: Lenovo Yoga 3 Pro

Lenovos Yoga-serie med ultralätta och bärbara hybrid-datorer har tillhört våra favoriter ända sedan de första modellerna introducerades för ett par år sedan. Yoga-namnet kommer från den speciella konstruktionen som innebär att skärmen kan rotera 360 grader runt sin egen axel. Yoga kan alltså både vara hopfälld som en vanlig bärbar dator och vrängas ut och in så att locket och botten vilar mot varandra och allting förvandlas till en surfplatta. Mittemellan finns ett par andra skärmlägen så att maskinen kan se ut på sammanlagt fyra sätt.

Yoga Pro är Lenovos highend-ultrabooks för konsumentmarknaden och vi var så förtjusta i 2:an i serien att den utsågs till Bäst i test i höstens stora ultrabook-test. Därför hade vi naturligtvis sett fram emot – lika förväntansfulla som barn på julafton – att få testa efterträdaren. Lenovo Yoga 3 Pro som dessutom är den första konsumentprodukten som bygger på Intels splitternya Core M-processor. Men efter att ha gjort testet är vi inte lika förtjusta.

I benchmark-testet får Yoga 3 Pro dystra resultat. En Geekbench 3-poäng på 2553 single-core och 4454 multi-core är inte bara lägre än föregångaren, som i en konfiguration med Intel Core i7-processor fick 3005 respektive 5818 poäng i ovan nämnda test från oktober. Det är faktiskt sämre än samtliga datorer i det stortestet, och det beror inte alls på att Yoga 3 Pro är billigare än konkurrenterna. Tvärtemot befinner de sig i precis samma prisklass.

Batteritiden är inte heller imponerande. Lenovo hävdar att batteriet ska räcka i sju timmar vid normal användning, och det stämmer väl överens med vår upplevelse. Men sju timmar är inte direkt överväldigande när exempelvis Yoga 3 Pro:s egen föregångare, Yoga Pro2, kunde leverera nio timmars batteritid – och den nya MacBook Air klarar nästan tolv timmar!

Det behövs inte mycket för att fläkten ska löpa amok. Det är alltid irriterande, men i det här fallet är det uppseendeväckande frustrerande eftersom Intels Core M-processor egentligen är utvecklad just för att bete sig optimalt utan att bli för varm, så att tunna ultrabooks och hybrid-datorer ska kunna klara sig helt utan fläkt. Yoga 3 Pro är trots detta utrustad med en sådan och tycks alltså inte alls kunna utnyttja M-processorns ninja-färdigheter.

Däremot är de nya gångjärnen med klockarmbands-design flexiblare än någonsin och det är tack vare de nya gångjärnen som Yoga 3 Pro har blivit 17 procent tunnare och 14 procent lättare än föregångaren. Dessvärre har detta påverkat den robusta konstruktionen. Skärmen ger till exempel efter oroande mycket om man vrider eller håller hårt i den. Den slanka designen har också betytt att tangenternas slaglängd är nästan obefintlig. Eller uttryckt på ett annat sätt: avståndet mellan tangenternas lägen är mycket kort, och det påverkar ergonomin.

Ska vi få med ett par positiva omdömen också så har ljuddelen fått en vitamininjektion i form av inbyggd ljudoptimerande programvara som utvecklats i samarbete med JBL. Och skärmen är av samma typ (inklusive touch-funktionalitet) och har samma upplösning som i Yoga Pro 2, vilket innebär att skärmbilden är knivskarp och färgtemperaturen är härligt naturlig.

Sammantaget är dock Yoga 3 Pro lite av en besvikelse, och dessutom flera tusenlappar dyrare än föregångaren. Äsch!