: Yamaha EPH-W32

Märklig nödlösning

Trådade proppar i en otymplig dosa som varken känns trådlösa eller låter speciellt bra.
Ljud & Bild tycker
Propparna kan bäras på två olika sätt. Lätta och sitter skönt.
Otymplig lösning med separat BT-modul och lösa trådade proppar. Måttlig ljudkvalitet.
Specifikationer
  • Bluetooth: 4,0 aptX
  • Batteritid: 5 timmar
  • Passningstid: 7 dagar
  • Vikt: 23 gram
forfatter

När man ser Yamahas lösning så kan man inte hjälpa att föreställa sig att någon tänkt att man behöver trådlösa proppar, hittat ett par trådade proppar och en Bluetooth-mottagare, och tänkt ”problemet löst”. Det känns helt enkelt inte som en integrerad produkt. Om inte annat är det irriterande att behöva ha en dosa i änden av sladden som man måste fästa någonstans. För att inte tala om när man behöver trycka på något och upptäcker att dosan ligger i fickan. Mottagaren känns dessutom mer än lovligt plastig.

Hanteringen är ändå okej om man väl har fingrarna på mottagarens reglage. Propparna sitter åtminstone bekvämt och är så lätta att det inte känns besvärligt. De kan även bäras med sladden nedåt, eller i en ögla över örat. Tyvärr är inte propparna Yamaha valt till sin sändare de allra bästa. Diskanten blir lätt för vass och basen känns luddig, samtidigt som ljudet känns lite avlägset. Man kan inte pressa dem speciellt mycket och det är svårt att känna något engagemang, eller att njuta av musiken.

 

Slutsats

Yamahas proppar känns som den första generationens trådlösa hörlurar när man var tvungen att ha en stor kontrolldosa fäst i kläderna. Och så långa sladdar till den, på ett sätt som gör att det inte känns trådlöst längre. Allting känns plastigt och billigt som om Yamaha man tagit en genväg istället för att utveckla något modernt i linje med konkurrenterna i detta test. Spiken i kistan är att det inte ens låter speciellt bra. Hade EPH-W32 åtminstone varit avsevärt billigare hade man kanske kunnat se en poäng med dem.

Också i detta test:

Sony SBH80

Genomtänkta och välljudande

Så här ska trådlösa proppar göras. De är bekväma och lättanvända med ett bra ljud.

Bekväma och praktisk hantering. Stänktåliga och bra kvalitetskänsla. Bra ljudkvalitet.
Formatet gör att de är svåra att ha i fickan.

Philips SHB5900

Plastic fantastic

En upplevelse av lågbudget men med en lika hög prislapp som konkurrenterna.

Intressant funktion för att dela musiken till en annan BT-lur. Enkel inkoppling med NFC.
Måttlig batterikapacitet. Opraktisk batteridosa. Obalanserat ljud. Plastigt utförande.

Sudio Vasa Blå

Snygga men knepiga

För en gångs skull är det inte ljudet som fått lida i designlurarna, utan användningen.

Bra batteritid. Känns tillförlitliga och är svettåliga. Snygg design och lyxig förvaringspåse.
Sitter inte helt bra och känns något obalanserade. Inga direkta finesser och saknar NFC.

JBL Everest 100

Flexibla och engagerande

Smidiga proppar med bra ljud men det kan bli för mycket av det goda i längden.

Många öronkuddar ger bra passform. Bra batteritid. Förvånansvärt bra bas.
Inga direkta finesser. Ingen smartmobil-app.

Jabra Halo Smart

Praktiskt headset

Smarta funktioner och bra samtalskvalitet, men för musik finns det bättre val.

Mycket bra batteritid. Utmärkt för telefonsamtal. Vind- och vattentåliga.
Mycket bra batteritid. Utmärkt för telefonsamtal. Vind- och vattentåliga.

Urbanista Boston

Sportiga och tåliga

Kan endast rekommenderas för träning eller för dem som inte kan ha traditionella proppar.

Känns robusta och är spolsäkra. Vingarna håller snäckorna väl på plats i örat.
Öronsnäckor gör att basåtergivningen är tam. Batteripacket i nacken irriterar när man rör sig.
Har du den här produkten?
Sätt ditt betyg.
0 / 6

Your page rank:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Jonas Ekelund

(f. 1969): Frilansjournalist. Jonas har jobbat för Ljud & Bild sedan 2007 med det mesta som kan kallas bärbart. Det vill säga mobiler, trådlösa högtalare och hörlurar. Ibland klampar testandet in på kollegernas områden multirum-ljud, hemmabio och foto. Han startade sin bana som teknikjournalist på IDG och skrev bland annat för PC för Alla, Internetworld och det som senare blev M3.
Annons
Annons

Läs också