Gaming är bland det mest krävande du kan ägna dig åt med din dator. Om du vill kunna spela de senaste spelen i en upplösning och bildkvalitet som ser ut som en biofilm, och utan att bilden hackar, behöver du seriös hårdvara.

I det här testet har vi slaktat spargrisen och bett tillverkarna att skicka oss bärbara speldatorer utan att snåla med budgeten.

Visst går det att hitta ännu häftigare maskiner, men för de nästan 50 000 kronor som de testade maskinerna kostar per styck får man vara extremt kritisk (och ha vunnit på Lotto) för att hitta en anledning att påpeka att det finns begränsningar.

Grafik av näst högsta klass

Den viktigaste komponenten i en bra speldator är grafikprocessorn. Och i dag är frågan inte vilken tillverkare som ska leverera grafiken, utan vilken av Nvidias GeForce-processorer man ska välja.

I prisklassen vi befinner oss i den här gången brukar det vara GeForce RTX 5080, som är den näst bästa grafikkortet i GeForce RTX 50-familjen som lanserades 2024.

För att få rätt perspektiv bör man komma ihåg att det finns en skillnad mellan laptop- processorer och grafikkort i stationära datorer – även om de heter samma sak.

En GeForce RTX 5080-processor i en bärbar dator har inte samma häftiga beräkningskraft som en GeForce RTX 5080 i en stationär PC. En processor i en bärbar dator måste vara mer sparsam med strömförbrukningen – och därmed också med behovet av kylning.

Som tumregel kan man säga att en processor för en bärbar dator har prestanda som ungefär motsvarar den lägre modellen bland stationära grafikprocessorer.

Snabba och skarpa skärmar

Under många år levererades bärbara speldatorer med skärmar i Full HD-upplösning (1920 x 1080 pixlar). Den låga upplösningen var en nödvändig kompromiss för att få en hög uppdateringsfrekvens på bildskärmen. Lyckligtvis är sådant ett minne blott och alla testdeltagarna har skärmar i den upplösning som bär den tekniska beteckningen WQXGA. Eftersom ingen kan komma ihåg den bokstavskombinationen i mer än tio sekunder får dessa skärmar smeknamnet 2,5K, eftersom upplösningen är minst 2 560 pixlar på bredden.

Även om upplösningen är hög så är uppdateringsfrekvensen i skärmen hos alla deltagare minst 240 Hz. Det betyder att man nästan måste vara en professionell Counterstrike-spelare för att hamna i en situation där man kan märka att bilden hackar när man kastar sig runt ett hörn.

Två av de testade maskinerna (Asus och Lenovo) är utrustade med OLED-skärmar, vilket ger extra fin bildkvalitet med djupa färger och hög kontrast. Detta beror på att de enskilda pixlarna i en OLED-panel producerar sitt eget ljus och därför behövs ingen bakbelysning. Tidigare har OLED-paneler inte kunnat konkurrera när det gäller hastighet, men nu finns de också i 240 Hz-versioner.

Processor och RAM

Även om grafikkortet drar det tyngsta lasset så behövs fortfarande en stark processor. Och alla fyra deltagarna har valt en Intel Core i9-processor. De flesta av dem i Ultra-varianten, vilket innebär att processorn även är optimerad för artificiell intelligens.

Det rådde också enighet bland leverantörerna om att det behövs gott om minne. Alla datorerna levererades med 32 gigabyte DDR5 RAM. Lagringsutrymmet var minst 1 terabyte SSD.

Byggd för AI – men grafikkortet är vinnaren

Tre av gaming-datorerna i detta test är utrustade med Intel Core i9-processorer i Ultra-varianten, som är optimerad för artificiell intelligens.

Våra tester visar dock att det är grafikprocessorn som gör det mesta av jobbet. I alla modeller är resultaten från GPU:n betydligt högre än NPU-poängen.

Så medan en inbyggd NPU (Neural Processing Unit) i processorn kan göra skillnad i lätta ultrabook-datorer är situationen annorlunda för speldatorer, där grafikkortets våldsamma beräkningskraft också ger en fördel när det gäller uppgifter med artificiell intelligens.