TEST: Leica Q3 Monochrom

Svartvitt innebär ett lite annorlunda sätt att fotografera. För många är det befriande att inte behöva hantera färger, då kan man koncentrera sig mer på att fånga ljus, skuggor och gråtoner. Utan att behöva ta hänsyn till färger alls.

Prova bara själv. Välj svartvitt i kamerainställningarna och prova dig fram. När färgerna försvinner från sökaren övergår man gradvis till att tänka i svartvitt. Och när man ser bilderna på en större skärm är det många som tycker att bilderna har en annan atmosfär i svartvitt än de har i färg.

Om man ändå gillar färger bättre är det bara att ändra inställningarna. För bilderna kan ju ändå konverteras till svartvitt senare om man vill, eller hur?

Q3 Monochrom

Men om man väljer en kamera som Leica Q3 Monochrom har man inget val. Kameran lagrar uteslutande svartvita bilder och det går inte att ta färgbilder alls. Q3 Monochrom blir alltså en nischkamera, precis som dess föregångare, Q2 Monochrom, var.

Q3 Monochrom delar det ljusstarka Summilux 28mm f1.7-objektivet med Q2 och Q3 och är ett av de skarpaste 28 mm-vidvinkelobjektiven vi har testat.

Resten av kameran är också baserad på Q3, vilket innebär att man får en Maestro IV-processor och samma bakbelysta, 60-megapixels fullformatsensor som finns i Q3 och Q3 43. Men med ett par väsentliga skillnader.

Bildsensorn har inget lågpassfilter eller färgfilter, och följaktligen finns det ingen färginterpolering. Det gör två betydande saker med filkvaliteten: skarpare detaljåtergivning och mindre bildbrus.

Man kan fortfarande beskära utsnittet från 28 mm till 90 mm med en knapptryckning, kom bara ihåg att 60 Mp upplösning blir 18 Mp eftersom man beskär bildformatet för att få ett utsnitt som motsvarar 90 mm. Det går också att beskära för att få ett utsnitt som motsvarar 35, 50 eller 75 mm brännvidd.

Tekniska likheter

Bortsett från en svartvit bildsensor och enbart monokroma markeringar på kameran och objektivet är Q3 Monochrom samma kamera som Q3 med Summilux 28-objektivet. Hybrid-fasfokusen i Q3 har dock ersatts av kontrastbaserad, 315-punkters autofokus.

Q3 Monochrom har samma vädertätade kamerahus i mattsvart lättmetall, en stor 5,76 Mp OLED-sökare, vinklingsbar pekskärm, HDMI- och USB-C-anslutning med stöd för tethered-inspelning och kortplats för ett SD-kort. Bilderna, som kan sparas i DNG och/eller JPEG, kan överföras till Leicas Fotos-app i mobilen.

Kameran kan också laddas med handgreppet HG-DC1 som stöder trådlös QI-laddning på en laddningsplatta.

Video går att spela in i svartvitt med upp till 8K/30p, eller 4K/60p, i 10-bitars med 4:2:2-subsampling. Det går också att filma med L-Log-profil och i Apple ProRes 422 HQ i 1080 full HD.

Leica har rensat upp i skärmmenyerna på Q3 Monochrom, det är föredömligt enkelt att navigera på skärmen och ett fåtal men stora knappar gör kameran överskådlig.

Att tänka i svartvitt

Att fotografera med Q3 Monochrom är med andra ord precis som att fotografera med vanliga Q3. Bortsett från att man uteslutande får svartvita bilder.

Det betyder att man tvingas tänka på världen i gråtoner, leta efter ljuset i skuggorna utan att behöva hantera färgerna runt omkring sig. Befriande, helt klart, men det innebär också en del utmaningar. Till exempel kan man tappa detaljer i högdagrar ganska snabbt om man överexponerar en bild med mycket ljus i. En annan sak är att bilderna till en början blir en grå massa. Utan färger är man beroende av att skapa kontrast i bilderna, för att åtminstone göra dem tekniskt intressanta.

Den kreativa fördelen är att man vänjer sig vid svartvitt och upptäcker hur mycket intressantare bilderna plötsligt kan bli. Kanske är det en annan kreativ process som gör det, men det är något med svartvitt som fängslar mer än vad färger ofta gör.

En bonus med kamerans svartvita bildsensor är att den ökade ljuskänsligheten, plus att färre filter gör kameran praktiskt taget immun mot bildbrus. Man kan ta nattbilder vid ISO 25000 utan att behöva oroa sig nämnvärt för brus. Även med kamerans brusreducering avstängd.

Bildkvaliteten är helt enkelt fantastisk. Det skarpa objektivet matchar bildsensorns förmåga att fånga upp mikrodetaljer och detaljupplösningen är enastående. Och eftersom man slipper brus i skuggiga områden får man häpnadsväckande rena bildfiler.

Som exempelbilderna i artikeln visar, även på en liten mobilskärm.

Slutsats

En kamera som bara lagrar bilder i svartvitt är inte för alla. Särskilt med tanke på att priset definitivt ligger i det övre skiktet för en kompaktkamera. Men attraktionskraften är ändå svår att ignorera. När man är låst vid svartvitt tvingas man tänka annorlunda. Sommarens ljusa färgpalett, höstens varma gula och röda nyanser, ett solbränt ansikte och färgstark arkitektur blir irrelevant med en kamera som denna. Men det mesta annat kan se ännu bättre ut i svartvitt än i färg.

De flesta som köper en Leica Q3 Monochrom har minst en annan kamera till, som kan lagra färgbilder. Så då kan man välja.