Forskare har länge undrat varför vi människor reagerar så starkt på musik – nu tror de att de äntligen har hittat svaret. En ny, omfattande studie som publicerats i den prestigefyllda tidskriften Nature Communications visar att 54 procent av den njutning vi känner när vi lyssnar på musik är direkt kopplad till våra gener.
Det konstaterar forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik, som har genomfört den största tvillingstudien någonsin om hur musik påverkar oss.
Ärftlighet väger tyngre än miljö
Genom att studera över 9 000 tvillingar – både enäggs- och tvåäggstvillingar – kunde forskarna skilja mellan genetiska faktorer och miljöpåverkan. Resultaten var häpnadsväckande tydliga.
Om en vacker pianosonat rör dig till tårar eller ett kraftfullt gitarriff ger dig rysningar längs ryggraden, beror det till stor del på ärftliga egenskaper. Och det visar sig att de gener som får oss att njuta av musik är helt annorlunda än de gener som styr andra typer av njutning.
Studien visar att så mycket som 70 procent av det genetiska inflytandet är unikt för musiknjutning och inte kopplat till allmän belöningskänslighet eller musikaliska färdigheter. Detta tyder på att musikglädje har sin egen distinkta genetiska grund.
Det genetiska inflytandet är särskilt starkt för hur känslomässigt engagerade vi blir av musik – vilket kan förklara varför vissa människor gråter till vissa låtar medan andra förblir oberörda.
Ditt musikaliska DNA: Tre separata system
Den kanske mest överraskande upptäckten är att olika aspekter av musikupplevelsen styrs av helt olika genetiska system. Forskarna identifierade tre separata genetiska vägar som påverkar hur vi upplever musik:
- Emotionellt engagemang – hur musiken väcker känslor
- Rytmisk respons – hur starkt vi reagerar på rytmer och om vi känner för att dansa
- Social musikglädje – hur mycket vi njuter av att skapa eller uppleva musik tillsammans med andra
Detta förklarar varför vissa människor älskar att dansa till musik, medan andra föredrar att lyssna djupt och känslomässigt, eller varför vissa människor älskar konserter medan andra föredrar att njuta av musik ensamma med hörlurar.
Studien utmanar den etablerade uppfattningen att kulturella faktorer, till exempel vad du har lyssnat på under din uppväxt, avgör din musiksmak. Forskningsresultaten tyder på att din genetiska uppsättning spelar en mycket större roll än vad man tidigare trott.
Delar rötter med språket
Forskarna fann också indikationer på att musikglädje delar genetiska rötter med språkförmågan, vilket stöder teorier om att musik och språk utvecklats tillsammans under människans evolutionära historia.
Detta kan förklara varför spädbarn reagerar på musik långt innan de lär sig tala och varför musik verkar vara ett universellt språk som överskrider kulturella gränser.
Studien ger nya perspektiv på varför vissa människor blir professionella musiker medan andra knappt lyssnar på musik. Forskarna antyder att vissa genetiska varianter leder till en mer intensiv njutning av musik, vilket kan motivera människor att ägna tusentals timmar åt att öva på ett instrument. Eller som får vissa att lägga flera månadslöner på en ljudanläggning…
Resultaten kan få konsekvenser för både musikutbildning och musikterapi, eftersom de tyder på att det finns biologiskt baserade skillnader i hur vi reagerar på musik.
Nya möjligheter för sjukvården
Denna kunskap kan öppna dörren för mer individanpassad musikterapi. Musik används redan i behandlingen av olika sjukdomar som smärta, ångest och neurologiska sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers, och dessa nya rön skulle potentiellt kunna göra behandlingen mer individanpassad.
Studien kastar också nytt ljus över musikens evolutionära roll. Sedan Charles Darwin har forskare undrat varför människor är så förtjusta i musik, när den uppenbarligen inte har något direkt överlevnadsvärde. Den nya forskningen tyder på att musiken kan ha spelat en viktig roll i människans evolution, kanske kopplad till social sammanhållning eller språkutveckling.
Påverkan på musikstreamingtjänster
Det går också att spekulera i om resultaten kommer att påverka hur musiktjänster som Spotify och Apple Music skräddarsyr rekommendationer för användarna.
Algoritmer som enbart förlitar sig på vad du har lyssnat på tidigare kan missa en viktig del av bilden. I framtiden kan vi komma att se streamingtjänster som tar hänsyn till biologiska faktorer för att göra bättre rekommendationer, även om detta självklart väcker viktiga integritetsfrågor.
Forskarna bakom studien understryker att även om genetiken spelar en stor roll betyder det inte att miljöfaktorerna är obetydliga – de står fortfarande för nästan hälften av variationen i musikglädje.
Vi är produkter av både natur och miljö, men den här studien ger oss ett helt nytt perspektiv på varför vissa av oss älskar musik så intensivt medan andra knappt bryr sig.
Källa: Nature Communications