Recension: The Continental: From the World of John Wick

Efter fyra filmer (2014–2023) med den hårdföre och synnerligen skarpskjutande actionhjälten John Wick (Keanu Reeves) i huvudrollen har Prime Video nu gett sig på att producera en serie som bygger på samma våldsamma universum.

1978 hade den unge Mel Gibson en liten roll (bara fyra avsnitt) i den australiensiska krigsdramaserien The Sullivans – sedan dess har den legendariske skådespelaren (med ett litet undantag för Complete Savages 2004) hållit sig borta från TV-serier.

Nu återvänder Dödligt vapen-stjärnan till TV-skärmen i miniserien: The Continental: From The World of John Wick.

 

Serien gör en djupdykning i ursprunget till det ikoniska lönnmördarhotellet The Continental, som är brottslingarnas högkvarter i John Wicks universums. Vi får följa Winston Scotts (Colin Woodell (porträtterad av Ian McShane i filmerna)) barndom och unga vuxenliv när han dras in i ett våldsamt helvete i 1970-talets dekadenta New York, där han tvingas konfrontera ett förflutet han trodde att han lagt bakom sig.

Greg Coolidge står för manus och tar oss tillbaka till New Yorks mörkaste gränder 1955. Här får bröderna Winston och Frankie Scott (Ben Robson) bokstavligen sitt elddop, när de kastas in i brottssyndikatets ”The High Tables” maffiavärld.

Strax efter slutet av Vietnamkriget är den kriminella organisationens ”högkvarter” det exklusiva hotellet The Continental, mitt i stadens hjärta. Här är Cormac (Gibson) hotellchef, pater familias, domare och bödel i en och samma person. I en så kallad neutral lönnmördarcentral.

Efter att ”oduglige” Frank bestämde sig för att hoppa av, döda ett par dussin av Cormacs lakejer och ta med sig en ovärderlig, uråldrig myntpress, lägger Cormac all sin kraft och prestige på att hitta Frank. Vem passar bättre för detta än hans egen bror, Winston?

Hem (om än något ofrivilligt) från det poshe affärslivet i London bär det, och även om Winston till en början gör motstånd så inser han att han måste hjälpa sin bror – och därmed dra på sig Cormacs vrede.

Bröderna Winston, med sina allierade, inser att det enda sättet att komma undan är att störta Cormac och själva ta kontroll över The Continental. På så sätt flyttas det våldsamma kriget till New Yorks gator, gränder, takterrasser, övergivna industribyggnader och försoffade teatersalar. Allt medan kulorna viner mellan (och genom!) öronen.

Winston & Co jagas av den outtröttliga kvinnliga polisen KD (Mishel Prada) och en något mer ovillig polisdetektiv Mayhew (Jeremy Bobb), medan gängen av afroamerikaner och asiater tvingas välja sida.

Om du är nybörjare på John Wicks universum och koncept, och något oförhappandes snubblar över den här serien, kommer du förmodligen att reagera på graden (och mängden) av våld. Det sparkas, slåss, boxas och skjuts i en oändlig våldsspiral, där kulorna kommer närmare (och snabbare) än hagel, och massor av hjärnsubstans ”elegant” smetas ut på de viktorianska väggarna medan blodet skvätter. Med andra ord, uppenbart överdrivet serietidningsvåld – men helt medvetet.

Colin Woodell är mest känd för sina roller i komedidramaserien The Flight Attendant samt Michael Bays Ambulance. I The Continental gör han en mycket bra roll som den förlorade sonen som motvilligt återvänder hem och måste göra en slutlig uppgörelse med sitt brokiga förflutna. En komplex man som kryper runt i den smutsiga underjorden i sin designerkostym.

[

Men det är Gibson som har fått den saftigaste rollen. Som den rakt igenom psykopatiske gangsterbossen briljerar den åldrande skådespelarikonen. Mimiken, kroppsspråket, gesterna och de stirrande ögonen passar perfekt till karaktärens narcissistiska och megalomaniska psyke. Här är ett människoliv inte värt mer än en flugas, och fruktan ska styra dem alla.

Det är inte den relativt enkla, smått förutsägbara historien i sig som gör att vi fastnar för serien, men flera av huvudkaraktärerna är så säregna att vi tar av oss hatten i skräckblandad förtjusning. Inte minst föll vi för eldiga Lou (Jessica Allain), intensiva KD, gåtfulla The Adjudicator (Katie McGrath) – och så var det ju de där psyktvillingarna …

De många (!) strids- och skjutascenerna är läckert koreograferade, vi tappade räkningen på hur många olika sätt det går att ta livet av en människa. Låt oss säga så här: kreativiteten har fått härja fritt. Med det sagt, efter nästan fyra och en halv timme känns många av stridsscenerna lite upprepande och utmattande. Den bitvis haltande dramaturgin hade tjänat på en stramare klippning.

I en Gotham-liknande version av New York suger serieskaparna in oss i förnedringen och det hänsynslösa våldet. Om du har mage för det så är allt upplagt för en festafton (om än en smula utdragen) med Winston, Cormac & Co. 4 starka stjärnor.

Det första avsnittet av The Continental: From the World of John Wick har premiär på Prime Video fredag ​​22 september, sedan följer två nya avsnitt i veckan.