För ungefär 20 år sedan lanserade den norska psykiatrikern Finn Skårderud en smått kontroversiell teori: Människan är helt enkelt född med minus 0,5 i promille(!). Med andra ord är det först efter två glas öl/vin som man är ”normal”, själen är i harmoni och kroppen ”i våg”.
Den danska regissören Thomas Vinterberg blev fascinerad av teorin och skrev ett manus om konceptet. Resultatet blev filmen En runda till.
Martin (Mads Mikkelsen) är historielärare på gymnasiet och om han har tappat mycket av ”gnistan” på hemmafronten så har han fullständigt tappat all inspiration, entusiasm, engagemang och livslust i arbetslivet.
På kollegan Nikolajs 40-årsdag bestämmer de sig för att utforska Skårderuds teori och göra en studie med efterföljande loggning och anteckningar. Lärarkollegorna Tommy och Peter tvekar inte att hoppa på projektet.
Vinterberg har skrivit ett underbart manus om män som befinner sig mitt i livet och inser att det inte gick riktigt som planerat och att de nu har missat chansen. Hemma har de det svårt med en jobbig fru, skrikande småbarn, ensamhet eller ett samliv som har gått helt i baklås. Och det finns inga fler steg på karriärstegen.
Genom att förlägga berättelsen på ett gymnasium får vi också bevittna hur viktig alkoholen blir, i alla sociala tillfällen, redan från tonåren – och hur man ”pressas” att ta en drink om man träffas på en restaurang.
Befriande nog ser Vinterberg alkoholen som en väg ut ur ”kriserna” och monotonin, som ett smörjmedel på vägen till uppvaknande och nytt liv. Det som vi lite känslomässigt avtrubbade nordbor behöver för att väcka latinon i oss.
Med det sagt är filmen inte på något sätt en oreserverad hyllning till alkoholens glädjeämnen och fördelar, här problematiseras i allra högsta grad vi skandinavers aningen problematiska förhållande till ”gudarnas dryck”, med överkonsumtion, fylla och efterföljande tragedier.
I centrum för handlingen finns förhållandet mellan Martin och Anika, ett äktenskap som påminner mer om ett företagsdepartement än äkta kärlek och respekt. Båda två saknar sin
”gamla” partner, men har mer eller mindre accepterat status quo och resignerat. Det är också här som filmen är som bäst och starkast.
Mikkelsen är fenomenal som den ensamma mannen på desperat jakt efter livsglädje i sitt monotona, låsta liv. Han förmedlar den komplexa personen hela känslospektrum på ett Oscar-värdigt sätt, när han slits mellan tvivel och längtan, glädje och befrielse.
En runda till har blivit en oerhört kraftfull film som väl de flesta av oss kan känna igen oss i ibland. Det tar alkoholkonsumtionen i Skandinavien på pricken, utan att nödvändigtvis lyfta ett moraliserande pekfinger. Det vågade slutet är både paradoxalt och manar i allra högsta grad till (kontroversiell) eftertanke.