: Ayre KX-5 och VX-5

Referensljud för halva priset

Här är något av det mest välljudande vi har hört på länge. Ayres förstärkarkombination låter gudomligt, men uppfyller inte allas behov.
Ljud & Bild tycker
Enastående snygga kabinett huserar något av det grymmaste vi har hört med analog förstärkarteknik. Ayres förstärkare fortsätter att övertyga, och precis som förväntat låter det sublimt. Passar all musik, och det mesta i högtalarväg.
Ingen skivspelaringång, ingen digitalomvandlare, ingen wifi och bara kablar med spadar. That’s it.
Specifikationer
  • Förförstärkare
  • Balanserad konstruktion
  • Sex analoga ingångar
  • Effektförstärkare
  • Balanserad konstruktion
  • 2 x 175 watt
Annons
Annons
forfatter

Glöm det. Bara glöm det. Visserligen bygger Ayres allra färskaste förstärkare på deras svindyra referensförstärkare, men det betyder inte alls att detta är ”highend light”. Långtifrån. Trots halva priset finns det ingenting som tyder på att Ayres ingenjörer har sparat på konfekten i förförstärkaren KX-5 och den 175 watt kraftiga effektförstärkaren VX-5.

Resultatet är något av det mest storslagna jag har hört sedan, tja, Ayre VX-R och KX-R. Som kostar mer än dubbelt så mycket. Den Ayre-kombinationen utsågs till Årets high- end-förstärkare av Ljud & Bild. En utmärkelse som väger tungt och som bara tilldelas det allra bästa vi har hört.

Spännande nog är de billigare KX-5 och VX-5 i hög grad baserade på tekniken från den dubbelt så dyra kombinationen, och det hörs! Men det betyder inte nödvändigtvis att detta är en förstärkare som passar just dig.

En av anledningarna är att förförstärkaren, stick i stäv mot vad som är brukligt nu för tiden, är en renodlad analog konstruktion. Den har sex ljudingångar och inte en enda av dem är digital. Här finns inte ens en skivspelaringång.

Ska man ha en digitalomvandlare måste den köpas separat, till exempel Ayre QB-9 för 33 000 kronor.

Annons

Effektförstärkaren är tämligen enkel att beskriva från utsidan. Den har balanserade ingångar för att minska störningar i signalen och Cardas-terminaler för högtalarkablarna. De fungerar bara med spadkontakter, eller banan/spade-adaptrar om man har kablar med banankontakter.

Arvet
Både KX-5 och VX-5 har ärvt mycket teknik från Ayres referensförstärkare. För effektförstärkarens del betyder det en symmetrisk och helbalanserad krets för korta signalvägar med minsta möjliga signalförluster och störningar. Precis som förförstärkaren har den ett inbyggt nätfilter som förhindrar att brus följer med från vägguttaget och beblandar sig med ljudsignalen.

Rent tekniskt är VX-5 ganska så lik Ayres integrerade AX-5 för 106 000 kronor, med samma nyutvecklade Diamond-utgångssteg fast i kraftigare version med 175 watt per kanal i 8 ohm och hela 350 watt med 4 ohms högtalarlast.

Förförstärkaren KX-5 liknar inte bara den påkostade KX-R, den har mycket av samma teknik, bland annat volymkontrollen som har mekaniska kontakter med 1,5 decibels intervall i 46 steg. Därför hör du att det knäpper till varje gång du höjer eller sänker volymen. KX-5 har också ett helt diskret (utan integrerade kretsar i signalvägen) och helbalanserat förstärkarsteg, separat jord och integrerat strömfilter till nätkabeln.

Var och en av ingångarna på baksidan kan konfigureras med eget namn och ingångsspänningen kan höjas med extra förstärkning individuellt för varje ingång. På så sätt kan man få en bättre översikt över signalkällorna och slippa ändra volymen varenda gång man växlar ingång med den medföljande fjärrkontrollen av aluminium.

Annons

Här fattas inget
Med så mycket teknik från Ayres bästa är det inte så konstigt att det låter spektakulärt bra. Här finns en kontroll och en finess som man sällan hör så väl förenat. Somliga kanske föredrar en mer blomstrande, romantisk presentation av musiken, med den klangliga kulör som en bra rörförstärkarkombination kan ge. Andra kanske föredrar lite mer bas, med mer tonvikt på rytm och tryck.

Ayre-kombinationen har nämligen ingen av dessa egenskaper. Lite tråkigt, kanske någon tycker, men de klangliga egenskaperna är inte av den sort som tar dig med storm direkt från första takten, i stället kräver de att man ägnar lite tid. Och framför allt spelar olika sorts musik. Först då, efter en viss inkubationstid, är man smittad.

Men då finns det ingen återvändo. Efteråt låtar det mesta annat färgat, obalanserat och fullt av fel.

På de förträffliga Sonus faber Olympica III skapade Ayre-kombinationen pur magi av allt jag spelade.

En inspelning jag måste erkänna att jag lyssnat lite på kom till sin fulla rätt med Sonus faber-högtalarna och Ayre-kombinationen. Norska skivbolaget 2L:s inspelning på SACD av symfoniska verk av Hindemith, Schönberg och Stravinskij, inspelad i 24 bitar med den norska marinens musikkår, blev en dynamikfest av sällan skådat slag. Slagverk och mässingsblåsare formligen vällde ut i rummet, med fullständig kontroll även när jag spelade högt. Ljudbilden var enorm, med ett vansinnigt djup, och jag hittade inte en enda liten skavank i återgivningen.

