TEST: Nikon Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II

Den evigt populära normalzoomen är kanske det mest använda objektivet för många fotografer. Oavsett om man är amatör eller yrkesfotograf. Med en räckvidd från vidvinkel till telefoto har den ett brännviddsomfång som är perfekt för allroundfoto.

Praktiskt nog är det många kameror som levereras med en normalzoom, även om den inte är av dyraste sort. Ljusstyrkan är till exempel bara måttlig. Objektivet är inte vädertätat och är byggt av lätta plastmaterial för att hålla nere kostnaderna. Men det är ett utmärkt objektiv att börja med.

För fotografer som har vuxit ur sin första normalzoom, eller helt enkelt behöver ett ljusstarkare och mer solitt objektiv med bättre kapacitet i svagt ljus – och bättre optiska prestanda – finns det alternativ som uppfyller behovet.

Alla kameratillverkare, och tredjepartsleverantörer, har nämligen flera versioner av den populära normalzoomen. Från billig till dyr, alltså, och det gäller även Nikon.

Nya Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II är deras nya flaggskepp, och med ”nya” menar vi nya. För även om det står ”mk II” i slutet av namnet så är detta ingen uppgraderad version av Nikkor Z 24-70mm F2.8 S, som vi känner igen från tidigare tester.

Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II är en helt ny konstruktion. Mindre, lättare, tystare och med bättre vädertätning. Fast fortfarande utan optisk bildstabilisering.

Ny konstruktion

Föregångaren var ingen leksak utan en seriös konstruktion för omfattande proffsbruk. Den var byggd för att hålla och samma sak verkar gälla för det nya objektivet också.

Även om konstruktionen är smalare och lättare känns den gedigen. Vikten har sänkts till 675 gram, vilket är väldigt lite för en vädertätad 24–70 mm med bländare 2,8. Det finns lite färre linselement inuti nykomlingen: 14 linselement i 10 grupper. Jämfört med 17 element i 15 grupper i föregångaren.

Tre av dem är asfäriska och fyra av dem är ED-element, som samlar ljus bättre och reducerar kromafel. Nikon använder en mesoamorf- och ARNEO-beläggning, och antireflexbeläggningen är pålagd i flera lager. Det främre linselementet med 77 mm filterfattning har en vatten- och dammavvisande fluorbeläggning.

Antalet bländarlameller har ökats med två, till elva rundade lameller, och man kan fokusera ner till 24 cm vid 24 mm, 30 cm vid 50 mm och 33 cm vid 70 mm brännvidd.

En brytare stänger av klickmarkeringarna på bländarringen och två funktionsknappar ger fotografen kontroll över en föredragen funktion, och en brytare minskar fokusavståndet till 33 cm vid alla brännvidder.

Snabb och tyst autofokus

En ny och praktiskt taget ljudlös ”Silky Swift”-fokusmotor (SSVCM) påstås vara fem gånger snabbare än sin föregångare och den hade inga problem med att följa vare sig cyklister i trånga trikåer eller fåglar som slogs om maten.

På en Nikon Z8 låste objektivet fokus nästan innan jag hade tryckt på AF-knappen på baksidan, och med fokusspårning aktiverad följde den snabba landsvägscyklister utan problem. Man märker inte autofokusen när man spelar in video och det finns minimalt med fokusandning som annars skulle kunna förstöra inspelningen.

Nästan perfekt skärpa

Optiska prestanda är av största betydelse för ett objektiv i den här klassen och Nikons nya 24–70 mm gör ingen besviken på något sätt. Den är sällsynt skarp i hela brännviddsområdet, faktiskt ända ut i hörnen även vid full bländare. Det finns lite ljusförluster – vinjettering – vid 24 mm och f2,8 och lite kuddformad förvrängning. Man märker det inte längre vid f4 och objektivet är knivskarpt upp till f11, där diffraktionen sätter in.

Det finns väldigt lite kromatisk felbrytning nästan oavsett brännvidd och bländare, och objektivet verkar välkorrigerat över stora delar av brännviddsområdet. Även om detta inte är något makroobjektiv får man bra skärpa nära närbildsgränsen, men med en Z8 inställd på 160 Mp högupplösta stillbilder kan man enkelt få ännu högre upplösning med zoomen.

Vid 70 mm och bländare 2,8 får man en fin bokeh-effekt med lite förvrängning i bakgrunden. Det här är kanske inte är det allra häftigaste porträttobjektivet som Nikon tillverkar, det är verkligen inte i klass med Nikkor Z 135 mm Plena-objektivet, men det är en helt annan historia.

Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II är i alla fall bättre än föregångaren, det märker man både på skärpan som är genomgående bättre, samt bättre dämpning av kromabrytning och mindre förvrängning. Objektivet kan vara känsligt för ströljus när solen lyser rakt emot, då hjälper inte det medföljande motljusskyddet alls.

Slutsats

Nya Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II är bättre än sin föregångare, men inte så mycket bättre att man genast måste göra sig av det gamla objektivet och köpa det nya. Den gamla 24-70mm F2.8 S är fortfarande en utmärkt normalzoom. Men nykomlingen är ett starkt argument för att välja, eller behålla, Nikon som system. Oavsett om man är amatör eller proffsfotograf. Nikon Nikkor Z 24-70mm F2.8 S II kostar en hel del, men den är Nikons – och förmodligen klassens – skarpaste normalzoom.