Recension: Brexit

Algoritmens EU-kamp med slagsida

Fascinerande drama om hur Nej-sidan vann den historiska Brexit-folkomröstningen.
Karakter
Drama
Brexit
Annons
Annons
forfatter

Det var Tory-partiets David Cameron som kom med det famösa löftet om en EU-omröstning om han vann valet 2015 – och han vann valet/slaget men förlorade kriget. En sak är säker: britterna hade ingen plan klar för en eventuell Nej-seger.

Snart tre år efter folkomröstningen är det mer osäkert än någonsin vad britterna faktiskt kommer att få i slutändan. De ska, i teorin, lämna EU 29 mars i år, men May verkar inte få igenom det framförhandlade skilsmässoavtalet i parlamentet – så då lutar det antagligen åt ännu en folkomröstning.

Brexit är uppenbarligen regisserad och skriven av personer som har en tydlig sympati med Ja-sidan, vilket tyvärr präglar filmen lite väl mycket. Nej-sidan skildras för ofta som ett gäng okunniga dumskallar som styrs av känslor och längtar tillbaka till tiden när slagordet var:”The Sun Never Sets On The British Empire.”

Nej-sidan är splittrad och frontas i media i stor utsträckning av den främlingsfientliga clownen Nigel Farage (UKIP). Vad inte så många vet om är att mannen i kulisserna, själva mästarhjärnan bakom valsegern, var algoritm-trollkarlen Dominic Cummings (Benedict Cumberbatch).

Cummings är en nörd som saknar sociala antenner och inte trivs i sällskap med andra. Han vet däremot precis vilka knappar han ska trycka på för att motivera folk att gå till vallokalerna. Efter en noggrann undersökning kommer han fram till att rädslan för turkiskt medlemskap (och därmed en ”invasion” av turkar till UK) och de enorma pengaöverföringarna till Bryssel är de två saker som britter retar sig på mest med EU. Deras finurliga slogan blir ”Take back control”. Med hjälp av SoMe- och algoritmexperter gräver han fram 3 miljoner missnöjda väljare som aldrig har röstat och som känner sig förbigångna av Westminster-etablissemanget.

Dominic Cummings (Benedict Cumberbatch) (Foto: HBO)

Filmen är ett fascinerande reportage om hur man i dagens samhälle, där alla delar alla sina preferenser och värderingar på Facebook och andra plattformar, kan pricka precis rätt med ett skräddarsytt, ”uppiffat” budskap. Nej-sidan skickade fler än 1 miljard annonser till den tredjedelen som avgjorde – och nu undersöks de för brott mot valkampanjslagen.

Cumberbatch är utsökt som den asociala über-nörden som är besatt av de nya möjligheterna med högteknologiska valkampanjer, bland annat med hjälp av Cambridge Analytica (!) och svurna (rika) Trump-supportrar. Det är inte alla skådespelare som lyckas lika väl, Richard Goulding (Boris Johnson) uppvisar en skådespelarförmåga som skulle gjort sig bäst i en medioker skolshow. När det gäller klippning och foto präglas filmen av en kombination av lite hastverk (viktigt att få den färdig före 29 mars?) och en liten budget.

Brexit är i sig ingen stor film, men ett desto viktigare dokument om hur skrämmande lätt massorna idag låter sig ”manipuleras” med hjälp av information som de frivilligt (och gratis) lämnar ifrån sig varje dag till jättar som Facebook, Twitter och Google. En

inblick i vår tids demokratiska förfall. 4 stjärnor.

<
>
(Foto: HBO)

Bildkvaliteten är för mjuk och ljudspåret för ”ihåligt” och inte särskilt komplext.

Fakta
  • HBO
  • Release: 7/1/2019
  • Regi: Toby Haynes
  • Med: Benedict Cumberbatch, Rory Kinnear, Liz White, Kyle Soller, Jay Simpson, John Heffernan
  • Genre: Drama
  • Land: UK
  • År: 2019
  • Längd: 1:33
IMDB Rating

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Efter upploppen i Washington har sociala medier tagit i med hårdhandskarna. Är det censur eller helt nödvändigt?
Man måste registrera sig som operatör och genomgå prov för drönarkortet
Google varnar användare av Gmail, Drive och Foton – ditt innehåll kan raderas
Parlamentet vill skapa bättre hållbarhet genom att främja återvinning och reparation och genom att bekämpa metoder som förkortar enheternas livslängd.
Lyckat kostymdrama som är en blandning av Dynastin, Askungen, Farliga förbindelser och Downton Abbey – med en touch av Fifty Shades of Grey.
En graviditet som går fruktansvärt fel är på väg att slita den unga familjen i bitar.
Januari har långa och mörka kvällar – bara synd att streaming- och filmbolagen verkar ha tagit semester.
Med Equinox levererar Netflix en av sina bästa nordiska produktioner.
Äntligen lite ledigt mitt i corona-mörkret. Vad ska du titta på för att mysa och koppla av?
Ännu en gång levererar Pixar en teknisk fullträff, ackompanjerad av en ytterst emotionell historia.
Ännu en gång får vi tillbringa tiden fram till jul med ensamstående, smådesperata Johanne som jagar den rätte – och visst blir det riktigt roligt.
En av bluesens absoluta första grand old ladies bjuder på häftiga toner i ett laddat kammarspel, ackompanjerad av ”Black Panther”.
Disney försöker skamlöst utnyttja folks sug efter lättsam julunderhållning.
Alla fördomar du kan tänkas ha mot homosexuella, musikalälskare och intoleranta konservativa kristna i småstads-Amerika blir bekräftade i The Prom.
December har kalla dagar och mörka kvällar – det är läge för många timmar framför TV:n.
Mulan är en av Disneys bästa live-nyinspelningar av tecknade klassiker.
Michael J. Fox briljerar i smått föråldrad ”klassiker”.
Att schack kunde vara så fascinerande och spännande kunde vi väl aldrig tro!
Den suveräna Trump-imitatören kraschlandar i sin nya Netflix-special.
Apple och Hanks åstadkommer en platt spänningskurva i ett tandlöst andra världskrigsdrama.