Redaktionen rekommenderar

Årets bästa 2019-2020

Guide till LP-digitalisering, del 1

Vi behöver inte älta mer om sorgen över att inte längre kunna spela våra älskade LP-skivor. Du köpte dem för att du tyckte om dem, eller hur? Men nu har det uppstått en känslomässig barriär mot att byta skiva var 20:e minut, borsta och dammsuga och vara aktsam.

Antag att du har 400 LP-skivor, vilket inte alls är ovanligt för en medelmåttig samlare. Att bara spela av dem tar en försvarlig tid. Om de är 20 minuter per sida, blir det 267 timmar. Plus all tid som kommer att gå åt för att korrigera fel och prova om igen, vilket blir ungefär dubbelt så mycket innan du blivit van. Om du inte har så mycket tid att lägga ut bör du fundera på sätt att minska tidsåtgången. Hellre det än att du tröttnar efter ett tag och arbetet aldrig blir klart. Industrin står ständigt inför samma problem, föråldrade media som måste migreras till nya. Man griper sig an det och utför det och det kan du också göra.

Du måste få till en effektiv arbetsgång för att arbetet ska bli uthärdligt. Spela av 10 skivor om dagen och spara undan rådata. Det tar dig 40 dagar.

Finns skivan redan återutgiven på CD? Då kan det vara värt att köpa den istället, i alla fall om det rör sig om ett seriöst skivmärke, där man kan vara säker på att inspelningen inte komprimerats eller förstörts i största allmänhet av klåfingriga ljudtekniker. Tyvärr lider återutgivningsbranschen av ”loudness wars” och vissa återutgivna LP komprimeras hårt för att låta ”högre”. Det gäller bland annat ABBA och många andra svenska popgrupper. Sådana återutgivningar ska du se upp med, för det kommer inte att bli en optimal ljudupplevelse. Å andra sidan kan du vara ganska säker på att skivbolag som Archiv, Deutsche Grammophon, Opus3 och Erato inte komprimerar.

Låter vinyl ”bättre” än CD? Trots alla realistiska strävanden, kan jag här ge guldöronen rätt. Inte för att det kan tänkas bero på några omätbara esoteriska parametrar, utan för att parametrarna i förra stycket är högst påtagliga.

RP1 titanium full frame cut out
Rega skivspelare RP1.

En annan aspekt är hur skadad skivan är. Vi har i denna artikel utgått ifrån att skivorna är välskötta. Har du varit oaktsam, spelat med skadad nål eller liknande, får du stå ditt kast. Det är orimligt att tro att man ska kunna restaurera en skiva som varit med om många partyn, smetiga fingrar eller hanterats av barn.

Det finns saker det inte ens lönar sig att försöka få bort, som lastbilen som far förbi utanför inspelningslokalen, luftkonditioneringen i lokalen, orgelns luftpump, med mera. Det får räknas som ”autenticitet” och gäller även högklassiga skivmärken. Du märker om bakgrundsbruset är inspelat från början, när du kan höra om det tonas ned när stycket avslutas, om buller på –42 dB sjunker till –48 när ljudet tonats ut.

annons

Skulle viss musik vara mera ”krävande” att redigera för att genren är en annan (pop kontra opera)? Inte särskilt. Det är bara vad vi väljer att lägga för psykologiskt synsätt bakom musiken. Vågformerna är likadana oavsett genre.

annons

Du bör ha följande
En dator som är tillräckligt snabb för att du ska kunna köra Audacity och klara av att ge medhörning i realtid utan att ljudet hackar, med tillräckligt bra ljudkort för att ge acceptabel ljudkvalitet ut, samt en ansluten förstärkare och högtalare som är så bra att du kan avgöra eventuella inspelningsfel, förvrängningar med mera. Hörlurar med extra ultra-bas är inte att rekommendera.

rega_fonomini_back
D/A-omvandlare Rega Fono Mini A2D.

Diskutrymme nog att rymma hela produktionen, ungefär 400 gigabyte för 400 LP-skivor.

En elstat-pistol eller liknande. Dammet hålls kvar på skivan av statisk elektricitet och pistolen får det att lossna lättare från skivan. En skivrengörare av dammsugartyp är bra eftersom den tar bort allt över hela skivans bredd och det går undan och är effektivt.

annons

elstatpistol
En elektrostat-pistol hjälper dammet att falla av skivan.

