Recension The Bank Heist (211)

211 (poliskoden för bankrån, som har ”översatts” till The Bank Heist) tar oss med till otäcka krigsprofitörer och deras ännu otäckare säkerhetsstyrkor, som på omvägar kommer till en liten stad i Massachusetts – där ingen annan än Nicolas Cage är desillusionerad lokalpolis.

Hela handlingen är så skrattretande pinsam att man skulle kunna tro att manus är skrivet av en förskoleelev – det enda som (nästan) räddar filmen är ett dugligt skådespeleri av Cage samt ett par hyfsade actionscener.

I Afghanistan har säkerhetsstyrkorna som jobbar för en ”ful” affärspamp blivit lurade på lönen och anfaller honom, men i stället för att tvinga honom att logga in på datorn och överföra en del av de 100 miljoner dollarna så ska de göra ”på deras sätt”, varpå de skjuter honom och sticker till en av bankerna dit han har överfört 1 miljon dollar! Japp, det är på den nivån vi befinner oss.

Med tanke på den arsenal och det manskap som är inblandade skulle man kunna tänka sig att merparten av pengarna är slut innan bytet ens är i hamn, dessutom är skurkarna villiga att ta livet av 20–30 personer i lokalbefolkningen för ”småpengarna”. Som lök på laxen har elitsoldaterna världens sämsta/löjligaste löjliga flyktplan. Manus har uppenbarligen hämtat en del inspiration från Assault on Precinct 13 och klassikern Heat, men det här blir bara ofrivilligt komiskt och pinsamt dåligt. 2 stjärnor.

Bilden är absolut godkänd men ljudet har ett för högt dialogspår, som dessutom verkar lite osynkat. Inget bonusmaterial.

<

►

>

(Foto: Universal/Sony)