annons

Trådlöst ljud ­ på allvar

Hörlurar för dig som tar ljudkvaliteten seriöst men inte vill bli helt ruinerad på kuppen.

Med allt fler mobiler utan hörlurskontakt har marknaden för trådlösa lurar verkligen exploderat. Även om många använder proppar så finns det de som föredrar riktiga rejäla hörlurar istället, även i farten. Det är bekvämare i längden, man får ett öppnare och ofta mer balanserat ljud. Helt enkelt ett bättre val för den som prioriterar bra ljudkvalitet över bekvämlighet.

Vi har tidigare testat trådlösa lurar runt tusenlappen. Det ger ett helt okej ljud jämfört med rena budgetmodeller. Denna gång har vi dock skruvat upp förväntningarna något och satt pristaket till det dubbla. Då får man bättre byggkvalitet, bekvämare lurar, fler finesser och framför allt ett bättre ljud. Det anser vi vara en bra medelväg för den som inte vill kosta på sig ett par svettigt dyra riktiga hifi-lurar.

Finesser och funktioner

I den här prisklassen börjar det dyka upp finesser som man inte hittar bland de billigare lurarna. De stöder ofta standarder som gör att man får en bättre ljudkvalitet än standard-Bluetooth. Det finns ofta finesser som basförstärkning eller equalizer, lämpligen med en bra mobil-app som gör att man själv kan trimma ljudet. Apparna gör också att man kan uppgradera mjukvaran i hörluren så att den får nya funktioner, som exempelvis stöd för röstassistenter.

Men framför allt upptäckte vi att det nu nästan är svårt att köpa hörlurar i den här prisklassen utan brusreducering. Det är inte bara en nödvändighet på flyget utan också mycket praktiskt om man jobbar i en stökig miljö. Eller för all del på tåget eller bussen på väg till eller från jobbet. Brusreduceringen är så klart inte lika bra som i toppmodellerna, men det räcker faktiskt med en ganska moderat dämpning för att det ska kännas betydligt bättre.

Testkriterier

Vi bad tillverkarna om trådlösa hörlurar i prisspannet 1 500–2 000 kronor. Vi bedömde hur robust byggda de verkade vara samt provade hur sköna de var på huvudet även vid längre lyssning. Hanteringen är också viktig, om man lätt hittar knapparna med fingret utan att behöva ta av sig lurarna. De kopplades till en mobiltelefon som stödde högsta möjliga ljudöverföringskvalitet. Vi spelade musik i varierande genrer med högsta tillgängliga ljudkvalitet. Till sist sattes ett samlingsbetyg där ljudkvalitet vägde tyngst.

TRÅDLÖS ORDLISTA

aptX – En algoritm för att överföra ljudet med lägre bithastighet men utan att komprimera musiken lika mycket. Bör ge en bättre ljudkvalitet även om graden av förbättring är omdiskuterad.

aptX HD – Den senaste versionen som ska ge ”bättre än CD” kvalitet med högupplöst ljud (48 kHz/24 bit LPCM). Ingen av aptX-varianterna används av Apple.

AAC – En komprimeringsalgoritm som ger bättre ljudkvalitet än MP3 vid samma datamängd. Finns till både Android- och Apple-enheter.

Bluetooth – En standard för att bland annat överföra ljud trådlöst. Notera att en högre version inte nödvändigtvis innebär bättre ljud utan kan bara ha med funktioner att göra.

LDAC – Sonys kodek för högre ljudkvalitet. En komprimerad ljudström som ska kunna överföra 96 kHz/24 bit i upp till 990 kbit/s.

NFC – Near Field Communication, närfältskommunikation. En metod för att överföra data på korta avstånd. Används i detta sammanhang för att koppla ihop mobilen och hörluren med Bluetooth utan att man behöver göra några manuella inställningar.

 

Läs också:

6 trådlösa öronproppar

https://www.ljudochbild.se/test/6-trdlsa-ronproppar

5 trådlösa träningsproppar

https://www.ljudochbild.se/test/horlurar/5-trdlsa-trningsproppar

9 trådlösa proppar

https://www.ljudochbild.se/test/horlurar/9-tradlosa-proppar

6 prisvärda brusreducerande hörlurar

https://www.ljudochbild.se/test/Hörlurar/6-prisvarda-brusreducerande-horlurar

Produkter i testet
Favoriten har blivit trådlös

Branschstandarden Audio-Technica M50 är äntligen trådlös. Men är det en fördel?

