot svart konstläder. Detta är långt ifrån den kärlek till design som kännetecknar konkurrenter som Bowers & Wilkins Px7 S3 / Px8 S2 och Focal Bathys. HDB 630 ser industriell ut när man jämför, men utstrålar samtidigt en känsla av tålighet som hårdföra användare kommer att uppskatta.
Komfort på hög nivå
Komforten är bland det bästa jag har varit med om. Kuddarna är tjockare än på Momentum 4, och även med glasögon sitter de väldigt skönt. Vikten har gått upp en smula, i kombination med en något lösare passform, så de här passar bäst inomhus eller på lugna promenader. Att springa efter bussen är med andra ord inte favoritsysselsättningen. De går inte heller att fälla ihop.
Komforten håller i sig även om man lyssnar länge, och även jämfört med premiummodeller som B&W Px8 S2 känns HDB 630 behagligare mot öronen. Jag tror bannemej att man får gå upp ända till Focal Batys MG för att hitta något som sitter lika skönt.
Adapter ingår
HDB 630 skiljer sig från Momentum 4 genom att det ingår en Bluetooth-adapter (BTD 700). Det är en liten USB-C-dongel som gör två viktiga saker: Den förenklar anslutningen till PC och Mac, och den ger iPhone-användare tillgång till aptX Adaptive-kvalitet.
För iPhone-användare är detta guld värt. Jag kopplade adaptern till min Mac och gjorde A/B-lyssningstester mot iPhone. I Alex Warrens Eternity hör jag mer luft och detaljer i toppen med aptX Adaptive. Men jag får mer tryck i mellanregistret från iPhone med AAC-kodeken. Sammantaget föredrar jag adaptern, den ger högre upplösning och bättre transparens.
En liten irritation: Om du har ställt in hörlurarna på maximal volym på adaptern, kopplar till Bluetooth och sedan tillbaka till adaptern igen, så sänks ljudet ett snäpp. Detta gör AB-testning lite utmanande.
DAC-läge med småfel
Via en USB-kabel fungerar HDB 630 som en DAC, men stöder bara 48 och 96 kHz, inte standard 44,1 kHz (CD-kvalitet). Med en mobiltelefon löses detta automatiskt, men i Roon var jag tvungen att konvertera signalen manuellt. Observera dock att CD-kvalitet inte spelas upp bit-perfect.
Parametrisk EQ i appen
En av de viktigaste nyheterna i HDB 630 är den parametriska equalizern i Smart Control Plus-appen. Till skillnad från den enklare grafiska EQ:n i tidigare modeller ger den här en möjlighet att fintrimma ljudet på en helt ny nivå. Man kan välja exakt vilka frekvenser man vill justera, samt definiera Q-faktorn (frekvensbredden) för varje justering. Om du tycker att detta verkar för avancerat så kan du välja vanlig grafisk EQ.
Själv landade jag på bara en subtil ökning med 2 dB vid 1,2 kHz, med en bred Q-faktor på cirka 0,5. Detta framhäver mellanregistret precis lagom mycket för att ge sångröster och akustiska instrument den extra realism som jag uppskattar efter min bakgrund i studiobranschen. Ofta prioriteras inte det här frekvensregistret i konsumentelektronik, men det är avgörande för naturlig återgivning av röster och instrument.
Touch-kontroll
Precis som Momentum 4 har HDB 630 intuitiva beröringskontroller på högra öronkåpan. En kort tryckning startar/stoppar musiken och en dubbeltryckning aktiverar omgivningsljud. Volymen justeras med vertikala svepningar och horisontella svepningar byter låt. Nyp- och sträckgester reglerar balansen mellan brusreducering och omgivningsljud. Om man vill går det att stänga av touch-styrningen helt.
Imponerande precist ljud
HDB 630 skiljer sig klart från Momentum-serien genom att den har ett varmare ljud och att den är mer avstämd i toppen – där Momentum kan uppfattas vassare med s-ljud och andra sibilanter. Basen har också mer luft och upplösning i HDB 630, som helt enkelt känns mer precis.
