Wadia 381

Wadia 381

Plus
Välbalanserad ljudbild. Massiv dynamik. Volymkontroll utan kvalitetsförlust. Gedigen kvalitet.
Minus
Spelar inte SACD. Digitalutgångar kostar extra.

Det finns ett fåtal märken som specialiserat sig på digitalteknik. Och blivit så fulländade inom digital ljudteknik att de närmar sig legendstatus. Amerikanska Wadia har skaffat sig ett rykte och renommé som en av få specialister på påkostade CD-spelare med egenutvecklad programvara och sofistikerad teknologi.
Wadias CD-spelare och D/A-omvandlare tillhör den yppersta eliten inom avspelningsutrustning och befinner sig i en prisklass där det finns få kompromisser. Wadia 581SE är en av de allra bästa CD/SACD-spelarna – om inte den allra bästa – vi någonsin har testat. Fast smakar det så kostar det. Den här gången har därför Wadia hoppat över SACD-avspelning och rensat baksidan från digitala in- och utgångar när de konstruerat modell 381 – en spelare som låter dig spara tiotusentals kronor. Så länge du kan leva utan SACD och digitala anslutningar utlovar Wadia samma ljudkvalitet som med den dyrare spelaren. Nästan för bra för att vara sant, är det säkert många som hävdar.
 
Utbyggbar med digitala ingångar
Wadia har en ingångsmodul till 381 också. Med en sådan ändras beteckningen till 381i och priset till 89 500 kronor. Med modulen får man fyra digitalingångar – koaxial, optisk, USB och balanserad AES/EBU – till fyra olika ljudkällor, så att man kan använda spelaren som förförstärkare till de anslutna signalkällorna. Spelaren har nämligen digital volymkontroll som gör det möjligt att justera volymen från fjärrkontrollen i steg om 0,5 dB, från 0 till 100. Under det tjocka locket av aluminium sitter det små omkopplare till båda kanalernas utgångar. Så att man kan anpassa utgångsspänningen från 0,3 till 4,25 volt och optimera utnivån efter förstärkarens ingångskänslighet.
381 kan utrustas med en utgångsmodul också. Den innehåller fyra digitala utgångar – optisk glasfiber (ST), koaxial, balanserad AES/EBU samt vanlig optisk Toslink – så att man kan koppla spelaren till en separat D/A-omvandlare och använda den som en renodlad transport.
Wadia har valt tyska T+A:s modifierade Philips-mekanik av solid aluminium. Men spelaren är fortfarande utrustad med Wadias egen Digimaster 2.5-filterteknik med tre uppsamplingsalgoritmer för alla som vill kunna fintrimma klangkaraktären. En nyhet i 381 är att det går att spela brända CD-skivor med WMA-, MP3- och FLAC-filer.
 
