Recension: Perry Mason, säsong 1

Lyckad nostalgisk remake

HBO blåser nytt liv i legendarisk detektiv, i skön krim noir-stil.
Karakter
Krim
Perry Mason, säsong 1
Annons
Annons
forfatter

I sin första stora roll sedan den nervkittlande The Americans återvänder Matthew Rhys till serieformatet. Den här gången för att porträttera en av de mest arketypiska fiktionsdetektiverna, Perry Mason.

Deckare med många år på nacken

Vem hade väl kunnat tro att någon skulle borsta av dammet från en av de äldsta och mest pålitliga TV-detektiverna genom tiderna? Det är precis vad HBO har gjort. Perry Mason (som bygger på författaren Erle Stanley Gardners ikoniska karaktär) var ett fast inslag på lördagskvällar på prime time på CBS mellan 1957 och 1966.

Sammanlagt gjordes hela 271 (!) avsnitt av serien, med Raymond Burr i huvudrollen.

https://www.youtube.com/watch?v=rNATvJMPZaA

 

Det gjordes ett försök att återuppliva serien 1973, men det blev bara en halv, misslyckad säsong. Sedan följde Hollywood upp med en mängd filmer, Burr spelade Perry Mason i 26 av dem, mellan 1985 och 1993.

När HBO blev intresserade av att göra en remake av serien hyrde de först in Nic Pizzolatto som manusförfattare. Synd att han försvann ut ur bilden, för som manusförfattare och regissör skapade han enastående krim-magi med True Detective.

Svek, bedrägeri och rasism under Den stora depressionen

Handlingen för den nya serien utspelas i Los Angeles i början av det hårda trettiotalet.

När USA hade det svårt under den stora depressionen (tidernas största börskrasch inträffade 29 oktober 1929) så gick det uppåt för liberala och kulturella ”Änglarnas stad”. Under 1930-talet växte stadens befolkning med så mycket som 25 %.

Sommaren 1932 anordnas Sommar-OS i Los Angeles och staden blomstrar av optimism och framtidstro, med tillväxt inom film- och TV-industrin, oljeindustrin och turism. På kulturscenen dyker det upp storheter som Benny Goodman och Glenn Miller, och industrin är involverad i den enorma konstruktionen av Hoover-dammen.

Tatiana Maslany. Perry Mason, sesong 1 (Foto: HBO)

Den lite slitna, smått alkoholiserade Perry Mason (Matthew Rhys) livnär sig som privatdetektiv, ofta med äktenskapsbrott. Han bor i sitt barndomshem, ett slitet hus i utkanten av staden och kör runt i ett bilvrak. Mason är partner med advokat E.B. Jonathan (John Lithgow) och tillsammans anlitas de för att lösa ett av decenniets mest komplicerade och bisarra mordfall.

Ett spädbarn har kidnappats och under överlämnandet av lösensumman går allt åt helvete. Barnet är dött, ögonen är fastsydda öppna. En av stadens mest välbärgade, Herman Baggerly (Robert ”T-1000” Patrick), anlitar Mason & Co för att hitta mördarna.

Varken föräldrarna, Baggerly eller Mason har något förtroende för ett korrupt och rasistiskt LAPD. Historien har en förmåga att upprepa sig …

Halleluja!

Både Baggerly och barnets föräldrar är medlemmar i en exotisk församling, ledda av den mycket energiska och karismatiska Sister Alice (Tatiana Maslany i en paradroll!). Mason måste tampas med lögner, korruption, misstro och sin egen nykterhet.

Mer och mer kretsar kring den udda församlingen, där det talas i tungor och pratas om ockult återuppståndelse.

Maslany är gudabenådad som karismatisk översteprästinna, som vill barnets mamma väl och stöttar henne när världen går emot henne, men som också ruvar på sin egen mörka hemlighet. I ett mansdominerat samhälle måste hon kämpa för sig själv och kvinnor i allmänhet.

Matthew Rhys og Shea Whigham. Perry Mason, sesong 1 (Foto: HBO)

Film noir

Perry Mason är en hyllning till den förföriska, nostalgiska film noir-stilen. Mörk belysning, mörka gränder i storstaden, cynism, suggestiv jazzmusik och ett övergripande moraliskt förfall.

Los Angeles är bländande läckert och trovärdigt återskapat, 90 år tillbaka i tiden, in i minsta detalj. Fotot är sobert, vackert och nära, och ljuset spelar alltid en viktig roll.

Rhys är genomstabil som den komplexa, tilltufsade detektiven med hederskodex, men samtidigt en man som är villig att utnyttja gråzoner för att åstadkomma rättvisa och stå på de svagas sida.

Nostalgisk tripp down memory lane

Att man har valt att förlägga handlingen till 1930-talet är förståeligt, men samtidigt skapar det en distans mellan karaktärerna och oss tittare. Både människor, intrig och beteende är hämtade från den hårda tiden – autentiskt, javisst, men ändå en smula ”antikvariskt”.

Vi kan knappast föreställa oss att Perry Mason kommer att tilltala dagens unga Netflix/YouTube-publik. Å andra sidan är det kanske inte heller målgruppen.

Läs också
Bosch briljerar! På femte försöket levererar Michael Connellys Bosch sin bästa säsong.

