TEST: Arendal Sound 1610 Bookshelf 8

Arendal Sound har inga butiker, inga distributörer, inga återförsäljare. Bara en webbutik och ett rykte som antingen fungerar eller inte gör det. När din viktigaste marknadsföring är att folk pratar om dig på Reddit har du inte råd att ha en enda missnöjd kund. Så du överdimensionerar. Använder komponenter som tål mer än de behöver. Delar som inte går sönder alldeles efter garantiperioden.

Prissättningsmodellen följer samma logik. De flesta konkurrenterna sätter marknadspriset först och designar en som ryms inom det, men Arendal gör tvärtom. De utvecklar högtalaren de vill tillverka, räknar ut vad det kostar, lägger på ett påslag som håller lamporna tända i lokalen – och det blir priset. Utvecklingen sker i norska Arendal, produktionen i Kina. Kombinationen av norsk ingenjörskonst och direktförsäljning resulterar i en produkt där priset återspeglar vad du faktiskt får.

Numret på varje högtalarserie representerar ett viktigt år i staden Arendals historia. 1610 fick staden handelsrättigheter och den serien är en förenklad version av den dyrare 1528-serien (året då Arendal officiellt blev en stad). Bookshelf 8 är den näst minsta i serien, men ändå bara en bokhyllehögtalare till namnet. En trevägskonstruktion med en 8-tums aluminiumbas, kolfiberdiskant i en egenutvecklad vågledare och kolfibermellanregister – i ett kabinett som är 48 centimeter högt och nästan 27 brett.

Oförvrängd under press

De flesta tillverkare optimerar för normala lyssningsnivåer. Arendal tycker inte att det räcker. De vill att högtalarna ska låta lika rent när man höjer volymen förbi vad som är behagligt. Där konkurrenterna komprimerar och förvränger fortsätter Arendal att kämpa på. Detta har gjort dem till favoriter bland hemmabiofantaster, även om Arendal är fast beslutna att se till att deras produkter ska vara lika mycket musikhögtalare. Så beslutna att de plockade bort THX-certifieringen – inte för att de inte uppfyller kraven, utan för att loggan ger sken av renodlade bioprodukter.

Arv från storebror

Spridningen hos 1610 Bookshelf 8 är kontrollerad i 60 grader från mellanregistret och upp till 15 kHz, så att reflektioner från väggar och tak låter så lika det direkta ljudet som möjligt. Diskantgrillen har ett perforeringsmönster som jobbar ihop med vågledaren för att kontrollera spridningen, och toppen av mellanregistergrillen böjer sig inåt i vågledaren – en lösning som är likadan i storebror 1528 Monitor 8.

Den dyrare 1528-serien har en separat frontplatta som ”svävar” framför kabinettet för att minimera ljudreflektioner. I 1610 är frontplattan en del av själva kabinettet, men böjd inåt för att sprida ljudet jämnare mot lyssningspositionen. Bakom baselementet har 1528 två magneter för maximal kontroll medan 1610 nöjer sig med en – en lösning som är billigare men som också ger mer luft inuti kabinettet, så att baselementet kan röra sig mer fritt. Resten av de inre kvaliteterna har ärvts direkt från storebror. Resultatet är därför gradskillnader, inte avgörande – och får ner priset från cirka 50 000 till 35 000 kronor per par.

Stor skala

Det första som slår mig när 1610 Bookshelf 8 står och spelar på våra Atakama HMS-högtalarstativ, fyllda med Attabites för maximal stabilitet, är hur stort det låter. Åttatummaren ger en tyngd och fyllighet som man normalt inte förknippar med stativhögtalare. Kopplade till Hegel H600 fyller ljudbilden rummet med dynamik och fysisk närvaro. Det är lätt att glömma att det är ”bokhyllehögtalare” som spelar. Tendensen håller i sig med flerkanalskombinationen Marantz AV20 och AMP20 – som jag ska återkomma till i ett kommande surroundtest.

Det kompakta formatet ger tightare bas och bättre kontroll än med större golvmodeller, och mindre tendens att förstärka rummets resonanser. Du får golvhögtalarens tyngd med stativhögtalarens fokus.

