Recension: Mother!: Oförglömligt obehaglig

Mother!

Mästerregissören Darren Aronofsky bjuder på en obehaglig filmupplevelse som du kommer att behöva tid för att ”skaka av dig”.
Karakter
Mother!: Oförglömligt obehaglig
Annons
Annons
forfatter

En av vår tids mest spännande regissörer, amerikanen Darren Aronofsky, är inte rädd att bryta konventioner, experimentera och (om det behövs) chockera. Med filmer som Requiem for a Dream, The Wrestler och Black Swan på sin CV har han en hel del att leva upp till. Och Mother! är verkligen inte sämre än hans tidigare verk.

Vi får nästan bevittna ett kammarspel när vi träder in i det stora, gamla, övergivna huset där ”Mother” (Jennifer Lawrence) och hennes tjugo år äldre make och författarbohem (Javier Bardem) bor. Hela handlingen utspelas i det urgamla huset som Lawrence har renoverat efter en brandkatastrof som vi bara anar konturerna av. Hennes make lider av ihållande skrivkramp och blir mer och mer frustrerad för var dag som går – tills han får inspiration av ett äldre par (Ed Harris och en sagolikt fräsch Michelle Pfeiffer) som plötsligt invaderar familjeidyllen.

Mother! är en film som är väldigt svår att placera i ett fack, den lanseras som en rysare men hamnar mer i genren dramathriller kryddad med psykologisk skräck. Regissör Aronofsky har själv kallat den för en oförklarlig film. Vi är övertygade om att han (som även skrivit manus) bland annat har inspirerats av rysarklassikern Rosemarys baby, som den både lånat en del tema och framför allt en kuslig, krypande stämning av. Hela filmen genomsyras av en obehaglig, nästan obestämbar stämning, där publiken konstant anar att det är något fruktansvärt galet utan att det visas explicit.

Som röd tråd igenom berättelsen finns författarens enorma egotripp och uppblåsta självbild, hela universum är centrerat kring honom – och hans hustrus enda roll är att vara inspiration (och senare födelsemaskin). Här går det att tolka in alla möjliga metaforer, men om man närmar sig handlingens kärna så är det mest fascinerande den tillsynes normala vardagen som sakta men säkert förvandlas till en obegriplig, helvetisk mardröm.

Handlingen blir mer och mer tillspetsad – och somliga tycker nog att det kan bli för mycket – men så länge man accepterar premissen får man se en sällsynt bra psykologisk rysare, med en Jennifer Lawrence som gör en sina bästa roller! Fem stjärnor.

Bildkvaliteten är medvetet en smula blek och diffus, med en del brus. Ljudet (Dolby Atmos) är häftigt och passar det komplexa surroundspåret – subwoofern får verkligen jobba ibland. Bonusmaterialet består av en mycket bra, halvtimmes bakomfilm samt en minidokumentär om specialeffekterna.

Mother! är en film som är väldigt svår att placera i ett fack, den lanseras som en rysare men hamnar mer i genren dramathriller kryddad med psykologisk skräck. Regissör Aronofsky har själv kallat den för en oförklarlig film. Vi är övertygade om att han (som även skrivit manus) bland annat har inspirerats av rysarklassikern Rosemarys baby, som den både lånat en del tema och framför allt en kuslig, krypande stämning av. Hela filmen genomsyras av en obehaglig, nästan obestämbar stämning, där publiken konstant anar att det är något fruktansvärt galet utan att det visas explicit.

Som röd tråd igenom berättelsen finns författarens enorma egotripp och uppblåsta självbild, hela universum är centrerat kring honom – och hans hustrus enda roll är att vara inspiration (och senare födelsemaskin). Här går det att tolka in alla möjliga metaforer, men om man närmar sig handlingens kärna så är det mest fascinerande den tillsynes normala vardagen som sakta men säkert förvandlas till en obegriplig, helvetisk mardröm.

Handlingen blir mer och mer tillspetsad – och somliga tycker nog att det kan bli för mycket – men så länge man accepterar premissen får man se en sällsynt bra psykologisk rysare, med en Jennifer Lawrence som gör en sina bästa roller! Fem stjärnor.

Bildkvaliteten är medvetet en smula blek och diffus, med en del brus. Ljudet (Dolby Atmos) är häftigt och passar det komplexa surroundspåret – subwoofern får verkligen jobba ibland. Bonusmaterialet består av en mycket bra, halvtimmes bakomfilm samt en minidokumentär om specialeffekterna.

/ registrera dig för att läsa den här artikeln gratis

Var vänlig bekräfta innan du registrerar dig

Jag accepterar Ljud & Bilds villkor. Jag vill ta emot nyhetsbrev och information, som skickas ut ett par gånger i månaden. Jag kan när som helst avregistrera mig.

eller registrera dig via e-post

Glömt lösenordet? Ange din e-postadress, så får du ett mail med en länk så att du kan ange ett nytt lösenord.

Fakta
Release: 29 januari 2018 Regi: Darren Aronofsky Med: Jennifer Lawrence, Javier Bardem, Ed Harris, Michelle Pfeiffer, Brian Gleeson, Domhnall Gleeson Genre: Grøsser Land: USA År: 2017 Längd: 2:01
IMDB Rating

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Nu kan du se fram emot mer pompa och ståt, intriger och sex bland societeten på 1800-talet.
Ännu en gång flyttas premiären av den 25:e Bond-filmen fram.
Med ännu en global aktör på den nordiska marknaden hårdnar kampen om strömningsabonnenterna.
Nikolaj Coster-Waldau har huvudrollen i en dansk Netflix-film.
Lyckat kostymdrama som är en blandning av Dynastin, Askungen, Farliga förbindelser och Downton Abbey – med en touch av Fifty Shades of Grey.
En graviditet som går fruktansvärt fel är på väg att slita den unga familjen i bitar.
Januari har långa och mörka kvällar – bara synd att streaming- och filmbolagen verkar ha tagit semester.
Med Equinox levererar Netflix en av sina bästa nordiska produktioner.
Äntligen lite ledigt mitt i corona-mörkret. Vad ska du titta på för att mysa och koppla av?
Ännu en gång levererar Pixar en teknisk fullträff, ackompanjerad av en ytterst emotionell historia.
Ännu en gång får vi tillbringa tiden fram till jul med ensamstående, smådesperata Johanne som jagar den rätte – och visst blir det riktigt roligt.
En av bluesens absoluta första grand old ladies bjuder på häftiga toner i ett laddat kammarspel, ackompanjerad av ”Black Panther”.
Disney försöker skamlöst utnyttja folks sug efter lättsam julunderhållning.
Alla fördomar du kan tänkas ha mot homosexuella, musikalälskare och intoleranta konservativa kristna i småstads-Amerika blir bekräftade i The Prom.
December har kalla dagar och mörka kvällar – det är läge för många timmar framför TV:n.
Mulan är en av Disneys bästa live-nyinspelningar av tecknade klassiker.
Michael J. Fox briljerar i smått föråldrad ”klassiker”.
Att schack kunde vara så fascinerande och spännande kunde vi väl aldrig tro!
Den suveräna Trump-imitatören kraschlandar i sin nya Netflix-special.
Apple och Hanks åstadkommer en platt spänningskurva i ett tandlöst andra världskrigsdrama.