Platsbrist brukar betyda små högtalare med begränsat bas- och ljudtryck. De mest ivriga entusiasterna köper gärna en bra subwoofer för att minimera problemet, men det löser inte alltid hela ekvationen.
Åtminstone inte om högtalarna saknar dynamiska förmågor och börja smälta som en överhettad glödlampa när man skruvar upp volymen.
Går man upp pyttelite i storlek, till exempelvis JBL Synthesis 4309 eller Dynaudio Evoke 20, så bli allt genast mycket bättre, fast då måste man krossa båda spargrisarna eftersom de inte direkt hör hemma i budgetklassen.
Det gör inte JBL L52 Classic heller, men de kostar hälften så mycket och är lite mindre och lättare att få plats med. Receptet är detsamma som för de betydligt större och betydligt dyrare L82 Classic, en annan av våra kompakta favoriter, men här är baselementet markant mindre. Därför trodde jag att lilla L52 knappast skulle låta i närheten av lika tufft som L82.
Det finns kanske inte all världens transparens eller detaljrikedom jämfört med ett par Audiovector QR1, men L52 Classic har mer potent bas och är mer lekfulla och engagerande med rytmisk musik. JBL-högtalarna tål att jämföras med den dyrare referensen KEF LS50 Meta, som är ett bättre alternativ för de som har klassisk musik på spellistan och aldrig befattar sig med ”modern” rytmisk musik.
JBL L52 Classic är den perfekta högtalaren för alla som har ont om plats men vill ha en riktigt tuff högtalare som spelar den mesta musiken med engagemang och inlevelse. Den spelar med nästan samma energi och tryck som den mer än dubbelt så dyra L82 Classic, men är mycket enklare att placera. Den passar extra bra i små rum, på en hylla, men klarar sig utmärkt även i ett stort vardagsrum. Just där är egentligen det enda stället jag skulle rekommendera en subwoofer också, för annars står L52 Classic alldeles utmärkt på egna ben.