Proffsmodellen ATH-M50, som numera heter ATH-M50x, har länge betraktats som en av de bästa slutna hörlurarna i den lägre änden av prisskalan. Däremot saknar de fjärr och mikrofon för telefonsamtal. Dessutom har de kabel. Därför har Audio-Technica nu sett till att ge hörlurarna en efterlängtad uppgradering. Säg hej till ATH-M50xBT. Batteriet påstås hålla i 40 timmar och om lurarna blir urladdade så ingår det en kabel. Passformen är skön och även om det finns mycket plast så är det ordentlig industriplast som ger ett stabilt kvalitetsintryck.

M50xBT har både mikrofon och fjärrstyrning, med kontrollpanel på vänster öronkåpa som styr musiken och svarar på samtal. Det finns också ett beröringskänsligt fält i mitten, som aktiverar mobilens röstassistent och låter dig styra mobilen med rösten. Just den funktionen fick jag inte att funka särskilt bra. Man ska hålla fingret där i två sekunder, men ibland tog det tio sekunder innan något hände. Den här finessen är så instabil att jag har svårt att se att någon använder den till vardags.

Popmusik återges med bra fyllighet i basen och ljudet är välbalanserat. M50 har aldrig låtit som öppna hörlurar, de har ett lite snävare stereoperspektiv och är inte lika luftiga i toppen. Det gäller även här. Däremot minns jag att M50 hade en oerhört fängslande och rytmisk bas, vilket särskilt elektronisk popmusik och hiphop tjänar på, men även rock. Plus att de klarade akustisk musik fint eftersom den allmänna balansen i ljudbilden var så bra. Jag tycker inte att så är fallet här. Ljudet är helt enkelt lite platt och engagerande när jag spelar från min iPhone X. Diskanten är dessutom lite vass, vilket gör att sångröster artikuleras tydligt men inte låter naturliga, och det blir lite tröttsamt att lyssna på i längden. Det låter inte dåligt, men det är en uppenbar besvikelse jämfört med hur jag minns versionen med kabel.

Slutsats

Den moderna klassikern Audio-Technica ATH-M50x är inte längre modern. Det fixar Audio-Technica med ATH-M50xBT som är trådlös. Det trådlösa ljudet är okej, med fin fyllighet i basen, men lite vasst i toppen och saknar dynamik. Det förbättras enormt med kabel, då vaknar hörluren till liv och låter som vi minns den. Och är fortfarande en av prisklassens bästa slutna hörlurar, bland de som har kabel. Om du egentligen vill ha en ATH-M50x så kan du överväga att betala lite extra för att få den trådlös. Men ska du främst lyssna trådlöst så är det inget som är enastående med ATH-M50xBT.

<
>
(Foto: Audio-Technica)
Diskreta och väl­ljudande

JBL startar bra och levererar ett par trevliga lurar med bra ljud och utan större brister.

Vi har testat många hörlurar från JBL de senaste åren, exempelvis de utmärkta Everest Elite 700. Detta är dock första gången vi provar ett par med brusreducering. E65BTNC är bland de stilfullare lurarna i testet, och kan även fås i tre olika färger. Byggkvaliteten känns bra, med metall där det behövs och en textilklädd båge. De kan både fällas ihop och göras platta för transport, men man får inte med någon förvaring för transport. Inte heller några adaptrar.

Batteriet håller 15 timmar i trådlöst läge med brusreducering, 24 timmar trådlöst utan brusreducering och 30 timmar med sladd och brusreducering. De laddas som vanligt med en mikroUSB-kabel. Sladden har ingen fjärrkontroll, utan alla knappar och mikrofonen sitter på den ena kåpan. Knapparna är inte speciellt stora och det kan vara lite knepigt att hitta dem med fingret när man snabbt behöver pausa musiken eller svara på ett inkommande samtal.

Kåporna är inte speciellt stora, vilket kan ställa till med problem om man har stora öron. De är däremot väl vadderade med memory foam som känns bra mot huvudet. Vi uppskattar också en liten detalj som att Left och Right är tydligt utmärkt inne i kåporna så man slipper gissa sig fram. Mindre bra är att bågen är dåligt vadderad, men den trycker inte särskilt hårt mot hjässan. Däremot är det ett visst tryck på kåporna som kan kännas besvärligt på en lång resa.