Som huggen i sten
Kan man leva utan SACD så är Wadia 381 en fenomenal musikförmedlare. Den vanärar inte släktskapet med sina dyrare kusiner och framstår som det bästa köpet av Wadias (numera) tre spelare. Inte för att detta är ett veritabelt fynd. Den kostar fortfarande mycket pengar, men det är inte på många andra ställen som man får en spelare som har lika hög ljudkvalitet och verkar vara byggd för att överleva ett världskrig. Wadia 381 har en brist på ljudkaraktär som kan få somliga att förtvivla, men andra att älska den.
Den spelar nämligen med glasklar neutralitet och total kontroll, vad man än stoppar i den. Väldigt typiskt Wadia. Och väldigt likt 581SE. Vilket inte är så konstigt med tanke på att de är likadant konstruerade, bortsett från mekaniken och avsaknaden av SACD-avspelning.
Någon kanske uppfattar spelaren som tråkig. Holly Coles ”Train Song” drivs framåt av en basrytm, vilket Wadia-spelaren övertygar stort med. Bastonerna återges ytterst precist och kontrollerat, men saknar inte det minsta potens. Rösten är enastående välplacerad mitt i ljudbilden och helt befriad från färgningar och betoningar.
Klangkaraktären kan uppfattas om torr, nästan klinisk, så man måste ha en åsikt om vad man föredrar. Wadia-spelaren är lika transparent och raffinerad som McIntosh MCD500, men klangen från Paul Desmonds altsaxofon i Dave Brubeck Quartets ”Take Five” är luftigare med McIntosh-spelaren. Basen och trumsolot är däremot stramare och känns rappare med Wadia-spelaren.
Båda spelarna har en fenomenal upplösning och en oöverträffad detaljrikedom. Men där 381 presenterar en bred och stramt regisserad ljudbild är MCD500 mer organisk och målar upp en ljudbild med lite större djup för lyssnaren. Om än inte lika orubbligt huggen i sten som med Wadia-spelaren.
”Soldier of Love”, från Sades senaste album med samma namn, har ett komp med en virveltrumma som bärande element, den är hårdare och mer dynamisk och tuffare med 381, så man känner den i magen även om man inte spelar våldsamt högt. Samtidigt är cymbalernas rytm exakt, även om de inte har samma viktlöshet som McIntosh-spelaren framkallar.
Leonard Cohens version av ”Sisters of Mercy” från Live in London känns varmare med Wadia, tvärtemot vad jag gissade i förväg efter mina erfarenheter från 581SE. Mandolinen i låten är skarpt fokuserad och absolut korrekt återgiven, åtminstone efter vad jag kan bedöma utan att ha samma mandolin i handen – även om det inte nödvändigtvis hade hjälpt med tanke på mina färdigheter i strängbehandling. Men vid en jämförelse är instrumentet luftigare, om än inte lika fokuserat i ljudbilden. Vad som känns korrekt är mycket en fråga om smak. Burmesters briljanta 061 skulle antagligen ha presenterat samma inspelning på ett lite annorlunda sätt, och utan att ha haft den spelaren tillgänglig för jämförelser vågar jag säga att Burmester-spelaren, som tillhör samma klass och prisklass som MCD500 och 381, skulle hamna någonstans mittemellan Wadia-spelarens och McIntosh-spelarens ljudkaraktär.
 
Referensklass
Wadia 381 är en spelare som tillhör en egen kvalitetsklass. Utförandet är mer stilrent än McIntosh MCD500 och inte lika dekorerat som Burmester 061, men presenterar musiken på ett nästan likadant sätt. Helt utan fel eller färgningar och så absolut bestämt och exakt att det känns som om musiken är huggen i sten. Tråkigt kanske, men Wadia 381 är en källa till korrekt återgivning av inspelningar och fullt i klass med det bästa vi har testat och en fenomenal utgångspunkt för varje High End-anläggning.

