TEST: Denon Home 600

Medan konkurrenterna har lanserat nya högtalare nästan varje år har Denon ägnat tiden åt att utveckla en ny generation trådlösa högtalare. Den åldrande Home-generationen hamnade så småningom långt efter konkurrenter som framför allt Sonos, men nu är de tillbaka på allvar.

Den nya Home-serien består av tre modeller, varav Home 600 är den största och fetaste, och kanske den som passar bäst som musikanläggning i ett vardagsrum. Home 600 utmanar Bowers & Wilkins Zeppelin Pro Edition, som länge har varit vår favorit bland trådlösa vardagsrumshögtalare i den här klassen.

Den nya Home-serien består också av den mindre Home 400, som är en direkt konkurrent till Sonos Five, och den kompakta Home 200. Som påminner om en Sonos Move 2, bortsett från att Home 200 inte är bärbar.

Denon säger själva att de har betonat att den nya Home-serien ska göra det enklare att fylla rummet utan att kompromissa med ljudkvalitet, inredning eller stil.

Denon Home 600

Denon har uppenbarligen använt tiden väl. För här är materialkvaliteten mycket hög. Stora Home 600 är klädd i ett mjukt vävt tyg i färgerna Stone eller Charcoal, vilket kan översättas till benvitt och mörkgrått. Grillen är formad efter högtalarens ovala form och tillverkad av lättmetall – och det är uppenbart att det är Bowers & Wilkins, mer än Sonos, som Move 600 siktar in sig på.

Dolby Atmos

Alla de tre modellerna i Home-serien stöder Dolby Atmos Music, vilket är surroundformatet för ljud som används av Tidal och Apple Music. För att få Dolby Atmos att låta tillräckligt övertygande har Home 600 två 66 mm fullregisterelement på ovansidan.

Under metallgrillen sitter det två fullregister till, plus två 19 mm diskantelement och ett 16,5 cm stort baselement. Under den böjda grillen på baksidan sitter det ett extra baselement.

Det syns alltså att Home 600 är byggd för att fylla vardagsrummet med ljud. I stereo eller surround, det väljer man själv i appen.

Man kan koppla ihop två Home 600-högtalare i stereo, eller upp till 64 (!) Heos-kompatibla enheter från Denon och Marantz, fördelade på 32 zoner. Så här snackar vi verkligen multiroom.

Sparsamt med anslutningar

Det finns inte många anslutningsmöjligheter på en Home 600. Under den böjda grillen på baksidan finns en analog ingång för ljud och en USB-C-kontakt för digitalt ljud. That’s it. Högtalaren har varken HDMI, optisk ingång för TV-ljud eller Ethernet för trådbunden streaming.

Men den har Bluetooth och wifi, och stöder faktiskt högupplöst ljud från streamingtjänster över wifi. Som Spotify, Tidal och Qobuz. Musiken kan styras i den uppdaterade Heos-appen, där man bland annat kan sätta på och stänga av Dolby Atmos, och justera effekten av det, samt lägga till favoriter och välja vilken tjänst som ska aktiveras med de tre förvalsknapparna på ovansidan av högtalaren.

I Heos-appen kan flera användare ha vart sitt konto, med sina egna spellistor, favoritinställningar och historik. På så sätt kan alla i familjen bara se sin egen historik och sina inställningar när de loggar in i appen, och slipper se alla andras.

iPhone-användare hittar Home 600 i Airplay-menyn, och i Apple Music-appen som också har det största urvalet av musik i Dolby Atmos.

Stor ljudbild med tryck

Första gången högtalaren kopplar upp sig på hemnätverket tar det ett par minuter att gå igenom de sparsamma inställningarna i appen innan man är redo att spela musik. Man måste bara se till att välja högtalarens placering, eftersom det påverkar ljudet, och logga in på streamingtjänsten man föredrar – Spotify, Tidal, SoundCloud, Qobuz eller Deezer. Sedan är allt klart för att spela musik.

Det första som slog mig när musiken flödade ur Home 600 var hur potent basen var, och hur högt det gick att spela utan nämnvärd förvrängning. Högtalaren levererade rytmerna från Dagnys Dancefloor Erotica med ett djup som Zeppelin-högtalaren inte klarar av. Å andra sidan har sångröster bättre fokus i en Zeppelin Pro Edition.

Jag måste också skynda mig att berätta att sång, och till viss del instrument, ändrar ljudkaraktär om man växlar mellan Pure och Auto i appen. Väljer man Pure får man den mest balanserade och neutrala ljudbilden. Musiken återges i stereo, väl fokuserad och med gott om tyngd i basen. Byter man till Auto får man surroundeffekten från högtalarelementen på toppen.

Puccinis Vissi d’arte med Lise Davidsen lät klart bäst i Pure, då var ljudbilden upplöst och öppen och hennes röst tydligt definierad. När jag bytte till Auto försvann fokus och sången drunknade i ljudbilden. Då hörde jag också en antydan till förvrängning när jag vred upp volymen.

Men i Rayes och Hans Zimmers Click Clack Symphony var det mycket roligare att ha på Auto-effekten, där passade surroundeffekten riktigt bra.

Effekten kan för övrigt justeras i höjd och bredd, och i Auto kan man också justera bas och diskant. Det går märkligt nog inte att göra i Pure, och någon EQ får letar man förgäves efter i appen.

Med Joe Harvey-Whyte och Geir Sundstøls Lea Dub fungerade musiken bra i både Pure och Auto. Men även här föredrog jag Pure, även om jag inser att andra kanske gillar Auto bättre eftersom ljudbilden ”växer” på ett så övertygande sätt.

Ljudbilden är inte lika stor och fokuserad som från ett par KEF Coda W, som är ett alternativ i stereo som har fler ingångar. Inklusive HDMI, vilket gör att de passar för TV-ljud. Det är en möjlighet man inte får med Denons Home-serie, som är renodlade trådlösa högtalare med ett begränsat urval av anslutningar.

Slutsats

Denons nya generation trådlösa högtalare, där detta är den största modellen, är gjorda för att fylla rummet med ljud och stöder Dolby Atmos. Home 600 har en elegant design med mjukt vävt tyg och en metallgrill, och kan kopplas ihop med andra Heos-kompatibla enheter för multiroom-ljud. Och så låter den väldigt bra. Både funktionerna och ljudkvaliteten gör Home 600 till ett solklart alternativ till trådlösa högtalare från bland annat Bowers & Wilkins och Sonos.