Marshall Bromley 450 är mindre än Bromley 750, men det märks inte så tydligt. Den här bärbara partyhögtalaren sparkar ifrån sig rejält och lyckas låta bra under tiden.
Med ett kabinett klätt i svart vinyl, förstärkningar på kanter och hörn, och en reglage-panel som vi alla har sett förut, ser högtalaren ut som en Marshall-gitarrförstärkare som Slash hade kunnat använda. Och det hade han kunnat göra också. Kompakta Bromley 450 har gitarringångar på baksidan och volym- och effektpotentiometrar på framsidan. Man kan koppla in en mikrofon och ett instrument samtidigt, och justera balansen från högtalarens framsida.
Under samma lucka på baksidan finns en stereo-RCA-kontakt för ett mixerbord, eller en extern ljudkälla – till exempel en skivspelare med inbyggd phonoförstärkare. Där finns också en USB-C-kontakt för laddning av mobiltelefon, och minijack både in och ut.
Så Bromley 450 kan alltså fungera som en partyhögtalare på en trädgårdsfest, ett mini-PA-system – den kan placeras på ett PA-stativ – och en stereo för flera ljudkällor.
Marshall Bromley 450
Högtalaren väger hälften så mycket som den stora Bromley 750 och har inga hjul eller något utdragbart handtag, men den har ett bärhandtag så att man kan bära den som en resväska.
Med en batteritid på upp till 40 timmar kan man lämna strömkabeln hemma, och om man har två batterier kan det ena tas ur och laddas med en mobilladdare, medan man spelar med de andra. Har man bråttom räcker 20 minuters laddning för ungefär fem timmars speltid, medan laddning från tomt till helt fullt batteri tar 3,5 timmar.
360 True Stereophonic
Högtalarelementen är inte synliga från utsidan, men sitter på framsidan, baksidan och på båda sidorna av kabinettet för att skapa ljud i 360 grader. Ett 6,5-tums baselement är placerat på framsidan, och ett likadant på baksidan, medan fyra mellanregister/diskanter är placerade på sidorna samt fram och bak. För att verkligen få tillräckligt med tryck i basen är Bromley 450 även utrustad med två passiva 8-tumsbasar.
Marshall Bluetooth-app
I appen kan man bara göra de enklaste inställningarna, som att välja en funktion för M-knappen på framsidan, och i stället för EQ-inställningar i appen har man potentiometrar på framsidan som justerar bas och diskant. Högtalaren kan inte paras ihop trådlöst i stereo med ytterligare en Bromley 450 eller 750, men den stöder Auracast så att man kan skicka ljudet till en annan högtalare med Auracast.
Förutom potentiometrar för volym, bas och diskant hittar man volymkontroll för inkopplade instrument, samt en effektpotentiometer i mitten där man ställer in hur mycket Delay eller Reverb man vill ha. Bromley 450 har inte potentiometern på Bromley 750 som ändrar ljudkaraktär, och funktionen finns inte heller i appen. Inte för att det spelar någon roll, jag såg inte riktigt poängen med den när vi testade 750-modellen.
Dynamisk och fokuserad
Bromley 450 låter i stort sett som en Bromley 750, men spelar inte lika högt och går inte lika djupt i basen. Men den låter förbaskat bra! Så om man inte behöver det vansinniga ljudtrycket som en 750 ger – 127 dB! – är 450 ett bättre köp för många.
Med Robyns Blow My Mind streamad från mobilen kan jag spela riktigt högt utan obehaglig förvrängning. Efter lite justering av bas och diskant kan jag enkelt ratta in en lite mer bastung balans, och om jag även dämpar diskanten så mildras även förvrängningen när jag spelar högt. Då svänger det mer av musiken, och den inställningen passar även Thundercat och Willows ThunderWave fint. Där är rytmen märkbart närvarande i ljudbilden och den enorma klangen som är pålagd sången i mixen drar också upp ljudbilden så mycket att det låter som en mycket större högtalare.
Basen får en rejäl genomkörare med Holly Humberstones Cruel World och då märker jag att Bromley 450 ger upp tidigare i basen än vad 750:an gör. Men det svänger fint med muntra Imposible av Grupo Frontera och Silvestre Dangond, och basnivån och räckvidden är mer än tillräcklig för att skapa en lättsam latinamerikansk feststämning i rummet.
Det är ingen brist på country-stämning i Luke Combs avslappnande I Ain’t No Cowboy heller. Gitarrerna är tydligt definierade i ljudbilden och sången låter välfokuserad. Introt av James Blakes vackra Trying Times låter fräsch och luftig, rent allmänt finns det många fina kvaliteter som man vanligtvis inte förknippar med en partyhögtalare.
Ta till exempel Bruce Springsteens vackra version av A Rainy Night In Soho, till ära för den bortgångne Shane McGowan. Här återges pianoklangen väldigt väl, rösten är varm och nära, och högtalaren målar upp en stor scen för blåssektionen att vältra sig på. Det är vackert och gripande på samma gång, tack vare att högtalaren lyckas förmedla stämningen utan mycket förvrängning eller färgning.
Konkurrenter
Marshall var sent ute med Bromley 750 förra året, den hamnade mitt i ett segment där konkurrensen redan var stenhård. Och den är ännu hårdare i klassen som Bromley 450 ställer upp i. Där hittar vi den nyligen lanserade Soundboks Mix och både JBL PartyBox Stage 320 och Sony SRS-XV800. Soundboks Mix är en renodlad högtalare utan blinkande ljus eller karaokeeffekter, som spelar lika länge som Bromley 450, och ännu högre. JBL-högtalaren har allt man behöver inbyggt, men spelar inte lika länge på en laddning (18 timmar). Sony-högtalaren håller ångan uppe i upp till 25 timmar. Och kan användas med trådlösa karaokemikrofoner.
Slutsats
Marshall Bromley 450 är en kraftfull och kompakt partyhögtalare med 360-gradersljud, gitarringång, mikrofoningång, stereo RCA, USB-C och minijack. Den har ett bärhandtag, väger hälften så mycket som Bromley 750 och har upp till 40 timmars batteritid. Den har riktigt bra ljudkvalitet med justerbar bas, diskant och instrumenteffekter, men saknar trådlös stereo-parning. Det finns mycket att gilla här, och oavsett vad man tycker om utseendet så är det uppenbart att Bromley 450 är ett väldigt bra köp för alla som uppskattar bra ljud.
