TEST: Devialet Astra

Vi gläder oss varje gång det dyker upp en ny förstärkare från franska Devialet. Ända sedan 2011 har de byggt förstärkare som skiljer sig från vad vi brukar testa, och varje ny generation har varit lite bättre än den föregående. Men varje gång vi har testat Devialet-förstärkare har vi också blivit lite frustrerade.

De platta och minimalistiska förstärkarna – som ryms i en pizzakartong – representerar utan tvekan något av det allra yppersta som franska ingenjörer kan åstadkomma. Vi har varit särskilt förtjusta i Expert Pro-serien, men de har också varit frustrerande eftersom de har varit ovanligt klumpiga att ställa in.

På en normal förstärkare med knappar och inställningar på fronten kan man enkelt välja ingång, ställa in impedansen på en pickup eller justera andra parametrar för hand. Eller använda appen och göra inställningarna där.

Många nyare förstärkare har fått app-styrning, där alla undermenyer och sekundära inställningar finns, som ett alternativ till knapparna på framsidan.

Så har det aldrig varit på Devialets förstärkare. Om man vill välja andra egenskaper för en ingång på baksidan, justera impedans, gain eller byta från MM- till MC-pickup och så vidare, har man varit tvungen att förlita sig på ett minneskort.

Devialet har nämligen gjort en avancerad konfigurator som är tillgänglig i den personliga användarprofilen som ligger på Devialets hemsida. Där kan man göra alla tänkbara inställningar plus lite till. Men som sagt är man beroende av det förbaskade minneskortet.

Det lilla SD-kortet ska stoppas in i en kortplats på baksidan av förstärkaren, där laddar man upp nya konfigurationer eller inställningar, och varje gång man vill göra en ändring måste minneskortet tas ut och pluggas tillbaka i datorn för att laddas med nya inställningar.

Det är väldigt krångligt och en stor källa till frustration. Särskilt för recensenter som oss, som testar alla parametrar på en förstärkare. För alla som bara konfigurerar förstärkaren när den installeras första gången är det naturligtvis inget stort problem. Men krånglet uppstår också om man ska uppgradera förstärkaren med ny firmware eller utökade funktioner.

I Devialets nya förstärkare har fransmännen äntligen tagit sitt förnuft till fånga.

Inställningarna görs fortfarande online, men nu laddar man bara upp ändringar i konfigurationen direkt till förstärkaren. Och förstärkaren jag pratar om är Devialets nya Astra.

Märkets senaste flaggskepp är tillverkat i Frankrike och har fått en snygg ny design med en sandblästrad yta och raka spår från fronten längs sidorna på det knappt 5 cm höga kabinettet. Som är fräst ur ett stycke aluminium. Det ser vackert ut, jag skulle vilja påstå att en Devialet-förstärkare aldrig har sett så läcker ut som den gör nu.

Devialet Astra: Analog-Digital Hybrid

Astra är byggd kring Devialets ADH-teknik (Analog-Digital Hybrid), som på ett smart sätt kombinerar precisionen och hastigheten hos klass D med den låga förvrängningen och det naturliga ljudet hos klass A. Devialet hävdar också att de kan sänka brusgolvet och förvrängningen mycket mer med ADH än med en konventionell förstärkarkonfiguration.

Förstärkaren lämnar 150 watt effekt per kanal, eller 300 watt i 4 ohm, men den kan också kopplas ihop med en extra Astra i en så kallad dual mono-konfiguration. Då får man 300 watt per kanal eller 600 watt i 4 ohm.

Det smala skalet täcker diskret ingångarna på baksidan. Som på Astra har två RCA-ingångar för analogt stereoljud, men som också kan konfigureras som koaxiala digitalingångar. Astra har två optiska digitalingångar och en USB-ingång som stöder 32 bit/384 kHz-ljudfiler.

På höger sida finns de enda knapparna på Astra. Den ena är strömbrytaren, den andra trycker man på för att växla till Bluetooth.

Record Active Matching

Phono-ingangen kan användas med MM- eller MC-pickuper och Devialet-förstärkaren omvandlar den analoga signalen till en 24 bit/192 kHz-digitalsignal. Med Record Active Matching får man nästan oändliga inställningar för perfekt anpassning till just den pickup man tänker använda. I konfiguratorn på nätet hittar man inställningar för hundratals pickuper, där väljer man bara tillverkare och modell, så anpassas alla relevanta parametrar exakt till den valda pickupen.

Det finns också 13 olika EQ-kurvor, för dem som har äldre LP-skivor som är inspelade med andra EQ-kurvor än RIAA 1976.

Speaker Active Matching

Liksom alla Devialet-förstärkare har Astra SAM – eller Speaker Active Matching – i en databas i konfiguratorn på nätet. Databasen har ungefär 1200 högtalarprofiler och när man hittar sin modell matar man in den i förstärkaren.

SAM anpassar högtalarnas impedanskurva, frekvensrespons och avvikelser mellan högtalarparen, och en DSP-algoritm ser till hur mycket effekt som fördelas till högtalarna. Så att man inte riskerar att spränga något element om man spelar högt.

En praktisk bieffekt av SAM är att särskilt mindre högtalare får bättre basåtergivning. SAM kan slås av och på från appen eller på fjärrkontrollen och man kan själv bestämma hur mycket effekt man vill ha. Lyssnar man på låg volym sent på kvällen kan man föredra att ändra mängden SAM-korrigering.

Trådlös streaming

Som alla Devialet-förstärkare före den har Astra strömning via antingen Wi-Fi eller Ethernet, i upp till 24 bit/192 kHz-kvalitet.