I Alex Warrens There’s Nothing Left But You är den djupa syntbasen full av fysik, utan att låta slapp. Alexis Ffrenchs piano klingar vackert i Golden, med både attack i anslagen och fyllighet i grundtonerna. Ett snäpp bättre än Momentum 4, särskilt när det gäller de finaste nyanserna i övertonerna. Sennheiser har lyckats få fram fler lager luft i basen än vad B&W Px7 S3 klarar av och HDB 630 har också en mer välbalanserad frekvensrepons.
I Tools The Pot från albumet 10,000 Days visar HDB 630 hur väl de hanterar både tyngd och snabbhet i basregistret. Maynard James Keenans ruffiga sång placeras precist i ljudbilden, under tiden som de distinkta basgångarna framträder med auktoritet utan att överväldiga. Kontrasten mellan de kraftfulla gitarriffen och trummorna framträder tydligt och hörlurarna förmedlar låtens energiska rytm och detaljrikedom utan att tappa översikten.
Men det är ändå mellanregistret som är hörlurarnas stora styrka. Kate Bushs röst i Mrs. Bartolozzi sträcker sig från sköra, lågmälda partier till starkare utbrott. HDB 630 återger hennes röst med en naturlighet och precision som gör att varje andetag och frasering framträder tydligt. Och med konststycket att inte låta vasst.
Brusreducering och samtalskvalitet
HDB 630 levererar utmärkt brusreducering som bygger på tekniken i Momentum 4. Den hanterar lågfrekvent buller som motorljud och ventilationssystem effektivt, och vindbrus hanteras acceptabelt men inte enastående. Men även om Sony fortfarande har en liten fördel på brusreduceringsavdelningen så krossar Sennheiser dem på ljudkvalitet. Och vad är poängen med några extra decibel brusreducering om ljudkvaliteten inte hänger med? Vindbrusreducering finns numera också i flera inställningar via appen, vilket gör den mer flexibel i olika utomhusmiljöer.
När man ringer är samtalskvaliteten tydlig och skarp i de flesta miljöer, men jag märker fortfarande en del digitala artefakter när brusreduceringsalgoritmerna arbetar hårt i miljöer med mycket oväsen – ett område där det fortfarande finns utrymme för förbättringar i nästa generation.
Konkurrenter
Jämfört med de bästa konkurrenterna har HDB 630 flera tydliga fördelar. Till skillnad från Sony WH-1000XM6, som har ännu bättre brusreducering, har Sennheiser en betydligt mer naturlig och upplöst ljudkvalitet med mindre konstlad basförstärkning. B&W Px8 ser onekligen lyxigare ut och har också ett strålande ljud, men HDB 630 har ännu bättre komfort när man lyssnar länge och en mer neutral ljudbild med mer luft i basen. B&O Beoplay HX saknar HDB 630:s avancerade parametriska EQ-funktioner och har rent generellt en lägre ljudnivå och plattare dynamik. Focal Bathys matchar HDB 630 i ljudkvalitet, men till ett betydligt högre pris. Dessutom är Sennheisers batteritid på 60 timmar i en klass för sig – nästan dubbelt så lång som många konkurrenters.
Slutsats
Sennheiser HDB 630 är ett par trådlösa hörlurar som tar ljudmedvetna musikentusiasters behov på allvar. De kombinerar lysande brusreducering, utmärkt komfort och fantastisk ljudkvalitet i ett paket som lägger sig i det övre skiktet av vad trådlösa hörlurar kan leverera. Den medföljande adaptern ser dessutom till att ljudet blir bättre från alla enheter.
Även om lurarna sitter bekvämt är de också lite lösa när man promenerar med dem. Uppspelning av vissa upplösningar i DAC-läge är inte heller helt jämn. Men det är bara petitesser. För den kräsna lyssnaren som vill ha det bästa av både hifi-ljud och trådlös frihet är HDB 630 ett säkert val.