Det finns ett fåtal märken som specialiserat sig på digitalteknik. Och blivit så fulländade inom digital ljudteknik att de närmar sig legendstatus. Amerikanska Wadia har skaffat sig ett rykte och renommé som en av få specialister på påkostade CD-spelare med egenutvecklad programvara och sofistikerad teknologi. Wadias CD-spelare och D/A-omvandlare tillhör den yppersta eliten inom avspelningsutrustning och befinner sig i en prisklass där det finns få kompromisser. Wadia 581SE är en av de allra bästa CD/SACD-spelarna – om inte den allra bästa – vi någonsin har testat. Fast smakar det så kostar det. Den här gången har därför Wadia hoppat över SACD-avspelning och rensat baksidan från digitala in- och utgångar när de konstruerat modell 381 – en spelare som låter dig spara tiotusentals kronor. Så länge du kan leva utan SACD och digitala anslutningar utlovar Wadia samma ljudkvalitet som med den dyrare spelaren. Nästan för bra för att vara sant, är det säkert många som hävdar.   Utbyggbar med digitala ingångar Wadia har en ingångsmodul till 381 också. Med en sådan ändras beteckningen till 381i och priset till 89 500 kronor. Med modulen får man fyra digitalingångar – koaxial, optisk, USB och balanserad AES/EBU – till fyra olika ljudkällor, så att man kan använda spelaren som förförstärkare till de anslutna signalkällorna. Spelaren har nämligen digital volymkontroll som gör det möjligt att justera volymen från fjärrkontrollen i steg om 0,5 dB, från 0 till 100. Under det tjocka locket av aluminium sitter det små omkopplare till båda kanalernas utgångar. Så att man kan anpassa utgångsspänningen från 0,3 till 4,25 volt och optimera utnivån efter förstärkarens ingångskänslighet. 381 kan utrustas med en utgångsmodul också. Den innehåller fyra digitala utgångar – optisk glasfiber (ST), koaxial, balanserad AES/EBU samt vanlig optisk Toslink – så att man kan koppla spelaren till en separat D/A-omvandlare och använda den som en renodlad transport. Wadia har valt tyska T+A:s modifierade Philips-mekanik av solid aluminium. Men spelaren är fortfarande utrustad med Wadias egen Digimaster 2.5-filterteknik med tre uppsamplingsalgoritmer för alla som vill kunna fintrimma klangkaraktären. En nyhet i 381 är att det går att spela brända CD-skivor med WMA-, MP3- och FLAC-filer.   Som huggen i sten Kan man leva utan SACD så är Wadia 381 en fenomenal musikförmedlare. Den vanärar inte släktskapet med sina dyrare kusiner och framstår som det bästa köpet av Wadias (numera) tre spelare. Inte för att detta är ett veritabelt fynd. Den kostar fortfarande mycket pengar, men det är inte på många andra ställen som man får en spelare som har lika hög ljudkvalitet och verkar vara byggd för att överleva ett världskrig. Wadia 381 har en brist på ljudkaraktär som kan få somliga att förtvivla, men andra att älska den. Den spelar nämligen med glasklar neutralitet och total kontroll, vad man än stoppar i den. Väldigt typiskt Wadia. Och väldigt likt 581SE. Vilket inte är så konstigt med tanke på att de är likadant konstruerade, bortsett från mekaniken och avsaknaden av SACD-avspelning. Någon kanske uppfattar spelaren som tråkig. Holly Coles ”Train Song” drivs framåt av en basrytm, vilket Wadia-spelaren övertygar stort med. Bastonerna återges ytterst precist och kontrollerat, men saknar inte det minsta potens. Rösten är enastående välplacerad mitt i ljudbilden och helt befriad från färgningar och betoningar. Klangkaraktären kan uppfattas om torr, nästan klinisk, så man måste ha en åsikt om vad man föredrar. Wadia-spelaren är lika transparent och raffinerad som McIntosh MCD500, men klangen från Paul Desmonds altsaxofon i Dave Brubeck Quartets ”Take Five” är luftigare med McIntosh-spelaren. Basen och trumsolot är däremot stramare och känns rappare med Wadia-spelaren. Båda spelarna har en fenomenal upplösning och en oöverträffad detaljrikedom. Men där 381 presenterar en bred och stramt regisserad ljudbild är MCD500 mer organisk och målar upp en ljudbild med lite större djup för lyssnaren. Om än inte lika orubbligt huggen i sten som med Wadia-spelaren. ”Soldier of Love”, från Sades senaste album med samma namn, har ett komp med en virveltrumma som bärande element, den är hårdare och mer dynamisk och tuffare med 381, så man känner den i magen även om man inte spelar våldsamt högt. Samtidigt är cymbalernas rytm exakt, även om de inte har samma viktlöshet som McIntosh-spelaren framkallar. Leonard Cohens version av ”Sisters of Mercy” från Live in London känns varmare med Wadia, tvärtemot vad jag gissade i förväg efter mina erfarenheter från 581SE. Mandolinen i låten är skarpt fokuserad och absolut korrekt återgiven, åtminstone efter vad jag kan bedöma utan att ha samma mandolin i handen – även om det inte nödvändigtvis hade hjälpt med tanke på mina färdigheter i strängbehandling. Men vid en jämförelse är instrumentet luftigare, om än inte lika fokuserat i ljudbilden. Vad som känns korrekt är mycket en fråga om smak. Burmesters briljanta 061 skulle antagligen ha presenterat samma inspelning på ett lite annorlunda sätt, och utan att ha haft den spelaren tillgänglig för jämförelser vågar jag säga att Burmester-spelaren, som tillhör samma klass och prisklass som MCD500 och 381, skulle hamna någonstans mittemellan Wadia-spelarens och McIntosh-spelarens ljudkaraktär.   Referensklass Wadia 381 är en spelare som tillhör en egen kvalitetsklass. Utförandet är mer stilrent än McIntosh MCD500 och inte lika dekorerat som Burmester 061, men presenterar musiken på ett nästan likadant sätt. Helt utan fel eller färgningar och så absolut bestämt och exakt att det känns som om musiken är huggen i sten. Tråkigt kanske, men Wadia 381 är en källa till korrekt återgivning av inspelningar och fullt i klass med det bästa vi har testat och en fenomenal utgångspunkt för varje High End-anläggning.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 49:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Wadia 381
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.
Wadia 381 CD-spelare Balanserade och obalanserade utgångar Volymkontroll Kan utrustas med digitalingångar Pris: 74 500 kr
Pris: 74500,-