Så länge man inte väntar sig ett neutralt ljud låter de riktigt bra. Mellanregistret är varmt och basen något förstärkt, vilket är så de flesta vill ha det. Man får en bra närvarokänsla och musiken låter medryckande. Brusreduceringen är så effektiv som man kan vänta sig i prisklassen och tar bort det mesta av störande lågfrekvent ljud. Brusreduceringen har dock en viss inverkan på ljudkvaliteten. Man får en något vass diskant, men det är acceptabelt.

Slutsats

JBL är inte kända för brusreducerande lurar, så att lyckas så här bra med ett par riktigt prisvärda lurar är imponerande. E65BTNC varken ser ut eller känns billiga, och byggkvaliteten är bra. De kan visserligen fällas ihop ordentligt, men det känns lite snålt att man inte får med några tillbehör. Ska man använda dem på en långflygning kan de också bli lite obekväma i längden. Men ljudkvaliteten är bra och brusreduceringen är bland de bättre i testet.

<
>
(Foto: JBL)
Stort ljud i litet ­format

Mindre hörlurar har ofta tunnare ljud än sina större släktingar. Men inte de här.

När jag tidigare testade Kygo-hörlurarna A9/600 blev jag överraskad av ljudkvaliteten. A6/500 är en mindre modell, en så kallad on-ear-modell. Både diametern och tjockleken är betydligt mindre och vikten är under hälften. Mindre plats betyder mindre utrymme för batteri, vilket gör att batteritiden minskat till 18 timmar med kontinuerlig musik. Passformen är väldigt bra, trots att kåporna ligger utanpå örat finns det ingenting som klämmer. Jag tycker faktiskt att de är skönare att ha på sig än A9. Den lätta vikten går dock ut en smula över kvalitetskänslan. Ett enda minus finns det, nämligen att A6 inte är hopfällbar.

Precis som med den större modellen kan man använda en inbyggd EQ-funktion i mobil-appen Kygo Sound. Den använder man genom att röra fingret i ett tvådimensionellt plan. Planet har fyra sidor, som heter Bergen, New York, Ibiza och Los Angeles. Men för min del är det inte ett helt logiskt mönster att ljudet ändras från mycket mellanregister till mycket bas. Precis som med A9/600 slutade det med att jag drog fingret svagt mot ett ställe någonstans mellan Bergen och New York. Det tämjer mellanregistret en smula, som annars kan vara lite väl energiskt, samtidigt som man får lite mer fokus i toppen och en mjukare bas.

Rent ljudmässigt är det faktiskt inte mycket som skiljer A6 från den större A9. Klangbalansen är väldigt snarlik, vilket innebär ett energiskt mellanregister som får fram snärten i virveltrumman och ljusare pukor på ett imponerande sätt. Det passar bra för elektroniska rytmer, och basen hänger med. Akustisk musik, klassiskt och jazz funkar som det ska med A6/500, även om det finns hörlurar som har bättre upplösning och mer trovärdighet. Men spelglädjen går det inte att klaga på, och jag vågar påstå att man får 95 procent av A9:s ljudkvalitet, trots ett mycket mer bärbart format.

Slutsats

Kygo har faktiskt blivit ett namn som vi nu vågar räkna med på allvar. Vi gillade storebror A9 och tycker inte sämre om A6. Åtminstone inte mycket. A9 känns mer stabil och kan styras genom att svepa med fingret på höger öronkåpa. A6 har knappar och är inte hopfällbar. Men den är väldigt bärbar och komforten är mycket bra. Ljudkvaliteten är i princip densamma. Bestämda rytmer och bra tonalitet, som bara saknar en aning upplösning i övertonerna. En del går att kompensera för med EQ-funktionen i appen. Även här är Bluetooth-anslutningen mycket stabil och räckvidden är strålande. Sammantaget en mycket bra hörlur.

Sony gör allting rätt

Ett sänkt pris gör att den annars påkostade h.ear On 2 plötsligt är ett riktigt klipp.

När Sony introducerade sin h.ear On-serie var hörlurarna väldigt ungdomliga med skrikiga färger och pumpande bas. Sedan dess har Sony tonat ner detta, bland annat i ”h.ear On 2 mini wireless”. Och dessa ”h.ear on 2”, som de också kallas, fortsätter i samma spår. De kan visserligen fås i rött, grönt, blått och guld, men det är sobra höst-nyanser. Lurarna har en snygg slät design utan något som egentligen drar ögonen till sig. Bågen har en ordentlig stoppning, och det samma gäller öronkuddarna. Därmed sitter lurarna skönt även vid lång användning. Lurarna kan vikas ihop, men inte fällas helt plana, och tar därmed upp en del plats.

