Amazon snurrade flera skivspelare, men den här med en unipivot-arm från Mørch, stod bara och såg läcker ut. Amazon 1 koster från 3 300 euro.Efter flera kilometers promenad var det skönt att få slappna av med en Arcams elektronik i FMJ-serien och ett par Audiovector S6 Signature, allt ihopsnört med kablar från Nordost. Det lät mycket behagligt, musikaliskt och potent. Snabb i vändningarna var anläggningen också, och den dynamiska kontrasten var perfekt. Arcam visade för övrigt sin nya MS250 Music Server, med inbyggd hårddisk och nätanslutning. Ett par småhögtalare som heter Muso debuterade också på mässan. Just den här demon fick mig att stanna kvar lite längre. Elektronik från Audio Aero och högtalaren Ascendo C8 Renaissance. Det är en ovanlig högtalare med en 21 cm stor bas på insidan, ett 18-centimeters mellanregister och en bandiskant på baksidan! Den ovanliga konstruktionen lät spektakulärt, musiken hade särskilt en tilltalande närvarokänsla och det fanns bas i mängder. Skandinavisk representant är PS Audio.Den efterlängtade Virgo-efterföljaren – Virgo V – visades på mässan. Det är en helt ny högtalare med Audio Physics lutande kabinett, den här gången med en aluminiumbas på varje sida av kabinettet, ett 5,25-tums mellanregister och ett diskantelement med svart aluminiummembran. Högtalarna är klara under sommaren i finns ett flertal olika utföranden. Ett av de mest imponerande systemen på mässan var tveklöst Avantgardes horn-anläggning, som jag är säker på att de flesta inredningsarkitekter knappast kommer att acceptera utan intensiva förhandlingar. Under demonstrationen spelades det ganska så högt. Basen satt som ett bombnedslag i rummet, men hornen lät stressade emellanåt, nästan komprimerade i diskantregistret, och det hela var inte så angenämt. .Tyska Backes & Muller fick till en fin demo av sina högtalare tillsammans med elektronik från Restek.Burmesters nye B25-högtalare spelades dessvärre inte, men hela den nya serien med B20, 25 och 30 visades. Det är mycket lättplacerade högtalare med fin kvalitetskänsla. Synd bra att de inte fick spela. Det fick däremot 961-modellen, på två 911-förstärkare uppkopplade i mono. Signalkällan var Burmesters nya CD-spelare 069, och jag tror nog att det var den kombination som tilltalade mig mest. Det lät oerhört avslappnat och oansträngt, men ändå med bitande tuff dynamik och superöppen ljudbild. Inte en enda aggressiv ton någonstans. Kanske det allra bästa ljudet på hela mässan. Canton var naturligtvis på plats, med i princip alla modeller i alla serier. Här är Karat-serien i olika utföranden.Den här är det nog många som går och väntar på. Denons AVR-4308 har Dolby True HD, DTS-HD och HDMI 1.3 som stöder xvYCC-färger. All installation är automatisk och receivern kan köras i ett trådlöst nätverk. En Faroudja-processor tar hand om uppskalning till 1080p och effekten ligger på 7 x 140 watt. Denons Advanced AL24-processing garanterar hög ljudkvalitet i alla kanaler. Receivern ska finnas i butikerna i september och förväntas kosta kring 2 500 euro.Dynaudio visade sin fina Audience 42 i kompaktversion, här tillsammans med en DVD-receiver från NAD. En billig kombination med stor potential för de som har ont om plats men vill ha bra ljud. Electrocompaniet var också på plats. Förutom att KEF använde ett par Nemo-monoförstärkare till sina toppmodeller i Reference-serien, spelade den tyska importören på högtalare från Adam Audio. Adams största högtalare är inte bara stora, de kostar dessutom 160 000 euro. En massiv subbas, ett torn med basar och flera banddiskanter kostar av förståeliga skäl en hel del. Systemet heter OSS, eller Olympus Sound System, och har två 18-tummare i subbasen, åtta 9-tumsbasar, tolv bandmellanregister och åtta banddiskanter. Bandelementen spelar både framåt och bakåt. Högtalarna sägs nå från 18 till 50 000 Hz och levererade en mäktig ljudbild med massiv bas och en vansinnig detaljrikedom. Det svåra är inte bara att få tag i pengar för att ha råd, man måste hitta någonstans att få plats med hela härligheten också. Electrocompaniet hade också ett par nyheter, till exempel den kommande RDS-radion, och CD-spelaren ECC-1 med 24-bit/192 kHz processor och balanserade utgångar. Test är på gång!Den kanske allra mest imponerande demon kom från kombinationen av elektronik från Soulution och högtalare från italienska Eventus Audio. Nebula, som högtalaren heter, demonstrerades först med stereoförstärkaren i mitten, sedan med monoförstärkarna bredvid. Signalkällorna var Transrotors Fat Bob-skivspelare och DCS nya Scarlatti CD-drivverk och D/A-omvandlare. Maken till insmickrande ljud får man leta efter. Nebula har en 11-tums bas och ett 5-tums mellanregister, båda med membran av kolfiber. Längst upp på den blanklackade fronten sitter en ringdiskant. Den 130 cm höga högtalaren väger 135 kilo! Fischer & Fischers höga dipolhögtalare med banddiskanter spelade kolossalt högt och klockrent med elektronik från Audia.Gryphon demonstrerade sina nya Atlantis-högtalare, och det lät mycket lovande. De här monstren från Gryphon fick vi däremot inte lyssna på. Ännu en italiensk tillverkare, Harmundio, har en förstärkare i samma design som CD-spelaren ovan.Tyske MBL demonstrerade sina allra tuffaste, rundstrålande högtalare. De små banalliknande ballongerna är element som expanderar för att skapa ljudvågor. Allt inklusive tillhörande subbasar drevs av fyra monoförstärkare. Volymen var hög så det räckte, men lät det inte lite hårt i mellan- och diskantregistret? Restek har produkter i alla storlekar. Denna ungefär 20 cm breda CD-spelare för 1 290 euro hade samma stilrena design som Restek har på alla sina produkter. Oavsett storlek. Mässen handlade inte bara om ljud, titta bara här: en flera meter bred duk med en bild från en Runco 1080p-projektor.Joachim Gerards nya företag, Sonics, spelade så det fladdrade i byxbenen. Här är toppmodellerna som drevs av elektronik från italienska Pathos. Sonus faber Elipsa i all sin prakt. Men trots upprepade försök lyckades jag aldrig få höra högtalarna. Den tyska importören var uppenbarligen inte så intresserad av att visa Elipsa. Vid ett tillfälle satt det flera intresserade i rummet och väntade på en utannonserad demo, men ingenting hände. Sist men definitivt inte minst har vi den äldsta tillverkaren på hela mässan: Tannoy, med sina voluminösa Westminster i Prestige-serien. De enorma hornhögtalarna spelade på elektronik från Accuphase och en VPI Aries som snurrade grammofonskivor. Varmt, omslutande, ytterst dynamiskt och vackert lät det. Mycket väldefinierad bas med ordentlig tyngd bakom anslagen.