Basportarna låter dig välja

Skumproppar i basreflexportarna ger två olika signaturer. Öppna portar ger djupare bas och mer kraft, förseglade portar stramar åt och gör rummet mindre dominerandet. Jag föredrar öppna portar i testrummet, men om högtalarna ska stå nära bakväggen kan propparna göra stor skillnad.

Diskanten håller igen

1610 Bookshelf 8 levererar större skala och mer dynamik än många konkurrenter, men diskanten är rundare och mindre upplöst än de mest finmaskiga alternativen. Klangbalansen betonar kropp och energi, men tonar ner luftigheten längst upp. Du tappar lite insikt i detaljerna och flyttas ett par rader längre bak i konsertsalen, men får den fulla upplevelsen av att musiken träffar dig rent fysiskt.

Oavsett musikstil hörs samma grundläggande signatur: fyllighet, kraft och homogen sammanhållning från bas till lägre diskant. Övergångarna mellan frekvensregistren är sömlösa, och den jämna responsen gör att man kan lyfta diskanten med EQ utan att orsaka nya problem. Ingenjörerna har gjort sitt jobb grundligt, även om de har valt att klä resultatet i arbetskläder snarare än smoking.

Känsligheten anges till medelhöga 85 dB. Men det känns ändå som att högtalarna är relativt lättdrivna. Till och med många surroundreceivrar kan få fram imponerande ljudtryck. Med starkare förstärkare blir dynamiken långt bättre än vad priset antyder.

Alla är inte lika entusiastiska

När redaktör Lasse Svendsen kom in i rummet kommenterade han kort: ”Här saknas det luft.” Han saknar energi i toppen och tycker att diskanten håller tillbaka för mycket.

Jag förstår vad han menar. Låten Goddess med den isländsk-kinesiska låtskrivaren och sångerskan Laufey, som befinner sig i skärningspunkten mellan jazz, crooner-pop och modern singer/songwriter-stil, återges med lite mörk sång, och pianot låter lite längre bort än man kanske vill.

Men medan Lasse vill ha kirurgisk precision dras jag till den fysiska förmedlingen. Tyngden i rock och elektronika gör att jag sitter och ler. Med modern pop som har ett solitt basfundament är det svårt att göra det mer underhållande än så här. Vill du ha den här ljudbilden och fysiken tillsammans med mer finess i klassisk musik så bör du ta en titt på storebror 1528 Bookshelf 8.

Konkurrenter

I det här segmentet är konkurrensen hård. Audiovector R1 Signature har tydligare upplösning i diskanten och luftigare övertoner, vilket drar sångröster närmare lyssnaren, men saknar samtidigt den fysiska tyngden hos Arendal. Inte ens Audiovector R1 Arreté som kostar det dubbla kan matcha Arendals dynamiska skala. KEF R3 Meta är ytterligare en högtalare med precision och monitorliknande neutralitet, men återigen med mindre fysisk auktoritet.

Bowers & Wilkins 705 S3 är kanske den tydligaste motsatsen – upplösning, luftig diskant och holografisk rymd, men basen rullar av tidigt och saknar punch. Ingen i den prisklassen som jag kan komma på ger samma fysiska auktoritet som 1610 Bookshelf 8 i dess stora trevägskonstruktion.

Slutsats

Arendal Sound 1610 Bookshelf 8 är ingen traditionell stativhögtalare. Den är större – men ändå kompakt jämfört med golvhögtalare. Den prioriterar dynamik, skala och basauktoritet framför den allra sista graden diskantupplösning.

Om du vill ha studiomonitor-neutralitet i finns det bättre val. Vill du ha konsertupplevelse i stativformat – där musiken både hörs och känns i kroppen – är alternativen däremot få. Som bonus är Arendal-högtalarna både lätta att driva och lätta att anpassa till rummet med effektiva skumgummiproppar i portarna.

1610 Bookshelf 8 är inte nödvändigtvis de mest ”korrekta” högtalarna du kan köpa för pengarna, men definitivt några av de mest engagerande. Och eventuella svagheter kan åtgärdas med EQ, eftersom fasen är exakt och förvrängningen låg. Om du vill känna ljudet fysiskt, oavsett om det är musik eller hemmabio som ska spelas, så kan det inte gå fel.