TEST: Elipson Heritage XLS11

Nostalgi är inne. Här på redaktionen leder Geir Nordby vintage-kapplöpningen genom att ha ett par JBL 4411-monitorhögtalare från 1984 liggandes på skrivbordet. Undertecknad får nöja sig med ett mindre par JBL L86 från 1982.

Vi ser också en ständigt ökande ström av högtalare som försöker återuppväcka dygderna från det förflutna. JBL L100 Classic är en nytolkning av en populär högtalare och Klipsch Heresy IV härstammar i rakt nedstigande led från en 1957-modell.

Amerikanska förebilder

Franska Elipson har också hoppat på vintage-tåget. På 50-, 60- och 70-talen var företaget berömt för sina klotrunda högtalare. Men den här gången har de sneglat över Atlanten och inspirerats av amerikanska högtalare.

Elipson Heritage XLS11 ser ut som något JBL kunde ha byggt på 80-talet och namnet ger associationer till Klipsch. Å andra sidan måste kopiering vara den högsta formen av ära man kan ge en konkurrent.

Vi har att göra med en medelstor trevägshögtalare i ett format som är lite för stort för att placeras på ett stativ (eller för den delen i en bokhylla) och för litet för att placeras direkt på golvet. Som tur är gör Elipson ett par metallfötter som höjer upp högtalarna en bit från golvet och samtidigt lutar dem lite bakåt.

Välgjord nostalgi

Kabinettet är ren nostalgi. Högtalarna är – naturligtvis – fanerade med äkta valnöt, och bestyckningen är lika klassisk: en 8-tums bas med ljust membran, en tvåtums mellanregisterdome och en 22-millimeters domediskant. En frontmonterad basport, två rattar för justering av mellanregister- och diskantnivå samt en skylt med en tryckt frekvenskurva fulländar vintage-stilen!

Trevägshögtalare

Elipson Heritage XLS11 är en trevägshögtalare, vilket är lite ovanligt nuförtiden. Vi stöter allra oftast på tvåvägshögtalare och om det sitter tre element i kabinettet så brukar det vara i ett 2,5-vägssystem, där det ena av de två baselementen klipps av vid en låg frekvens medan det andra fortsätter uppåt i frekvensregistret tills det möter diskanten.

Men inte här. Heritage XLS har ett dedikerat mellanregister och Elipson betonar att elementet täcker så mycket som tre oktaver, från 850 Hz till 5 kHz.

En sådan konfiguration var vanlig i den typ av monitorhögtalare som Heritage XLS11 är ett återskapande av. Och den medför ett par tekniska fördelar. För det första undviker man delningsfrekvenser i mellanregistret, där örat är som känsligast. Och för det andra kan baselementet i ett tvåvägssystem ha svårt att täcka de högsta frekvenserna – även om man kallar det för ett bas/mellanregisterelement.

Ljudkvaliteten

Med tanke på vintage-looken förväntar man sig naturligtvis att Elipson Heritage XLS11 ska ha en fyllig bas och ett framfusigt rockljud. Det infrias ganska fint vid första intrycket.

Även om det finns gott om bas för att rymma trummor och elbas så lyser djupbasen med sin frånvaro. Det är helt enligt handboken när vi har att göra med en relativt liten och ganska effektiv (90 dB i känslighet) högtalare.

Diskanten är oklanderlig och övertonerna kommer fram väl. Diskanten överskuggas dock lite av mellanregistret.

Tvåvägshögtalare har ofta en tendens till ”hängmatteljud”, där nivån på mellanregistret inte hänger med basen och diskanten. Så är inte fallet här. Det finns faktiskt nästan mer än vad som behövs. Under testperioden kom nivåkontrollerna till användning. Enligt bruksanvisningen kan rattarna höja eller sänka mellanregistret respektive diskanten med +/– 2 dB.

Att dämpa mellanregisterelementet hjälper balansen, men återgivningen förblir en smula skarp. Det ska betonas att detta är en beskedlig trend och Elipson Heritage XLS11 efterlämnar ett intryck av en högtalare som är underhållande att lyssna på.

Nyanseringen är inte den bästa jag har hört, inte i den här prisklassen heller. Det hörs till exempel på att sångröster som ligger nära varandra kan vara svåra att urskilja. Till exempel i ”Right Hand Man” från musikalen Hamilton. Å andra sidan kan man inte få allt på en gång. Och vi har att göra med en trevägshögtalare med äkta träfaner och ett gediget byggt kabinett till ett konkurrenskraftigt pris.

Konkurrenter

Och om du drömmer om att ställa ett par klassiska, valnötsfanerade trevägshögtalare på plats i herrummet är Elipsons ett billigare alternativ än vad du hittar hos JBL och Klipsch. Vankas det fest är Vestlyd V15C å andra sidan inte mycket dyrare än Elipson och Vestlyd har även en billigare modell.

Slutsats

Elipson Heritage XLS11 ser ut som något från en svunnen tid, som många längtar tillbaka till. Och det går knappast att hitta ett par nya trevägshögtalare i äkta valnötsfaner till ett lägre pris. För pengarna får man en ljudbild som är ganska behaglig och med en passande underhållningsfaktor. Nyansering är inte dess starkaste kort och mellanregistret kan verka lite hårt. Fast det här är ingen högtalare som är gjord för kammarmusik.