TEST: JBL Grip

Pyttelilla JBL Grip är inte större än en läskburk, men sparkar ifrån sig ordentligt. Fast som alltid med så små högtalare är det bärbarheten som prioriteras – även om små högtalare har fått ett lyft på sistone när det gäller ljud. Titta bara på lilla Marshall Willen, en fickhögtalare i samma klass som JBL Grip.

Den fyrkantiga Marshall-högtalaren är formad som ett litet smyckeskrin, medan JBL-högtalaren är en stående cylinder. Båda har ett fullregisterelement på insidan som spelar i ett brett register, från bas till diskant. Till skillnad från JBL:s större Flip 7 finns det inga passiva baselement som vibrerar i takt med musiken på JBL Grip.

Men precis som Flip 7 har högtalaren AI Sound Boost, vilket till viss del hjälper den att kompensera för sin ringa storlek. Det finns också en 7-bands equalizer i JBL-appen, som man kan använda om de förinställda ljudinställningarna inte låter tillräckligt tillfredsställande.

Högtalaren kan paras ihop i stereo med en extra högtalare och den stöder Auracast, vilket innebär att man kopplar ihop flera högtalare till samma källa. Grip, som finns i flera färger, har en ljuslist på baksidan. Stämningsbelysningen styrs från appen, där man kan välja mellan flera olika färger, pulserande ljus eller stänga av ljuset helt.

Tål ett skyfall

Som alla bärbara högtalare från JBL är Grip IP68-certifierad, vilket innebär att den kan dränkas i vatten och tål regn. Den har en liten ögla på baksidan så att man kan hänga den på ryggsäcken, eller på en krok i stugan, och den är precis tillräckligt kompakt för att få plats i en flaskhållare.

Ovanpå den lilla högtalaren slår man på och av strömmen, kopplar ihop flera högtalare med Auracast och aktiverar Bluetooth-parning. Den har ett strömsparläge som förlänger batteritiden från 12 till 14 timmar med ett fullt batteri, och den laddas med en vanlig USB-C-laddkabel. Som inte ingår.

Styrkor och begränsningar

Grip har ett 43 x 80 mm stort fullregisterelement som drivs av en 16-watts förstärkarkrets. Det är inte hela världen, men mer än tillräckligt för en så liten högtalare, som faktiskt lyckas leverera ett mer än hyfsat ljudtryck. Det är mer tyngd i basen, och inte minst mer ljud, i Grip än i Marshall Willen. Och även om detta inte på något sätt är en hifi-högtalare så får man ett relativt öppet och rent ljud, med små justeringar i appens EQ.

Vänd högtalaren så att loggan pekar mot dig, så blir ljudbilden både klar och fyllig. Högtalaren får fram kontrabasen och trummorna i Chekov feat. Eivind Årsets Interferentic, tillräckligt mycket för att rytmen ska bära musiken. Men i Khalids Out of Body återges inte den djupa basen lika övertygande och om man höjer volymen försvinner basdynamiken gradvis och ljudbilden blir grövre.

JBL-högtalaren gör sig bättre med Olivia Deans Baby Steps, där en lite funkig rytm återges med bra timing och med Robert Plants Chevrolet från nya albumet ”Saving Grace” har gitarren en fin klang.

Slutsats

Den största begränsningen med en så liten högtalare är förstås ljudtrycket och basåtergivningen. Trots detta åstadkommer JBL Grip en fyllig ljudbild med tillräcklig bas, så länge man inte spelar för högt. Då sjunker basnivån samtidigt som förvrängningen blir hörbar. Men som alltid avgörs ljudkvaliteten till stor del av storleken, och ur den synvinkeln har den inte så mycket större JBL Flip 7 en fördel, också för att basen får bra hjälp av ett par extra baselement. JBL Grip ska man välja om storleken är viktig, men i det flesta fall är Flip 7 ett bättre köp.