Har du trettiofem- eller fyrtiotusen att lägga på ett högtalarpar så kan du se fram emot att det finns mycket att välja mellan. Av en golvhögtalare i den här prisklassen kan du förvänta dig en oerhört upplöst ljudbild på realistisk ljudnivå, och en allmän ljudkvalitet som gör att du inte får lust att resa dig ur soffan på ett bra tag – om det inte är för att dansa, förstås.

Men även för en sådan här summa pengar är det viktigt att veta vad man är ute efter, för högtalare i de högre klasserna låter kanske lika olika som de gör de i lägre. Majik Isobarik och Ovator S-400 är briljanta högtalare båda två, men de tar dig till musikens Nirvana på lite olika sätt.

Olika konstruktioner
De två duellanterna kostar ungefär lika mycket och är ungefär lika stora. Skummar du igenom specifikationerna så är det inte mycket som skiljer dem åt heller. Ändå är de utrustade med helt olik teknik, och de låter helt olika.

Linn-högtalaren är en fyrvägskonstruktion som har ett diskantregister som är fördelat på två element. Dessutom har den två baselement, även om man bara ser det ena av dem. Den andra sitter nämligen längst ned i kabinett och spelar uppåt, i en push-pull-konfiguration med det frontmonterade. De passiva delningsfiltren kan användas, eller så kan man komplettera med aktiva.

Naim-högtalaren är däremot en tvåvägshögtalare. Två baselement tar hand om de låga frekvenserna och sedan tar ett speciellt element vid och spelar allt från 700 Hz upp till 35 kHz. Det betyder att det bara finns ett enda delningsfilter, vid 700 Hz.

Olikt ljud
Rent ljudmässigt skiljer de två sig genom att Majik Isobarik har en tyngre och saftigare bas, samtidigt som vi tycker att den har fler nyanser i övertonerna. Vill du ha en högtalare som fyller rummet med stor ljudbild och en trivsam bas, även när du spelar lågt, är det denna du ska ha.

Ovator S-400 är rappare. Det krävs mer för att den ska vakna till liv, men får den bara en bra förstärkare så svarar den med rytmer som är så bestämda och strama – och med så fina röster – att du blir sittande och spelar skiva efter skiva. Ljudbilden är inte lika stor och levande, men kors så fängslande!

Balanced Mode Radiator

Högtalarelementet i Ovator S-400 har krävt oerhört mycket av Naims utvecklings- och tillverkningsavdelning. Konceptet går ut på att ta fram en praktisk implementering av den rent teoretiskt stora bandbredden och linjära akustiska återgivningen som ett vibrerande membran har i fri luft. Rent praktiskt uppnår man detta genom att fästa balanserade tyngder på ett upphängt membran på exakt beräknade platser. Detta förändrar membranets vibrationer så att det arbetar både i pistong- och vibrationsläge samtidigt, vilket leder till att ett brett register återges med rak frekvenskurva, konsekvent spridning och låg förvrängning. BMR-elementets egenskaper i kombination med frånvaron av ett delningsfilter i övre mellanregistret gör att S-400 låter oansträngt, rytmiskt och upplöst.

Isobarik-konstruktion

De två baselementen sitter monterade rakt emot varandra (kon mot kon) och är kopplade i motfas, så att de båda membranen rör sig åt samma håll när de spelar en musiksignal. Det ena elementet sitter inne i kabinettet medan det andra sitter i sockeln och har baksidan i fria luften. En sådan här konfiguration beter sig rent praktiskt som ett enda membran i en dubbelt så stor låda, och tack vare att den har två upphängningar och två magnetsystem blir djupbasen oerhört djup och välkontrollerad. Linn säger att frekvensresponsen sträcker sig ned till 28 Hz i ett vanligt lyssningsrum, vilket är imponerande för en högtalare av den här storleken,

Nackdelen med Isobarik-principen är att den sänker känsligheten, och den låga impedansen ställer också krav på en stabil och strömstark förstärkare.

 

Också i detta test:

Naim Ovator S400 & Linn Majik Isobarik