Recension: Anna

Härlig överdriven actionhjältinna

Luc Besson gör det igen: förvandlar en ”vanlig” ung kvinna till den ultimata mördarmaskinen.
Karakter
Action
Anna
Annons
Annons
forfatter

Det går en klar röd tråd genom den lekfulle, franske regissören Luc Bessons filmografi: han helt enkelt älskar actionhjältinnor. Helst i långa, blonda och smala versioner, och de ska skjuta och slåss som om det inte finns någon morgondag.

Från hårtslående (och sårbara) Anne Parillaud i Nikita (amerikansk nyinspelning, Point of No Return med Bridget Fonda), via Lolita-aktiga Mathilda i klassiska Léon, till Milla Jovovich i Femte Elementet och Joan of Arc, äventyrliga Louise Bourgoin i Adèle och Mumiens hemlighet till yppiga Scarlett Johansson i häftiga Lucy. Alla är starka kvinnor som opererar på mäns territorium.

Besson föredrar långa, smala fotomodeller är ingen hemlighet, i Anna får vi se den riktiga, ryska fotomodellen Sasha Luss i sin andra Besson-film. Luss spelar moskoviten Anna som hamnar i dåligt sällskap, bland droger och brottslighet, men som ”räddas” av KGB i början av 1990-talet. Genom en fransk modellbyrå, där KGB-chefen Olga (Helen Mirren) har ett finger med i spelet, får hon en modellkarriär i Paris. På ”fritiden” avrättar hon fiender till Ryssland.

Anna är, på gott och ont, en klassisk Besson-film med häftiga, starkt överdrivna actionscener, mängder av eldstrider, knorrar i handlingen, stereotypa karaktärer och en supertuff kvinnlig huvudroll. Bessons främsta mål är alltid att underhålla, något som han inte heller försöker dölja, undertonerna är girl power och pro-feminism. Och den här gången lyckas (den mycket ojämna) Besson på båda dessa plan.

Annons
Sasha Luss (Foto: Nordisk Film)

Luss är ett fynd som den arketypiska supermodellen som har vett i skallen och skjuter och slåss som en enmansarmé. Massor av underbara, popcorn-aktiga actionscener som inte utger sig för vara något annat än de är. Klyschorna radar upp sig, persongalleriet är endimensionellt och Helen Mirren är på gränsen till en karikatyr av KGB-agenten. Men allt är så lekfullt överdrivet, med läckra actionscener och en helgjuten huvudroll, att vi låter oss charmas.

En riktig guilty pleasure-film. Långtifrån lika bra och dyster som Nikita, som den brås starkt på, men ändå en snygg kvinnlig actionhjälte för vår tid. Både Luke Evans och Cillian Murphy blir stupida biroller i Annas klyftiga plan. Besson väver en intrikat, om än inte direkt oförutsägbar, historia med gott om tidshopp och karaktärer som alla har sin egen agenda. Mot slutet blir flykten från KGB-byggnaden lite väl over-the-top, nästan parodisk, men stilen håller för 4 otroligt underhållande stjärnor.

Tyvärr släpps Anna inte på 4K i Skandinavien, däremot är både bildkvaliteten och ljudspåret (Dolby Atmos) ovanligt imponerande för att vara Blu-ray. Inget bonusmaterial.

<
>
(Foto: Nordisk Film)
Vi uppskattar verkligen att du läser Ljud & Bild.
för att läsa vidare.

Prova Ljud & Bild i 30 dagar för 39 kr

Full tillgång till alla +artiklar, vårt testarkiv med tusentals produkter, Alla nyheter, recensioner och guider Se fler alternativ här
Fakta
  • Blu-ray
  • Release: 7/10/9
  • Regi: Luc Besson
  • Med: Sasha Luss, Helen Mirren, Luke Evans, Cillian Murphy, Lera Abova, Eric Godon
  • Genre: Action
  • Land: USA
  • År: 2019
  • Längd: 2:02

 

IMDB Rating

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Den danska storstjärnan har fått ytterligare en internationell mega-roll.
Strömningsjätten har tecknat ett stort avtal om innehåll med Sony Pictures.
Ännu en gång flyttas premiärerna för stora filmtitlar fram.
Harrison Ford-filmen från 1986 gör comeback som TV-serie.
Serieversionen av filmsuccén levererar mer av samma sak, i ett halsbrytande men så småningom upprepande tempo.
Att 40 % av de spanska männen går på bordeller var en chockerande nyhet för oss – men bannemej om inte Álex Pina lyckas göra hejdundrande underhållning av tragedin.
April bjuder på mycket godis från strömningstjänsterna, nu kan du också titta på innehåll från nykomlingen Paramount+.
Påsken blir definitivt bättre med en riktigt bra thriller eller deckare!
Nykomlingen Paramount+ lanseras med Maisie Williams som snabbkäftad eremit som plötsligt släpps lös i det fria. Roligt, men lite oförlöst.
Disney+ bevisar att det fortfarande finns mer spännande material att förmedla från Marvels rikliga universum.
Många filmer har ”finputsats” i efterhand av missnöjda regissörer – men ingen lika omfattande som Justice League.
Den efterlängtade uppföljaren till fräscha Wonder Woman är årets största besvikelse.
En av 1980-talets stora komiker, Eddie Murphy, försöker stenhårt att återuppliva sin klassiska komedi – men åstadkommer bara en mycket mindre charmig kopia.
Uppföljaren går i samma fascinerande fotspår som första säsongen – och det är inte negativt.
New Orleans mest respekterade domare hamnar i klammeri med rättvisan.
Under årets första vårmånad får vi ljusare dagar, mindre snö och massor av spännande innehåll från strömningstjänsterna.
Tänk om det om var Sovjetunionen som hann först till månen?
Big Sky ett levande bevis på att även en av branschens mest erfarna och välrenommerade kan misslyckas.
Två personer ägnar en hel natt åt att göra sitt yttersta för att såra och förnedra sin partner. Sådant blir det filmkonst av.
Tom Hanks briljerar i sobert western-epos som har hjärtat på rätta stället.