En uppdaterad Mason, som utspelas i vår tid (med manus av Nic Pizzolatto?) hade gjort serien mer lättillgänglig, men samtidigt mer aktuell och relevant. Fast givetvis inte lika fascinerande och nostalgisk.

Tyvärr radar klichéerna och stereotyperna upp sig för tätt. Mason är en lite sliten, drucken detektiv som lever av småjobb, hans kläder är slitna och smutsiga, skäggstubben är alltid ett par dagar gammal, han ”lånar” en slips från ett ruttnande lik i bårhuset innan ska till domstolen och han har ett ganska så trist icke-existerande förhållande till sitt ex och sin son.

Perry Mason, sesong 1_8 Perry Mason, sesong 1_7 Perry Mason, sesong 1_6 Perry Mason, sesong 1_5 Perry Mason, sesong 1_4 Perry Mason, sesong 1_3 Perry Mason, sesong 1_2
<
>
Perry Mason, säsong 1 (Foto: HBO)

Rättegångsdrama

Serien är definitivt bäst i första halvan, när Mason och hans partner Pete (en utmärkt Shea Whigham) trålar runt på stadens smutsiga bakgator, nedgångna bårhus och snuskiga bordeller på jakt efter sanningen. Den andra halvan är främst ett traditionellt rättegångsdrama och där håller inte riktigt det narrativa måttet.

Allt blir lite för konventionellt och förutsägbart, och dramaturgin vacklar. Åtta hela timmar med bara ett mordfall blir för tunt, här borde man ha lärt sig av Bosch-serien, som har lyckats fläta ihop både tre och fyra fall i en och samma säsong.

Sammantaget är detta en stabil, snygg och nostalgisk serie med genomgående utsökta skådespelare (Lithgows karaktär är för överdriven, men det beror mer på manus än på skådespelaren) och fin spänning. Den uppskattas förmodligen av det äldre gardet, men får problem att locka till sig en yngre publik.

Säsong 1 gör ett bra jobb med att bygga upp historien om privatpersonen Mason, som har ett fascinerande och brokigt liv – en man vi gärna fortsätter att följa. 4 stjärnor.

Perry Mason, säsong 1, har premiär på HBO Nordic den 22:e juni, med ett nytt avsnitt varje måndag. Recensionen bygger på samtliga avsnitt.

/ registrera dig för att läsa den här artikeln gratis

Var vänlig bekräfta innan du registrerar dig

Jag accepterar Ljud & Bilds villkor. Jag vill ta emot nyhetsbrev och information, som skickas ut ett par gånger i månaden. Jag kan när som helst avregistrera mig.

eller registrera dig via e-post

Glömt lösenordet? Ange din e-postadress, så får du ett mail med en länk så att du kan ange ett nytt lösenord.

Fakta
  • HBO
  • Release: 22 juni 2020
  • Regi: Timothy Van Patten
  • Med: Matthew Rhys, Tatiana Maslany, John Lithgow, Juliet Rylance, Chris Chalk, Shea Whigham
  • Genre: Krim
  • Land: USA
  • År: 2020
  • Längd: 8:00 h
  • Betyg: 4
IMDB Rating
Perry Mason  | TV Series (2020– ) Crime, Drama | TV Series (2020– ) Summary: In booming 1932 Los Angeles, a down-and-out defense attorney takes on the case of a lifetime.
Countries: USALanguages: English

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Nu kan du se fram emot mer pompa och ståt, intriger och sex bland societeten på 1800-talet.
Ännu en gång flyttas premiären av den 25:e Bond-filmen fram.
Med ännu en global aktör på den nordiska marknaden hårdnar kampen om strömningsabonnenterna.
Nikolaj Coster-Waldau har huvudrollen i en dansk Netflix-film.
Lyckat kostymdrama som är en blandning av Dynastin, Askungen, Farliga förbindelser och Downton Abbey – med en touch av Fifty Shades of Grey.
En graviditet som går fruktansvärt fel är på väg att slita den unga familjen i bitar.
Januari har långa och mörka kvällar – bara synd att streaming- och filmbolagen verkar ha tagit semester.
Med Equinox levererar Netflix en av sina bästa nordiska produktioner.
Äntligen lite ledigt mitt i corona-mörkret. Vad ska du titta på för att mysa och koppla av?
Ännu en gång levererar Pixar en teknisk fullträff, ackompanjerad av en ytterst emotionell historia.
Ännu en gång får vi tillbringa tiden fram till jul med ensamstående, smådesperata Johanne som jagar den rätte – och visst blir det riktigt roligt.
En av bluesens absoluta första grand old ladies bjuder på häftiga toner i ett laddat kammarspel, ackompanjerad av ”Black Panther”.
Disney försöker skamlöst utnyttja folks sug efter lättsam julunderhållning.
Alla fördomar du kan tänkas ha mot homosexuella, musikalälskare och intoleranta konservativa kristna i småstads-Amerika blir bekräftade i The Prom.
December har kalla dagar och mörka kvällar – det är läge för många timmar framför TV:n.
Mulan är en av Disneys bästa live-nyinspelningar av tecknade klassiker.
Michael J. Fox briljerar i smått föråldrad ”klassiker”.
Att schack kunde vara så fascinerande och spännande kunde vi väl aldrig tro!
Den suveräna Trump-imitatören kraschlandar i sin nya Netflix-special.
Apple och Hanks åstadkommer en platt spänningskurva i ett tandlöst andra världskrigsdrama.