Har du något att tillägga?

Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.
test
Samsung QE65Q900R

8K mot 4K: ­Teknisk knockout

Är Samsungs minsta och billigaste 8K-skärm bättre än en vanlig, bra 4K-TV? Vi testar!

Mässbilder från Sound Society 2019

Även i vårt grannland Danmark finns det naturligtvis hifi-mässor. Här är bilder från en av dem!

Tidal ger studioljud i iPhone

Tidal-användare kan glädja sig åt att iPhone har fått MQA-stöd, och alltså kommer närmare ljudet från inspelningsstudion.

grupptest
5 trådlösa brusreducerande hörlurar

Tyst och skönt på flyget

Brusreducerande hörlurar motverkar trötthet och skonar hörseln på långa flygresor.

test
Line Magnetic Audio 805iA

Glödande klangmästare

En av de bästa rörförstärkare vi har testat raserar alla fördomar.

test
Audiovector QR5

Den mest kompletta ­högtalaren

Audiovector QR5 levererar rytmen utan att tveka, ger musiken luft – och slår nästan undan benen på sina egna toppmodeller.

test
ikko OH1

Glänsande ljud

Kinesiska ikko debuterar med stora ambitioner till små priser.

Recension
Triple Frontier

Greed is good…

Före detta amerikanska elitsoldater bestämmer sig för att råna en sydamerikansk knarkbaron. Det går inte riktigt som planerat.

test
RME ADI-2 DAC

Bästa ljudet vi har hört

Du hittar knappast en bättre DAC för pengarna än RME ADI-2 DAC.

test
Stax SR-009s

Detta är inte ljud – det är magi

Nu vet jag hur det känns att ha ett helt universum inklämt mellan öronen.

Recension
A star is Born

Gnistrande personkemi

Cooper och Gaga sjunger sig in i filmhistorien med en fängslande remake av motgångar-gör-dig-stark-klassikern.

test
IKEA Trådfri Set med uttag

På och av och mer

Gör dum elektronik lite smartare. Särskilt med Trådfri Gateway

test
IKEA Trådfri Gateway

IKEAs port till det smarta hemmet

Om du vill få ut det mesta ur dina Trådfri-enheter så klarar du dig inte utan en Trådfri Gateway.

test
IKEA Trådfri Set för dimning

Smart lampa för nybörjare

Det är enkelt att komma igång med de dimbara Trådfri-lamporna, men på egen hand är de inte så smarta.

MWC 2019: Nya datorer från Lenovo

MWC är inte bara en mobilmässa. Lenovo hade datorer för både lek och allvar.

test
Nikon Nikkor Z 50 mm f1.8 S

Nikons skarpaste 50 mm

Nikons bästa objektiv är en känslig 50 mm.

test
Pinell Supersound 701

Välljudande och kompetent stereo

Pinells kompakta anläggning är bäst i klassen.

Sigma släpper optik till Panasonic och Leica

11 nya Art-objektiv till fullformatkameror med L-fattning

Skarpare porträttobjektiv från Sony

Ljusstarka 135mm f1.8 är gjord för fullformatkamerorna.

10 mm ultravidvinkel för fullformat

Supervidvinkel för de största kamerorna.