Fast lika ouppnåelig, ska jag kanske tillägga. För den färskaste versionen av Leica M – som heter M10 – är fortfarande en dyr kamera som dessutom har gott om begränsningar.
Bildkvaliteten brukar inte vara en av dem. Men man får leva utan autofokus, videoinspelning och många funktioner som finns på annat håll – och får en sökare som inte alltid fyller hela bildytan. Allt detta får man betala 68 000 kronor för, och då ingår inte objektiv.
Läs vad vi tyckte när vi testade den förra versionen av Leica M.
De som tillhör målgruppen för en kamera av det här slaget tycker förmodligen att det är betryggande att veta att Leica har tänkt på sina kärnkunder när de skapade den nya M-kameran.
Sådana fotografer är inte så intresserade av video och autofokus, de kan sin fototeknik och fokuserar helst manuellt. Sådant har Leica lång erfarenhet av. De som är intresserade av video bör hellre titta närmare på Leica SL, det är en mycket bättre videokamera än en M någonsin kommer ett bli.
Här handlar det om stillbilder. Och traditionsenligt är kameran plundrad på onödiga detaljer och nonsens som inte direkt har något med bilderna att göra. Sekundära inställningar finns nästan inte och fotografen kan bestämma vilka inställningar som ska dyka upp på skärmen när han eller hon trycker på menyknappen.
Det finns nästan inga digitalkameror som har färre knappar. Tre bredvid den 8 cm stora skärmen med extra reptåligt Gorilla-glas från Corning, och en fyrvägsknapp med en knapp i mitten som man navigerar med i menyerna. Inställningshjulet från den förra versionen finns också kvar på nya M10.
Leica-kännare kommer att lägga märke till att omkopplaren saknar inställning för självutlösare och bildserier, vilket jag tycker är ett steg framåt. Detsamma är ett särskilt hjul till vänster för inställning av ljuskänslighet. Kameran har en automatisk inställning och en manuell, som väljer ISO-värde mellan 6400 och 50000.
På insidan har Leica valt en nyutvecklad 24-megapixlars bildsensor, antagligen baserad på den vi såg i Leica Q och som vi har goda erfarenheter av. Bildhastigheten anges till 5/s, en ökning från föregångarens 3/s tack vare den nya Maestro II-processorn.
Sökaren täcker 30 procent mer av bildytan och förstoringen har ökat till 0,73x.
En annan sak, som inte syns på bilderna, är att kameran har bantat till 33,7 mm och 660 gram. Sådant märker man inte förrän man har den i handen, men jag tycker att M-kamerorna har lagt på sig en hel del, så det är ett steg framåt.
Sökaren känner vi igen från M-serien, men tack vare live-view kan man använda skärmen som sökare. Då kan man även använda fokusmarkering, som syns som röda konturer (se bilden ovan). Det förenklar att ställa in skärpan. Detta fungerar för övrigt med den nya elektroniska sökaren, som har inbyggd GPS och kan vinklas 90 grader.
M10 är handbyggd i Tyskland och har äntligen fått wifi för trådlös fjärrstyrning och överföring av bilder. Den går att köpa nu och finns i silver och svart, och det finns tillbehör som ovan nämnda sökare, ett grepp, nackrem, fodral och naturligtvis ett stort urval av objektiv som många av konkurrenterna lär avundas dem.
– En ny M, nya M10! Inte en kamera för alla, men en kamera för den växande skaran av fotografer som uppskattar ett system som är byggt för framtiden samtidigt som det värnar om arvet från det förflutna, säger Dr Andreas Kaufmann på Leica Camera AG.
Just detta kan vi skriva under på: En Leica M är inget för vem som helst, och med en fot i det förflutna och en i framtiden är detta förmodligen den kamera i hela världen som bäst utnyttjar det breda utbudet av M-optik.
PS. Visste du att Leica har en kamera som bara kan ta svartvita bilder?
