Som ny ordförande för EU-rådet har Danmark återupptagit det kontroversiella förslaget om chattkontroll, som i praktiken kommer att innebära omfattande övervakning av privata chattmeddelanden. Redan den 1 juli – på ordförandeskapets första dag – lade Danmark fram ett utkast som förkastar de senaste kompromissförslagen, bland annat från det senaste ordförandelandet Polen, som hade föreslagit en frivillig ordning för chattkontroll och undantag för krypterad kommunikation.
Den idén blockerades av anhängare av den allomfattande obligatoriska chattkontrollen, däribland just Danmark.
Tillbaka till massövervakning
Och nu återgår det danska förslaget alltså till den ursprungliga idén om obligatorisk massövervakning, som EU-kommissionen föreslog för över tre år sedan, inklusive obligatorisk skanning av all kommunikation, inklusive end-to-end-krypterade meddelanden.
Konkret innebär förslaget att tjänster som WhatsApp och Signal måste implementera så kallad ”client-side scanning”, där innehållet skannas direkt på användarens mobil innan det krypteras och skickas till mottagaren. För att kunna dela bilder eller videor måste användarna ge sitt samtycke till denna skanning – om man vägrar kommer dessa funktioner att inaktiveras.
Juridiska varningar ignoreras
EU-rådets juridiska tjänst har återigen levererat en förödande kritik av förslaget. Juristerna fastslår att ”de centrala problemen med tillgång till potentiellt alla användares kommunikation förblir oförändrade” och att förslaget inte är ”nytt” i förhållande till tidigare versioner.
Juristerna hänvisar också till en dom från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna från förra året, där det fastslås att ”en försvagning av end-to-end-kryptering som påverkar alla användare” strider mot konventionen om de mänskliga rättigheterna:
The Court concludes from the foregoing that the contested legislation providing for the retention of all Internet communications of all users, the security services’ direct access to the data stored without adequate safeguards against abuse and the requirement to decrypt encrypted communications, as applied to end-to-end encrypted communications, cannot be regarded as necessary in a democratic society. (CASE OF PODCHASOV v. RUSSIA)
Anhängare av förslaget, däribland EU-kommissionen, hävdar att skanning före kryptering inte bryter själva krypteringen, men juristerna avvisar detta argument. De betonar att ”det i grunden handlar om kommunikationens konfidentialitet och inte om huruvida end-to-end-kryptering bryts eller om en procedur träder i kraft före krypteringen.”
Signal hotar att lämna EU
För krypterade meddelandetjänster som Signal utgör förslaget ett direkt hot mot deras affärsmodell. Meredith Whittaker, ordförande för Signal Foundation, har tidigare sagt att tjänsten i värsta fall måste lämna hela den europeiska marknaden om EU:s drömmar om chattkontroll en dag skulle bli verklighet.
”För att vara tydlig – vi stannar här till slutet. Vi står tillsammans med Europas befolkning och deras rätt till privatliv, oavsett vad kommissionen gör. Men vi kommer inte att följa ett mandat som undergräver våra dataskyddsgarantier”, skrev Whittaker på det sociala mediet X.
Signal strongly opposes this proposal.
Let there be no doubt: we will leave the EU market rather than undermine our privacy guarantees.
This proposal–if passed and enforced against us–would require us to make this choice.
It’s surveillance wine in safety bottles. https://t.co/i8D4Mlcrgd
— Meredith Whittaker (@mer__edith) May 31, 2024
Medlemsländerna fortfarande splittrade
Vid det första mötet om det danska förslaget den 11 juli framträdde det välbekanta mönstret av anhängare och motståndare. 20 medlemsländer uttryckte ”omfattande reservationer”, men de traditionella fronterna består.
Italien, Spanien och Ungern har uttryckt tydligt stöd för det danska initiativet, medan Polen, Österrike, Nederländerna, Slovenien och Luxemburg fortfarande är kritiska. Polen har särskilt påpekat att obligatorisk skanning av krypterad kommunikation kommer att försvaga cybersäkerheten och möjliggöra ”attacker från utlandet”.
En avgörande aktör är Frankrike, som tidigare har varit emot obligatorisk chattkontroll, men nu meddelar att landet ”i princip kan stödja förslaget”. Tysklands ståndpunkt under den nya regeringen är ännu oklar.
För att blockera förslaget krävs fyra länder med minst 35 procent av EU:s befolkning, vilket gör Frankrikes och Tysklands ståndpunkter särskilt avgörande.
Del av större övervakningsstrategi
Det danska förslaget om chattkontroll är bara en del av EU:s bredare ”ProtectEU”-strategi, som bland annat syftar till att få tillgång till krypterade data senast 2030. Den tyska organisationen Digital Society har kallat förslaget ”ett steg tillbaka som återigen innebär obligatorisk och godtycklig massövervakning”, medan det tyska advokatsamfundet (DAV) har varnat för att förslaget är ”rättsstatligt högst problematiskt” och undergräver skyddet av konfidentiell kommunikation, däribland advokaters tystnadsplikt, skriver det tyska techmediet Netzpolitik.
Det är tankeväckande att det inte har förekommit någon offentlig debatt om förslaget i danska och skandinaviska medier.
Nästa steg
Det danska ordförandeskapet har begärt skriftliga kommentarer till förslaget och har redan utarbetat ett nytt utkast med mindre ändringar. Nästa förhandlingsrunda är planerad till den 12 september, efter sommaruppehållet.
Danmark har satt den 14 oktober 2025 som måldatum för antagandet, men med fortsatt motstånd från flera medlemsländer och Europaparlamentet är förslagets framtid fortsatt osäker.
Efter mer än tre års förhandlingar har alla argument utbytts och beslutet är nu i slutändan politiskt – även om EU:s egna jurister varnar för att lagstiftningen med stor sannolikhet kommer att ogiltigförklaras av EU-domstolen.