Motorola moto G7 Plus

En gång i tiden var Motorola ett av världens ledande mobiltelefonmärken. Många minns säkert de ikoniska Motorola Razr-viktelefonerna som var en hit för ungefär 15 år sedan. Men sedan dess har tillvaron varit kaotisk för amerikanska Motorola, som först såldes till Google och senare till kinesiska Lenovo.

Men de senaste åren har Motorola – som alltså nu är en del av Lenovo – kommit tillbaka starkt med billigare mellanklassmodeller som Motorola One och Motorola Moto X4, och det är också ett uttalat mål för företaget att bli ”king of midrange” på vissa marknader.

I februari lanserade Motorola därför hela fyra nya mobiler i den så kallade moto G-serien med priser från 1 600 kronor för den billigaste Motorola moto G7 Play, upp till 3 300 kronor för ”toppmodellen” i mellanklasserien, Motorola moto G7 Plus som är den vi testar här.

Av de fyra mobilerna har moto G7 Plus naturligtvis bäst specifikationer, med 16 Mp dual-kamera med optisk bildstabilisering och åttakärnig Snapdragon 636-processor. Enligt Motorola ska den här modellen kunna mäta sig med betydligt dyrare smartmobiler, och jag har sett fram emot att ta reda på om det stämmer.

Utseende och konstruktion

Motorola har en helt egen design med spegelblanka ytor och glas på både fram- och baksidan, och detta är också något som karaktäriserar moto G7 Plus. Fingeravtrycksläsaren – med Motorolas M-logga infälld – sitter på baksidan under kameran, som visserligen buktar ut en smula men lyckligtvis inte är värre än att telefonen inte vippar även om den ligger med baksidan nedåt på bordet.

Visst buktar kameran ut en smula, men inte värre än att mobilen låter bli att vippa om den ligger med skärmen uppåt på ett bord. Under kameran sitter fingeravtrycksläsaren. Foto: Motorola

Även om skärmen är på hela 6,2 tum så är moto G7 Plus inte större än att den enkelt går att hålla och sköta med en hand, och även om den med sina 176 gram bara väger 4 gram mindre än mellanklasskonkurrenten Nokia 8.1 så känns den en del lättare. Fast utan att den känns billig eller bräckligt bara därför.

Glaset på fram- och baksidan är av typen Corning Gorilla Glass 3, så mobilen bör vara motståndskraftig även mot de värsta reporna. Den är däremot inte IP-klassad – bara ”stänksäker” – så låt bli att tappa den i toaletten.

Skärm och kamera

Det går nästan inte att se med blotta ögat att det är en strömsnål LTPS LCD-skärm som sitter i moto G7 Plus och inte en OLED-skärm. Så ljusstark och skarp och skarp är bilden. Det är faktiskt bara när man tittar på skärmen väldigt snett från sidan som man märker skillnaden, för där är OLED överlägset LCD. Men för de här pengarna kan man inte önska sig en bättre skärm.

Detsamma gäller kameran, som till vardags tar fina, skarpa och naturligt exponerade bilder. Leker man lite med djup och bokeh i bilderna ger mjukvaran också bra resultat, och det är faktiskt bara när man pressar kameran med makrobilder tätt inpå motivet eller tar bilder på kvällen med massor av artificiell belysning som moto G7 Plus inte hänger med. Då blir resultatet tyvärr därefter också. Makrobilderna blir lite för oskarpa och för ljusa, och kameran kämpar för att få rätt exponering i mörka motiv.

Bokeh-effekten är inget problem för Motorola moto G7 Plus. Foto: Peter Gotschalk

Ska du nära inpå motivet – som den här stenbitsrommen – har kameran lite svårt med ljussättning och skärpa. Foto: Peter Gotschalk

Ljud

Mitt under testet av moto G7 Plus var jag tvungen att göra en instickare till Motorolas kontor eftersom talkvaliteten i mitt testexemplar var så eländigt att den nästan inte fungerade. Jag var tvungen att kolla om jag av misstag fått ett måndagsexemplar. Lyckligtvis för Motorola visade det sig att det faktiskt var fel på en av mobilens två stereohögtalare. Det nya testexemplaret hade inga problem med talkvaliteten. Det var tur att jag kollade, för ljudet i det första exemplaret skulle ha sänkt betyget ordentlig om det hade visat sig att ljudet var ett allmänt problem för alla G7 Plus-modeller.

Tvärtom sitter det faktiskt ett strålande par stereohögtalare inbyggda i moto G7 Plus, som säkert kommer att bli populära hos tonåringar som gillar att använda sin mobiltelefon som ett slags bärbar minihögtalare. Sådana brukar inte gå att lyssna på i längden, men med moto G7 Plus är ljudet inte långtifrån tillräckligt bra för ändamålet.

Vi andra föredrar nog att koppla in ett par bra hörlurar, och det går att göra både trådlöst och i den inbyggda 3,5 mm-kontakten. I båda fallen är ljudkvaliteten absolut godkänd så länge man inte förväntar sig mirakel.

Prestanda och funktioner

Motorola har valt mellanklassprocessorn Snapdragon 636 med åtta kärnor för att driva alltihop, och det gör den riktigt bra. Det är inga problem med avbrott eller pauser när man navigerar runt i menyer och startskärmar eller öppnar och stänger appar, och allt flyter i stort sett på när man surfar runt på olika webbsidor i webbläsaren. Bara med riktigt stora spel som Asphalt 9 och Warhammer 40K tycker jag att moto G7 Plus tappar lite. Men återigen: med tanke på priset är prestanda absolut acceptabla.

Stort beröm ska Motorola ha för den snabba laddningen (Quick Charge) som är på hela 27 watt och som laddar upp telefonen från några procent till nästan 75% på bara 30 minuter. Däremot stöds inte trådlös laddning.

Både av- och på-knappen och volymknapparna sitter på högersidan på moto G7 Plus. Foto: Motorola

Slutsats

Med moto G7 Plus kan Motorola med rätta kalla sig för ”king of midrange”, vilket också är deras högsta önskan. Mobilen är väldesignad och robust, och även om Motorola inte har haft råd med någon dyr OLED-skärm så går det nästan inte att se på bildkvaliteten. Kameran har sina begränsningar men tar tillfredsställande bilder i de flesta situationer, och med utmärkt stereoljud och blixtsnabb laddning passar Motorola moto G7 Plus extra bra till tonåringen som lyssnar på musik jämt och alltid plågar batteriet. För de här pengarna kan det inte gå fel med Motorola moto G7 Plus.