Som vanligt är Sonys prylar fullproppade av teknik. De stöder Hi-Res Audio med sladd, har alla Bluetooth-förbättrande kodekar, samt DSEE HX som ska förbättra komprimerad musik. Detta, samt basförstärkningen och surroundljudet, kan styras från Sonys Headphones-app. Från appen kan man även ställa in om knappen på lurarna ska slå på brusreducering, vindbrusreducering eller släppa in omgivande ljud. En smart funktion är att man även kan kupa handen över högra kåpan för att sänka musiken och lyssna till omgivningen. Lurarna har annars få knappar, men använder touchkontroller för att styra uppspelning och aktivera röstassistenter.

Det trevligaste med h.ear On 2 är dock ljudet. De har visserligen en något förstärkt bas, så det är inga hifi-lurar. Men annars är det en bra balans mellan bas, mellanregister och diskant utan några uppenbara brister. Det gick därför alldeles utmärkt att ena stunden lyssna till akustisk musik och njuta av hur detaljerna kom fram. Andra stunden kunde man digga hur medryckande elektronisk musik blir. Även brusreduceringen är på en annan nivå än konkurrenterna i testet. Den är inte fullt lika bra som våra favoriter WH-1000XM3, men så är de också betydligt billigare.

Slutsats

Det märks att dessa lurar nyligen har fått ett sänkt pris, för allting med dem är i en lite högre klass än konkurrenterna i testet. Byggkvaliteten är utmärkt och de är väldigt bekväma. De har en utmärkt app där man kan kontrollera både ljudåtergivningen och alla smarta finesser. Inklusive hur brusreduceringen ska fungera och aktiveras. Den är inte lika effektiv som toppmodellerna, men bäst i testet. Men framför allt så låter h.ear On 2 mycket bra oavsett vilken typ musik man spelar. De har tillräckligt med närvaro och detaljer för akustisk musik, samtidigt som basen är tillräckligt engagerande för att man ska kunna digga modern musik.

<
>
(Foto: Sony)
Rock’n’roll igen

De rockigaste trådlösa lurarna är tillbaka men skillnaderna är svåra att urskilja.

Marshall Headphones har producerat en radda rockiga hörlurar och trådlösa högtalare genom åren. 2016 testade vi deras första trådlösa hörlurar, Major II Bluetooth. Nu är de tillbaka med nya element och en omarbetad konstruktion. För att ha en uppdaterad design måste vi säga att den är väldigt försiktig. Det är svårt att skilja dem från föregångaren utan att hålla dem bredvid varandra. De har fått robustare gångjärn och tjockare kablar. Det allmänna intrycket är att de verkar vara välbyggda. Trots att de sitter på öronen gör de mjuka kuddarna att de ändå är bekväma att ha på sig.

Alla de saker som vi gillade med Major II finns lyckligtvis kvar. De är fortfarande lika smidiga att fälla ihop och tar upp minst plats i bagaget av alla testets hörlurlurar. Man kontrollerar dem med en liten joystick istället för touchkontroller eller en mängd knappar. Det är smidigare och fungerar riktigt bra. Vi gillar också finessen med att man kan dela med sig av musiken till en kompis. Lyssnar man trådlöst så kan han eller hon helt enkelt koppla in sig med sladd på ena kåpan. Däremot har Marshall inte lyssnat på vårt önskemål om en app för att själv kunna trimma ljudet efter den personliga smaken. Lite märkligt då de har just detta för sina högtalare.

Om Marshall har nykonstruerade element så måste de vara exakt modellerade efter de gamla. Vi hör nämligen precis samma karaktäristik i ljudet som vi minns från de förra. De har ett fylligt och imponerande ljud med en riktigt djup basåtergivning. Precis som man vill ha det när man drar på Metallica eller AC/DC. Det blir dock lite tröttande för öronen i längden. Spelar man mer finstämd musik uppfattar man också diskanten som väl gäll, vilket bidrar till lyssningströttheten. Det är med andra ord inga lurar man sitter hemma i mysfåtöljen med hela kvällen.

Slutsats

Lyssnar man företrädesvis på rockklassiker så är det så klart lockande att ha ett par hörlurar med det likaledes klassiska Marshall-märket. Och det gör man alldeles rätt i, för Major III är verkligen intrimmade för rock’n’roll. De är praktiska också, då de fälls ihop och tar minimalt med plats i väskan. Batteritiden är lång och de sitter skönt på huvudet. Kompisen kan koppla in sina trådade lurar till dina och lyssna på samma musik som du gör trådlöst. Men om man har en mer varierad musiksmak så bör man välja något annat. Det imponerande ljudet blir lite vasst och tröttande i längden. Och har du redan ett par Major II är skillnaden för liten för att uppgradera.