Förstärkaren stöder AirPlay, Tidal Connect, Spotify Connect, Google Cast, UPNP och är Roon Ready med stöd för 24 bit/192 kHz och DSD64.

Bluetooth 5.3 finns också, som bland annat används för att parkoppla den nya fjärrkontrollen. Som äntligen har fått en pekskärm på toppen. Till skillnad från sin föregångare kan fjärrkontrollen inte längre programmeras. Ändringar utöver volym och uppspelning måste göras i den nya Astra-appen, där man också hittar konfigurationerna. Plus en lång rad andra inställningsalternativ.

Kristallklart ljudfyrverkeri

När allt är inställt och konfigurerat – det tar ungefär en kvart – är det bara att klamra sig fast i soffan. För Astra levererar en kristallklar och öppen ljudbild som vi sällan hört maken till.

Det spelar egentligen ingen roll vad man lyssnar på. Jag kopplade in MoFi MasterDeck, deras flaggskepp bland skivspelare, och de digitala ljudkällorna var främst TEACs gnistrande VRDS-701 och Tidal Connect.

Tyvärr finns det ingen SAM-konfiguration för Dynaudio Contour Black Edition ännu och under testperioden hade jag inga mindre högtalare som det fanns en SAM-konfiguration för. Men min stadiga referens Sonus faber Olympica III finns i SAM-registret.

När jag tittade i mina anteckningar från testet av Expert Pro 220 slog det mig att de ljudmässiga förbättringarna med Astra främst är subtila. Man märker det i Amber Rubarths Full Moon In Paris, där den varma klangen och den öppna ljudbilden framträder med ett kristallklart fokus. Sångrösten är helt enkelt magnifik, naturlig och organisk med en tydlig återgivning av nyanser. Och instrumenten klingar helt enkelt underbart verklighetstroget.

Den alltid så svåra pianoklangen avslöjar hur väl förstärkaren klarar av att få fram instrumentets hela skala och grundtoner. Det beror naturligtvis till stor del på högtalarna och andra delar av signalkedjan, men om vi är överens om att det är skillnad på olika förstärkare är testet relevant även här.

Domenico Scarlattis pianosonat K406 i C-dur är ett lättsamt pianostycke som använder nästan hela skalan. Här kan man lätt höra om något saknas i botten, och dynamiken har en tendens att bli lite för klen om man höjer volymen till realistiska ljudtryck. Så är det inte här.

Med SAM på noll och de handbyggda högtalarna från Sonus faber kommer Steinway-flygelns balans och klangdjup ut oberört ur högtalarna. Musiken återges med sublim elegans och en felfri dynamisk kontrast.

Det är något visst med sättet som förstärkaren bara får musiken att flöda i rummet, enkelt och obehindrat, som gör att man snabbt slutar lyssna efter fel och bara slappnar av och njuter.

Den legendariska Kölnkonserten med Keith Jarrett från 1975 är en inspelning jag ständigt återkommer till. Även om den rent tekniskt är långt ifrån perfekt så finns det en anledning till att musiken är legendarisk. Den improviserade solokonserten är lätt tillgänglig på alla plattformar och jag rekommenderar att man lyssnar på den, både av musikaliska och tekniska skäl.

Det finns bättre pianoinspelningar där ute, men poängen är att ta reda på hur mycket av ljudet som mikrofonerna fångar upp från konsertsalen som faktiskt kommer ut ur högtalarna. Många förstärkare har en tendens att maskera ljudet, vilket ger flygeln för lite luft. Men här finns ingen anledning att oroa sig eftersom Astra-förstärkaren inte har några filter, färgningar eller artefakter som tycks maskera några av musikens klanger eller nyanser.

Den lyckas också dämpa en del av den kantiga hårdhet som Sades Soldier of Love har i diskanten. Både titelspåret och Moon and the Sky kan jag spela så högt jag vill utan att det skär i öronen. På många sätt är det en lättnad, och samtidigt ett bevis på att Devialet-förstärkaren både är välbalanserad och har järnkoll på förvrängningen.

Konkurrenter

Att hitta alternativa förstärkare är inte svårt alls. En snabb titt i testarkivet visar att en McIntosh MA9500 ligger i samma prisklass. Gryphons kolsvarta Diablo 120 kostar mindre, men där är DAC och phonosteg extrautrustning. Båda har det gemensamt att de ser ut som integrerade förstärkare, med knappar och potentiometrar, och båda har en framåtvänd display som ger en överblick över ingång och volym på håll. Ingen av dem kan kallas diskret, eftersom båda är i tungviktsklassen och utan tvekan drar till sig blickarna i vilket vardagsrum som helst.

Slutsats

Det slipper man med Devialet Astra. Den eleganta och slimmade designen smälter enkelt in i vilken miljö som helst. Den fyrkantiga fjärrkontrollen blir lätt ett samtalsämne och med ett par passande högtalare kommer Astra att förbluffa lyssnarna, som kommer att undra vart de tunga förstärkarna – som levererar ljudet – har tagit vägen.

För även om Astra inte har samma muskler som McIntosh MA9500 spelar den mycket kraftfullare än specifikationerna antyder och man behöver egentligen inte tänka på högtalarmatchning i samma utsträckning som man gör med många andra förstärkare. Skulle man behöva ännu mer kraft för extra tungdrivna högtalare kan man lägga på en Astra-förstärkare till. Då fördubblas naturligtvis det redan relativt styva priset det dubbla. Men trösten är att en Astra räcker för de flesta högtalare – och de flestas behov.