Kommentar: Därför suger mobilkameran

Här är skälen varför en mobilkamera aldrig kommer kunna mäta sig med en riktig kamera.
Annons
Annons
forfatter

När de första mobilkamerorna dök upp var de rena skämtet. De klarade bara att ta bilder under ideala förhållanden, och även då var bildkvaliteten och upplösningen så dålig att det knappt var värt att spara bilderna. Men för varje år gör mobilerna stora framsteg och är nu på en nivå när tillverkarna påstår att de tar lika bra bilder som en riktig kamera. Och vid första anblicken kan många av bilderna se riktigt bra ut. Men granskar man dem närmare ser man att de använt trick för att de ska framstå som bättre än de är. Skälen att de aldrig kommer kunna nå upp till samma nivå är rent fysiska.

Begränsad optik

Det första steget i att fånga en bild är att samla in och fokusera ljuset på sensorn. På en systemkamera kan man i princip sätta på vilken optik man vill, från makroobjektiv som har en extrem närgräns eller porträttobjektiv som ger en skön bakgrundsoskärpa på lagom personavstånd. Till vidvinkelobjektiv där man ändå kan hålla förvrängningen på en acceptabel nivå eller halvmeterlånga teleobjektiv som kan låta dig fånga månen.

En mobilkamera har en lins som är ett par millimeter bred jämfört med uppåt en decimeter för ett proffsobjektiv. Det har mobiltillverkarna försökt motverka genom att använda flera linser samtidigt. Som på Nokia 9 PureView. Men vad som är svårt att komma ifrån är att linsen ändå sitter ett par millimeter ifrån kamerasensorn. Det ger problem med skärpa, ljusinsläpp, förvrängning och möjlighet till teleobjektiv. I Huawei P30 Pro har vi sett det första försöket att övervinna det problemet genom att montera optiken på höjden i en periskopliknande lösning. Något vi tidigare har sett på vattentäta kameror som inte kan ha en rörlig optik utanför kamerahuset.

Små sensorer

När ljuset väl nått insidan av kameran måste sensorn omvandla fotonerna till elektriska impulser. Ju större sensor, desto lättare är det att antingen ha fler eller större sensorpunkter med bättre egenskaper. I en systemkamera kan man utan problem ha en kamerasensor med en diagonal på 3 centimeter. I en mobil får man vara glad om den är 8 millimeter. Det låter kanske inte som så stor skillnad. Men skillnaden i yta, 480 mm² mot 35 mm², är gigantisk.

Systemkameran har gott om plats för rejäla linser med bra avstånd och en stor sensor.

I mobilen kämpar man alltså mot att man både vill ha hög upplösning och att man vill fånga så mycket av ljuset samtidigt. En effekt är att ljus lätt läcker över från en sensorpunkt till en annan. Man måste också försöka fånga bilden så snabbt som möjligt utan att ha
tillgång till lika avancerade eller platskrävande kretsar som i systemkameran. Kameran har också ett större batteri vilket gör att det inte är lika viktigt att allting är optimerat för låg strömförbrukning.

Annons
Mobilen har liten sensor, små linser och korta avstånd.

Mjukvaran

Så hur lyckas mobilerna ens ta halvbra bilder? Svaret är att man i mycket högre grad förlitar sig på trick och bildbehandling. Om man inte kan exponera bilden länge utan att få en skakig bild, då tar man flera bilder i rad. Sedan lägger mjukvaran ihop dem och simulerar en längre exponering. Om optiken inte är tillräckligt bra för att få riktigt skarpa bilder, då använder man ett skärpefilter för att slippa de diffusa detaljerna. Och bara för att Instagram-generationen föredrar det så, kan man lika gärna öka på kontrast och färgmättnad när man ändå är igång. Och det är säkert okej för en bild på mobilskärmen eller i litet format i sociala medier.