Annons

Inte ens en ton som stack ut, var för framträdande eller drunknade i mängden. Inte heller när jag drog igång ”Invitation to the Blues” med The Blues Company. Basen på den inspelningen kan få en förstärkare att tappa andan och tvinga en högtalare att be om nåd. Den är tämligen massiv och det finns en stor dynamisk kontrast i basen. Men här hade Ayre-förstärkaren en förbluffande god kontroll och styrde högtalarna med fast hand, även när jag spelade så högt att det gjorde ont.

KX-5

Det saknas inte finess heller. Själva ljudbilden kan upplevas som lite torr, men inte klinisk. Behärskad men inte tråkig. Ofärgad med inte karaktärslös. Nick Lowes röst återges ofta för mörkt i ”Indian Queen”, med överdriven bas längst ner i sången. Inte här. Superupplöst, transparent och neutralt är orden som beskriver musiken.

Akustiska jazzinspelningar, som liveinspelningen med Keith Jarrett trio från Montreaux jazzfestival 2001, har sällan låtit så luftig och levande. Även här framträder den dynamiska kontrasten väl. Trumsolon och basspel låter så trovärdigt att man inte kan förvänta sig mer. Det finns en stramhet och precision, från bas till diskant, som är sällsynt, samtidigt som ljudbilden är öppen och upplöst. I diskanten kunde jag bitvis uppleva att cymbaler – och andra instrument med utsträckta övertoner – kunde låta lite grå och utpräglat karaktärslösa på en del inspelningar. Men det beror snarare på inspelningarna än anläggningen.

Referensljud
Det är inte säkert att Ayres bottenlöst ärliga och strama ljudkaraktär faller alla i smaken. Frånvaron av digitalingångar och wifi kan kanske få somliga att leta efter andra alternativ, men för alla som kan tänka sig att lägga 165 000 kronor på nya förstärkare säger jag bara: Lyssna på Ayre-kombinationen. Det kan nämligen hända att du inte vill ha något annat efteråt. För den låter så bra att om man väl har fått smak på den så är den beroendeframkallande och det är svårt att välja något annat. DAC kan man alltid köpa till efteråt.

Annons

Så testade vi
Vi spelade musik på Ayres förstärkarkombination i flera veckor innan vi började med den kritiska delen av testet. Den turnerade i en anläggning som främst bestod av Sonus faber Olympica III, en av årets bästa högtalare, och en enastående referensförstärkare, McIntoshs MA8000, CD-spelaren McIntosh MCD500 och en MacBook Pro inkopplad till D/A-omvandlaren i MA8000.

Vi uppskattar verkligen att du läser Ljud & Bild.
för att läsa vidare.

Prova Ljud & Bild i 30 dagar för 19 kr

Full tillgång till alla +artiklar, vårt testarkiv med tusentals produkter, Alla nyheter, recensioner och guider Se fler alternativ här
Har du den här produkten?
Sätt ditt betyg.

0 / 5. Antal röster: 0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Lasse Svendsen

Chefredaktör. Lasse har jobbat på Ljud & Bild sedan 1999. Han har också skrivit om fotografi i tidningen Fotografi och om hifi i tidningen Audio Video samt har jobbat som biljournalist på tidningen Drive. Allt började 1980 med en Garrard-skivspelare, en Tandberg-förstärkare och ett par Jamo-högtalare. Han har också lång erfarenhet av hifi-industrin och skriver i dag mycket om hifi, foto, datorer och ljud men även om bilar.
Annons
Annons

Läs också

Om du vill ha James Bonds kamera får du skynda dig.
Canon uppgraderar EOS M50 Mark II med flera videofunktioner.
Sony släpper FX3 för handhållen proffsvideo.
Nu har Leicas 28mm APO-Summicron för fullformat kommit.
Så här enkelt har det aldrig varit filma i 4K från luften.
Asus PA32UCX med Mini-LED är en datormonitor för proffs och helt enkelt den bästa jag har sett. Men helt perfekt är inte den här heller.
För somliga kommer Yamaha-förstärkaren att sakna något väsentligt, men då menar vi inte i ljudkvaliteten.
Mola Mola Kula är en helt unik förstärkare. Vi har nog aldrig hört ett sådant överflöd av detaljer!
Årets Samsung Galaxy S21-serie finns i tre olika versioner: S21, S21+ och S21 Ultra. Här kan du läsa om vilken modell som passar dig bäst.
Bang & Olufsen har hämtat inspiration från 1970-talet och skapat en förtroendeingivande musikmaskin som man kan ta med sig.
Med Samsungs nya projektorer kan du få en enorm bild direkt på väggen hemma i vardagsrummet.
Här är den moderna surroundförstärkaren för dig som vill ha riktigt bra ljud i hemmabion men som vill vara förnuftig med plånboken.
Med absolut alla funktioner man behöver ger Marantz NR1711 stora hemmabioupplevelser i ett slimmat och snyggt format.
Philips ultrabreda skärm placerar dig mitt i handlingen, oavsett om du ägnar dig åt spel, film eller kalkylblad.
Elbilen Volvo XC40 är en sagolik bil, framför allt i den här versionen.
JBL Bar 5.0 är en enkel och pigg soundbar som inte behöver någon subwoofer för att spela tillräckligt med bas.