Elac FS-127

Glasklar dynamikbomb

Högt och ruffigt dunkade Neil Youngs ösiga gitarr gardinerna mot fönstret. Allt var som det skulle vara. Yrseln blandade sig med ett euforiskt rus.

Låtarna från liveplattan ”Weld” svetsade sig nästan bokstavligt talat in i mönstret på gardinerna. Ursäkta ordleken, men de tyska högtalarna lyckades verkligen vinna respekt och blir kanske ett evigt minne för undertecknad. Vilket är en bra prestation. Högtalarna kostar bara 8 500 kronor paret och i den prisklassen finns det en hel del både bra och dåligt.

Ska man ha riktigt roligt så kostar det som bekant en hel del, men med tanke på FS-127:s vitala parametrar så lär det finnas en hel del glädje att hämta. Till exempel en strålande upplösning och en kontrastrik dynamik. Och det som verkligen är glädjande är att högtalarna inte är kräsna, vare sig när det gäller förstärkare eller hur de placeras i rummet. Bara det lär göra Elac till ett intressant alternativ för många.

Det finns dock vissa begränsningar. Men de flesta av dem är synnerligen överkomliga. Och högtalarnas öronvänliga klangkaraktär, fina allroundegenskaper och läckra utförande gör dem till en sann glädje att ha stående på paradplatsen i vardagsrummet. Tänk bara på att de två basreflexportarna öser ut bas både framåt och bakåt, så det finns en del förhållningsregler man måste tänka på.

Ljudkvalitet
Förutom de två baselementen med sandwich-membran av gjuten pappersfiber och aluminium, har FS-127 en 1-tumsdiskant med aluminiummembran, där membranet och talspolen är i ett stycke. Det är bland annat därför som diskanten är relativt befriad från kompression och att de tål mer värme än membran som är limmade mot talspolen. Kabinettets frontplatta är svagt böjd för att reducera akustisk diffraktion runt diskanten och för att ge en jämnare horisontell spridning av de högsta tonerna.

FS-127 är relativt lättdrivna och har en känslighet på 89 dB. Impedansen går aldrig lägre än 3,6 ohm. I klartext betyder det att de trivs riktigt fint även med mindre förstärkare. Med omväxlande Marantz PM4001 OSE och Rotel RA-05 – båda små 40-wattare – dundrade högtalarna tjänstvilligt Neil Youngs ”Weld” med öronbedövande ljudtryck i mitt vardagsrum på dryga 30 kvadratmeter.

Samtidigt hade de en mycket fin kontroll i basregistret. Skumgummipluggarna kan med fördel användas för att dämpa basenergin från basporten på baksidan, men även utan pluggar öste högtalarna på med generösa gitarrer och gott om rock’n’roll-energi från många andra än Neil Young i högform. Kontrollen i djupbasen är lika beroende av förstärkaren som av placeringen. Drar man ut högtalarna 20 centimeter från bakväggen i stället för 10 så kan klangbalansen falla på plats bättre. Då sitter också ljudbildens sammanhållning bättre. Som på Ry Cooders ”My Name is Buddy”. Här får gitarrerna massor av rymd och ljudbilden upplevs som djup och luftig. Jämfört med Audiovector K3 Signature har inte FS-127 samma fyllighet i mellanregistret. Audiovectorerna är dessutom en aning luftigare och mer precist fokuserade i mellanregistret, men Elacarna har både en fetare basrespons och spelar gladeligen högre.

Bastonerna dundrar längs golvet som en buffelhjord på flykt och det skvalpar i kaffekoppen på soffbordet av spelglädje och ljudtryck. För även om högtalarna pressas att spela högre än man kan förvänta sig av en så relativt liten konstruktion så lyckas de kombinera en gnistrande dynamik med en stor och basrik ljudbild som kan rocka loss plomber.

Klassisk musik med italienska arior sitter också som gjuten. Högtalarna sträcker ut dynamiken i röstregistret betydligt längre än vad man brukar höra i den här prisklassen. Samtidigt kan man höra sopranernas små in- och utandningar som de flesta högtalare maskerar.

Slutsats
FS-127 har en blankpolerad och distinkt ljudbild med ett bergfast stereoperspektiv och ett glasklart fokus. I kombination med en bra stereoförstärkare kan de spela skjortan av lyssnaren nästan oberoende av vilken slags musik man lägger i CD-spelaren och oberoende av var någonstans de står i rummet. Vinylutförandet med den röda metallic-lacken, som våra testexemplar hade, faller kanske inte alla i smaken, men de allra flesta lär bli hänryckta över både ljudkvaliteten och ljudkvantiteten från dessa superba högtalare. Man kan ju trots allt välja en annan färg.

Läs alla artiklar i 1 månad för 49 kr

Få tillgång till alla plus-artiklar samt hela testarkivet.
Ingen bindningstid
Vill du beställa tidningen? Klicka här Redan prenumerant?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.