Problemet är om man vill skära ut ett utsnitt av en bild. Eller man vill visa den på sin 65-tums 4K-TV hemma. Då förstoras och avslöjas genast alla små imperfektioner som tidigare dolts av att bilden setts i miniformat. Färgskuggor runt grenarna i träden, brus i skuggorna, detaljer som smetats ut av bildbehandlingen eller artefakter från komprimeringen blir genast uppenbara. Ju sämre optik och sensor, desto mer processering måste till. Vilket ger en onaturlig bild. Detta kanske kan bli bättre med förbättrade algoritmer, men ju mer behandling som måste till desto långsammare blir mobilkameran.

Systemkameran återger texten skarp och enfärgad, med en naturlig färggradering på skylten. Foto: Lasse Svendsen

 

Med mobilen är texten är oskarp och har märkliga färgfläckar, skylten har också fått färgade fält. Foto: Lasse Svendsen

Hantering

Även hastigheten och hanteringen av mobilkameran är ett område där den kommer ha svårt att matcha riktiga kameror. På en kamera slår man om en brytare med tummen och sen är det bara att köra. Omedelbart. Inte efter ett par sekunder som vi sett exempel på i mobilerna. Och den är genast klar för nästa bild. Inte som i mobilen där det tar ett par sekunder. Om man inte kör i ”burst mode”, men då får man kompromissa med upplösning eller bildkvalitet.

Kameran är dessutom utformad för bästa ergonomi. Man har ett riktigt handgrepp där det är lätt och bekvämt att hålla kameran stadigt. Medan mobilen måste balanseras mellan fingrarna, vilket är obekvämt och lätt ger skakiga bilder. Måste man även trycka till på skärmen för att ta bilden är det lätt att mobilen skakar till i sämsta tänkbara ögonblick.

Annons

Visst har mobilkameran många fördelar. Inte minst att man alltid har den i fickan, vilket ger möjligheter till spontana bilder. Och att den är uppkopplad så att man direkt kan dela bilden. Men lika bra som en riktig kamera? Kom igen mobiltillverkarna, det är helt enkelt inte sant!

Vi uppskattar verkligen att du läser Ljud & Bild.
för att läsa vidare.

Prova Ljud & Bild i 30 dagar för 19 kr

Full tillgång till alla +artiklar, vårt testarkiv med tusentals produkter, Alla nyheter, recensioner och guider Se fler alternativ här

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Jonas Ekelund

(f. 1969): Frilansjournalist. Jonas har jobbat för Ljud & Bild sedan 2007 med det mesta som kan kallas bärbart. Det vill säga mobiler, trådlösa högtalare och hörlurar. Ibland klampar testandet in på kollegernas områden multirum-ljud, hemmabio och foto. Han startade sin bana som teknikjournalist på IDG och skrev bland annat för PC för Alla, Internetworld och det som senare blev M3.
Annons
Annons

Läs också

BlueParrott M300-XT har upp till 15 timmars samtalstid och reducerar oväsen från omgivningen med 80 procent.
Beoplay HX tar upp kampen i premiumklassen mot Sony, Bose och andra.
Sound Blaster JAM V2 – billiga trådlösa hörlurar som funkar bra på hemmakontoret.
Att förbättra en redan strålande hörlur som Focal Clear kan inte vara lätt. Men Focal hävdar att nya Clear MG är bättre på alla sätt.
Strömningsjätten har tecknat ett stort avtal om innehåll med Sony Pictures.
Lanserar bland annat nya tv-apparater med MiniLED-teknologi.
TCL TS8132 är en billig soundbar med Dolby Atmos-ljus som återges av diskreta högtalare på ovansidan.
Ny drivlina och flexibla utrustningspaket.
Fler än en halv miljon användare har laddat ner infekterade appar från Huaweis officiella app-butik, AppGallery.
Ännu en gång flyttas premiärerna för stora filmtitlar fram.
77 mils räckvidd, Burmester-ljudsystem och MBUX-infotainment. Garanterad en lyxbil av stora mått.
Creative lovar att SXFI Air Gamer passar alla tack vare både trådlöst och trådbundet ljud.
Sony uppdaterar sina flaggskepp.
Helt elektrisk version av X1.
För första gången på tio år petar AMD Ryzen ner Intel i nya gaming-datorer från Dell och Alienware.
Nu kan du leta reda på saker som inte är gjorda av Apple.