Panasonic- zoomen är vädertätad och har inbyggd optisk bildstabilisator. Den innebär att den passar lika bra för fotografering i ruskväder som när ljuset kräver längre slutartider. Då är bildstabilisatorn bra att ha. I synnerhet med en telezoom. Den fungerar dessutom med den inbyggda stabilisatorn i nyare Panasonic Lumix-kameror och kan kompensera för upp till fem exponeringssteg i fem axlar.
Autofokus
Det 13 cm långa objektivet är inte bara ljusstarkt, med f2,8 och f4 som största bländare. Det stöder också Panasonic 240 fps-fokussystem i de dyraste kamerorna, och autofokusen är tyst, snabb och exakt. Med rörliga motiv hade objektivet inga problem med att följa rörelser vid 200 mm brännvidd och måttlig ljusstyrka. Till exempel bländare 8.
Prestanda
Dessutom är det förbluffande skarpt, fritt från förvrängning och dämpar kromatisk felbrytning och ströljus. Det syns bara marginell vinjettering vid 50 mm och bländare 1,8 och skärpan är ytterst jämn ut i hörnen. Skärpan blir ännu bättre från bländare 4, det gäller alla brännvidder upp till 100 mm. Där skärpan inte påverkas förrän diffraktion dämpar den en smula vid bländare 16 och 22.
I ytterkanterna kan man se att skärpan inte är lika jämn vid 200 mm, där bör man hålla sig mellan f5,6 och f11 för att skärpan ska bli så bra som möjligt. Men det är ändå suveräna prestanda för en 4x-telezoom av den här typen, och med så god ljusstyrka vid alla brännvidder.
Slutsats
För att vara en 50–200 mm – eller 100–400 mm – med så bra ljusstyrka är Leica DG Vario-Elmarit ett enastående välkorrigerat, skarpt och framför allt användbart objektiv. Somliga fotografer kommer att sakna bländarringen som Panasonic har på flera av sina Leica-märkta objektiv, medan bristen på stativfäste är värre för andra. Men under alla omständigheter är detta ännu ett Panasonic-objektiv av väldigt hög kvalitet som kommer att få många förtjusta ägare. Helt välförtjänt. (LS)