Trevliga retrolurar

Panasonics lurar är mysiga snarare än tuffa, och det gäller både utseendet och ljudet.

Den föregående modellen HTX80 var ett par trevliga lurar men hade vissa brister. De hade ingen brusreducering och gick inte att använda med sladd. Båda dessa brister är åtgärdade i nya HTX90N. Liksom föregångaren har de ett läckert retroutseende och kan, förutom vitt och svart, även fås i blått. Tack vare den flexibla bågen och dess rimliga stoppning, samt de mycket mjuka kuddarna, sitter de väldigt bekvämt på huvudet. Däremot går de inte att fälla ihop, vilket gör att de tar upp mycket plats i väskan. Man får inte heller något fodral eller etui för att skydda dem under transporten.

Eftersom lurarna är omslutande isolerar de i sig en hel del omgivande ljud. Lägger man till brusreduceringen så är de plötsligt ett bra val för resor. Med möjligheten till sladd kan man ju även använda dem för ombord-underhållningen. Brusreduceringen slås på med en knapp på ena kåpan. Tyvärr sitter alla sex knappar på rad och det är svårt att hitta rätt knapp med fingret. Inte heller Panasonic erbjuder någon app för att anpassa ljudet eller uppdatera mjukvaran. Det är lite synd, för ju mer avancerade funktioner en hörlur har, desto vettigare är det att även kunna styra den från mobiltelefonen.

Hörlurarna har ett varmt och lättsamt ljud som gör sig extra bra för akustisk musik och liveupptagningar. Detaljer kommer fram på ett bra sätt och de lyfter fram röster så att de kommer till sin rätt. Däremot är basen väldigt tillbakadragen. Den går visserligen djupt nog men man får aldrig lust att stampa takten. Detta var även ett problem med föregångaren, vilket är anledningen till att de nu har en basförstärkningsknapp. Den ger dock ingen dramatisk effekt. Till skillnad från när man aktiverar brusreduceringen som i högsta grad påverkar basen. Men tyvärr i fel riktning så att den blir brummande och dånande.

Slutsats

Panasonics lurar har man gärna på sig, både på grund av den snygga designen och för att de är så bekväma. Däremot är de lite besvärliga att ha med sig då de inte går att fälla ihop på något sätt. Det är synd då de har blivit betydligt bättre än föregångaren att ha med sig på flygresan. Både för att de har en sladd som kan användas till underhållningssystemet, och för att de har aktiv brusreducering. Den fungerar relativt väl men gör tyvärr att basen i musiken blir onaturligt dånande. Avslagen tar basen baksätet vilket gör lurarna mindre lyckade för elektronisk dansmusik. Däremot låter de väldigt bra med akustisk musik och liveupptagningar.

<
>
(Foto: Panasonic)

    Läs också

    RHA:s bästa öronproppar blir trådlösa

    RHA:s bästa öronproppar blir trådlösa

    T20 är riktigt fina öronproppar. Nu blir de trådlösa.Lägg till som favorit
    HyperX Cloud Mix vs. SteelSeries Arctis Pro Wireless

    HyperX Cloud Mix vs. SteelSeries Arctis Pro Wireless

    Kabel eller trådlöst? Om du spelar på olika plattformar måste lurarna kunna hänga med. Här är två helt olika lösningar.

    Lägg till som favorit
    Kygo dämpar bruset

    Kygo dämpar bruset

    Ny toppmodell med aktiv brusreducering och Google Assistant-röststyrning.Lägg till som favorit
    6 helt trådlösa öronproppar

    6 helt trådlösa öronproppar

    Med helt trådlösa öronproppar blir musik­lyssnandet smidigare än någonsin.

    Lägg till som favorit
    Hörlurar med röststyrning

    Hörlurar med röststyrning

    JBL Live har brusreducering och Google Assistant.Lägg till som favorit
    Denon AH-GC30

    Denon AH-GC30

    Denon har en ny kämpe i striden om brustronen.

    Lägg till som favorit
    Testvinnare till iPhone

    Testvinnare till iPhone

    Nu finns MA650 med Lightning-kontakt.Lägg till som favorit
    annons
    Stäng meny