Kvalitetsaspekter
Att det skulle behövas mer än 24 bitars upplösning vid inspelningen (120 dB dynamik) är inte sannolikt, särskilt som LP-skivor normalt inte håller mer än 45 dB dynamik. Undantaget är direktgravyrer som kan nå uppåt 50 dB. Men det är fortfarande betydligt under CD-skivans 16-bitars upplösning (96 dB dynamik). Du kommer att bli förvånad när du ser brusgolvet i redigeringsprogrammet och undra hur i all världen du kunde lyssna på sånt på 70-talet? Ända tills du inser att du aldrig hört en CD-skivas 96 dB heller, eftersom signal/brus i ett vanligt vardagsrum (otrevligt högt =100 dBA minus ventilationens brus = 35-40 dBA) hamnar kring 60-70 dB.

96 kilosample per sekund duger mer än väl. Oavsett vad guldöronen påstår finns det inga bevis för att dina öron skulle klara högre frekvenser än 20 kHz. Särskilt som magnetband sällan sträckte sig högre än 18-20 kHz. För att ge bearbetningsprogrammen lite svängrum kan man gott spela in med 96 ksps och reducera till 44,1 ksps i slutskedet.

jörgen vid grammofon
Författaren i full färd med digitaliseringsarbetet.

Om du hade tänkt göra MP3-filer av lägre kvalitet gäller naturligtvis inte detta resonemang utan du kan hålla lägre samplingsfrekvens och dynamik redan från början och spara lagringsplats i slutänden, samt få en mindre säkerhetskopia. Om den musik du hade tänkt digitalisera bara håller 10 dB dynamik, vilket inte alls är ovanligt med pop, varför slösa diskutrymme på högre dynamik?

För den här artikeln har vi provat en extern D/A-omvandlare med RIAA-kompensering från Rega. Varför bör man ha en extern D/A-omvandlare? Dels rör det sig om en magnetodynamisk pickup som ska spelas av och den kräver RIAA-kompensering och det är få datorer som har RIAA-kompenserad ingång. Du skulle ändå behöva skaffa en extern RIAA-förförstärkare eller tvingas gå genom din musikanläggning för att få linjenivå. Dels är datorer fulla med digitala störningar. Om inte ljudkretsarna på moderkortet är skärmade med plåt, finns risken för läckstrålning som låter som ett svagt surr eller

brus. Den risken finns givetvis inte när färdiga data kommer in via USB-uttaget. Ingenting hindrar dig dock att prova metoden med det inbyggda ljudkortet och en extern RIAA-förstärkare. Det blir trots allt billigast.

Säkerhetskopior
Fundera på hur du vill göra säkerhetskopior av ditt ljud. Du har trots allt lagt ned ohemult mycket arbete. Att slutlagra det på hårddisken i datorn duger helt enkelt inte. Den går sönder. Det har hänt undertecknad två gånger hittills under yrkeskarriären. När disken går sönder är data för det mesta oåterkalleligt borta.

400 LP-skivor ger till en början 400 CD-skivor eller motsvarande mängd data att ta hand om, men det är bara trevligt. Rådata i 24 bitars upplösning blir cirka 1 gigabyte för en LP. Totalt blir det 400 gigabyte. Det måste säkerhetskopieras i dubbla kopior.

En extern hårddisk på 500 GB av typen Seagate Expansion Portable med USB 3-anslutning kostar 600 kronor och den kommer att hålla länge, särskilt om du förvarar den i ett kassaskåp ”avskilt från datorn” som det heter i försäkringsvillkoren. En avstängd hårddisk går inte sönder. USB-standarden kommer att leva länge och priset på hårddiskar sjunker ständigt. Den dag USB börjar bli inaktuellt kan du mycket snabbt spola över filerna till en nyare disk. Det är det som är datamigrering.

Det är inte lönt att göra säkerhetskopior på DVD eller Blu-ray. Det blir dyrare och osäkrare i slutänden.

Att ställa in Windows
Vad ska vara in-enhet och vad ska vara ut-enhet för ljudet? Windows inställningar är mycket förvirrande och jag fick det aldrig att fungera med den provade D/A-omvandlaren, men Audacity har sina egna inställningar som fungerar desto bättre.

Miljön spelar in
Gör allt du kan för att inte kringljud ska kunna kopplas in i skivspelaren. Stegljud på golvet, du som slår takten i bordet, dörrar som stängs, eller vibrationerna när du skriver på tangentbordet, kopplar sig genom golvet och syns som vågformer i ljudfilen. Det är visserligen av väldigt låg frekvens och nivå, men de finns ändå. Den enda guldöronsgrej man kan rekommendera för att förbättra inspelningen är en mjuk kudde att ställa skivspelaren på.

Se också upp med knäppar som skapas av störningar på elnätet. Prova att tända och släcka lysrör och andra strömkrävande apparater för att se om det kommer med på ljudspåret.

Har du något att tillägga?
Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.

Vad tycker du?

  Subscribe  
Notify of

Läs också