Amerikanska JLab konkurrerar i det lägre prissegmentet, där budskapet naturligtvis är god kvalitet till överkomliga priser. Man känner igen dem på den knallblå förpackningen de har till alla sina modeller.

Epic Lab Edition är toppmodellen bland deras trådlösa öronpropper och JLab siktar in sig på de dyrare marknadsledarna i premiumsegmentet.

Batteritiden är väldigt lång, hela 9 timmar med brusreducering aktiverad och 13 timmar utan. Det är bara i själva öronpropparna. Laddningsfodralet, som kan laddas trådlöst, förlänger detta till sammanlagt 56 timmar utan brusreducering – och nästan 40 timmar med.

Från början skulle Epic-propparna haft stöd för LE Audio och Auracast, men på grund av instabiliteter som JLab inte kunde åtgärda har de skrotat detta.

Hybridelement från Knowles

Intressant nog har Epic Lab Edition inte ett, utan två element i varje öra: Ett 10 mm dynamiskt element tar hand om basen och en balanserad armatur från Knowles hanterar mellanregister och diskant. Teorin är att du får det bästa av två världar: massor av energi i basen och supersnabb och detaljerad återgivning av övertonerna.

JLab erbjuder flera förinställningar. Direkt ur kartongen är det EQ1, JLabs Signature-ljud. EQ2 är Knowles Preferred och EQ3 är Bass Boost. Det låter klart bäst med EQ1, som ger en spröd och fin diskant och generös bas. Fast med ett aningen tunt mellanregister. I Dodies ”I Feel Bad For You, Dave” fungerar det bra – det lätta bossanova-aktiga kompet sitter som det ska, med massor av energi. Den intima sången är tydligt artikulerad, bara lite tunn i mellanregistret.

EQ-problemet

Problemet är att EQ-inställningarna är låsta. Du kan inte justera dem. Om du vill anpassa dem själv måste du gå in i Custom-läge, och där verkar DSP:n helt nollställd. Resultatet blir ett dåligt ”kartongljud”, vilket är en hemsk utgångspunkt för att fintrimma ljudet. Även med en 10-bands grafisk EQ är det svårt att jobba sig fram till något bra när utgångspunkten är så svag.

Det slutar därför med att jag använder JLab Signature, utan att vara hundra procent nöjd. Om man hade kunnat justera förinställningarna så hade man verkligen kunnat ta ljudet till nya höjder.

10-bands EQ:n hade hjälpt massvis om man kunde justera förinställningarna. Eller om Custom-läget startade med linjär frekvensgång i stället för nollställd DSP med en usel startpunkt. (Skärmdump: Android)

Volym och brusreducering

Med JLab Signature-läget är ljudet alltså ganska bra. Öronpropparna kan spela högt, men om man vill kan man begränsa volymen till 85 eller 95 dB. Brusreduceringen fungerar bra och kan justeras nästan steglöst med ett reglage i appen. Den medföljande USB-C-dongeln ger bättre ljudkvalitet än Bluetooth, men ännu viktigare är att den har en mycket kortare ljudfördröjning: 50 ms i stället för 200 ms. Väldigt praktiskt i spel och samtal.

Röstkvaliteten hade kunnat vara bättre. Min röst låter metallisk och hård hos mottagaren, med ganska grumliga konsonanter. Byggkvaliteten går däremot inte att klaga på – aluminiumfodralet känns väldigt gediget.

Slutsats

JLab Epic Lab Edition gör mycket rätt: Dubbla element, bra brusreducering, USB-C-dongel och lång batteritid. Aluminiumfodralet ger mer premiumkänsla än många dyra konkurrenter. Men EQ-systemet förstör en hel del. Att förinställningarna är låsta, och att Custom-läget börjar med nollställd DSP, gör det svårt att skräddarsy ljudet efter den personliga smaken. Samtalskvaliteten är också långt ifrån bäst i klassen.

Konkurrenter från Bose, OnePlus och Nothing levererar alla en enklare väg till bra ljud. Epic Lab Edition är bra hörlurar, men trots sitt goda rykte ger de minst valuta för pengarna i det här testet. Om man håller sig till JLab Signature-läget fungerar det godkänt. Om JLab bara hade låtit oss justera förinställningarna hade de enkelt fått en extra stjärna.

Också i detta test: